# -^7^ F 391 . S721 wopy 1 Fraktb Texas ;k TILL SALU HOS DEN SVENSKA LANDFIRMAN THE SOUTHERN TEXAS COLONIZATION CO. KONTOR: CHICAGO, ILL., - - = no Rialto Building. HOUSTON, TEXAS, Cotton Exchange Building. PRINTED BY The vSwedish M. E. Book Co^•cERN, 126 Oak St., Chicago, 111. ^^Mmmmmm^m^^^M^mi^m^M-^ i^m^ Southern Texas Golonization Go. Copyrighted December, 1894. TEXAS (0) 40 Acres ■ ■ Bergning. 80 " = = Valstand. 160 " • Formcgenhet. Vanta Eder. Las hvad Southern Texas Colonization Co. tj , har att saga om Texas. Storlek. Texas ar storsta Staten i Unionen. Dess medellangd i oster och vester ar 800 mil och medelbredden i norr och soder 750 mil. Texas har en kuststracka af 400 mil, lika manga segelbara floder som fern andra Stater, 9,500 mil jernvagar, till storsta delen stambauor, inne- haller 265,780 qvadratmil och f. n. knappt tio personer pa qvadratmilen. 1 891 — 92 ars folkrakning visar, att 255,000 jordbrukare odlade egen jord; 95,000 voro arrendatorer och 56,000 daglonare. Qeografi. Kusten, iborjanjamn, hojer sig smaningom i norr och vester till 4,000 fot, hvilket forlanar marken fortrafflig vattenledning. Tre fjerdedelar af detta vidstrackta land ar brukbart och kan odlas till fordel. Sydostra och sodra delarne aro jamna och stenfria. Dessa trakter tafla med Florida och California i att frambringa adla frukter, har tata ek-, aim-, valnot- och fnru-skogar som betacka den ostra delen, och ej mindre an 25,000,000 acres saljbar furuskog, Mexicanska vikens kustland ar ett vag- formigt grasrikt slattland, likt Kansas och Nebraskas bordiga slatter. Det ar synnerligen lampligt for boskapsskotsel, afvensom for odling af bomull, majs, hvete och frnkt. En stor fordel for denna del af Staten ar dess nar- het till bade den inrikes- och utrikesmarknaden. Southern Pacific och San Antonio & Aransas Pass jernvagarne genomlopa nastan hvarje County. Landtbrukaren och boskapsidkaren kunna valja mellan fyra eller fem olika vagar till lands eller vatten for att afsatta produkterna. Landets tillgangar och produkter. innebyggarne i Texas kanna naturligtvis sitt land bast. Alia dess 3,000,000 iiinebyggare intyga enstanimigt, att denna Stat ofvertraffar alia aiidra Stater i Unionen, icke blott hvad storleken angar — den ar nemligeu fern ganger sa stor som England och lika stor soni sju af Unionens medel- stora stater — utan ock i alia andra afseenden. Den intar fornamsta platsen i boniullsprodnktiou, den uppfoder flera far, hornboskap och hastar an nagon annan stat, den har storre fonder for allmanna skolor och hogre laroverk, den eger skuldfritt det storsta och dyr- baraste kapitolium i Nordamerika. Hvad jernvagar angar, intar det tredje rummet; i rikedom fjerde och i befolkning sjunde rummet. Texas odlar niera risgryn an South Carolina; niera socker ochsockerror an Lousiana; mera livete an Norra och Sodra Dakota; har mera prairieland an Kansas; en storre kol-areal an Pennsylvania; storre ekskogar an V.Virgi- nia; storre majisfalt an Illinois; odlar mera bomuU an Mississippi; har mera jernmalm an Alabama och har vackrare granit an New Hampshire. Hvad mer kan man begara? (se sidan 6. ) Texas gor med ratta ansprak pa att ega en storre varietet af rik jord- man an nagon annan stat i Unionen. I all synnerhet vid Gulfkusten fin- nes den allra rikaste matjord och basta underlager (subsoil) af lera. Den rika och djupa matjorden behofver ej nagra godningsamnen for att frambringa en god och rik skord. Den moderna betackningen af bom- ullsfro bidrager att frambringa en rikare skord, men ar dock ej nodvandig. Tre hundra bushels sot-potatis skordades forlidet ar pa en enda acre land, som lemnade egaren en netto-beh&Uning af:|225.oo, och sedan, pa samma acre land och samma ar, en efterskord af femtiofem bushels majs; en gan- ska stor af kastning for egaren. Sadesodling. Det ar en stor missuppfattning, att sad ej kan odlas med framging i denna trakt af Texas. Ofverste M. S. Munson, en praktisk jordbrukare, kand i hela Texas, hvilkens adress ar: Oyster Creek, Texas, skrifver till Houston /b.y^f61jande: "Den forestallningen ar allmant giingse, att denna kusttrakt ej ar lamplig for spanmalsodling. Men jag forsakrar, att rodhafre eller rodagn och medelhafshvete gifva lika sakra och storre skordar har an annorstades i sodern. jag ar dock viss om att flertalet af lasarne ej tro mig sa framt de ej vilja besvara sig med att undersoka verkliga fakta. Under manga ar sadde Hr W. D. J. Way, en af de aldste och framgangs- rikaste spanmalsodlare i grannskapet, hafre och skordade aldrig under fy- ratiofem bushels per acre. Ofta skordade han dubbelt sa mycket och fick ofta en efterskord af sjuttiofem bushels pa samma land. Herrar Jamison och Brunner nara Angleton, hafva gjort samma erfarenhet. De sadde iOktober och fingo skorden fa tidigt, att de knnde fa en god bomullsskord, .som i medeltal lemnade en half bale per acre. Broderna Dance, boende nara Columbia, hafva .skcirdat ofver trettio bushels hvete per acre. bfverste Muuson sadde under sju pa hvarandra foljaude ar rodagnigt hvete utan att bj'ta om utsade och skordade iiuda till trettiofeni bushels per acre. Medelafkastningen i Forenta Staterna ar enligt officiela uppgifter mindre an fjorton. Ofverste Munsons hvete har blifvit utstaldt i St. Louis, Chicago och New York och framstaende mjolnare hafva anmodat houomatt utvidga odlingen och garantera att kopa atkastniugen till ett hogre pris au nagot annat hvete betingar i marknaden. Tillfolje af att man har skordar sex eller sju veckor tidigare an i det sa kallade hvetebaltet ar qvaliteten mycket battre an nagot annat hvete, ut- staldt i ofvannamnda stader. Allmant erkannes, att laglandet vid floderna ar mera tjenligt for majs- odling an sad; men hogt prairieland, frambringar hvarje ar full skord af bada slagen. Brist pa god marknad i forna tider och arbetare.som forstodo att anvan- da forbattrade jordbruksmaskiner, har varit orsaken till att ej hvete odlas mera allmant ehuru jordbrukarne aro forsakrade om att hvete kan odlas till stor fordel. Ofverste Munson stackade en gang hvete fran sex till sju acres i narhe- ten af sin ladugard for foglar och tillat dem att plocka deraf efter behag. Det som var qvar efter tva ars forlopp var ej skadadt af insekter. Det an- vandes till utsade och lemnade rik skord. Nicaragua hvete till boskapsfodring trifves fortrafBigt harstades och lemnar stor afkastning. Det synes, som om denna trakt vore dess hemland. Hafre ger rikligare afkastning, om utsadet ombytes och anskaffas fran norra trakterna hvart tredje eller fjerde ar, Forhallandet ar enahanda ofver liela Texas, Indian Territory, Missouri och Kan.sas. Uppgift p^ statens produkter. 1891-92 ars afkastning (fran sadesfalten, tradgardarne, boskapsskotseln och f aktorierna ) i denna stat uppgick till omkring|i85, 000,000. De fornamsta skordeinkomsterna voro: BomuU, 177,000,000; majs, 128,000,000; hvete, 1^5, 250,000; haf re, I5, 200,000; tradgardsprodukter, 12,500, 000 potatis, ;f2,ooo,ooo; ho, 1:2,125,000; socker och sorghum, |i, 400,000; persikor, applen, vindrufvor, plommon, meloner, smultron och paron, 12,400,000; mil- let, korn och rag, 1500,000. Detta ar ej allt. Boskapshjordarne uppskattades till 187,000,000; 6,700 faktorier tillver- kade varorfor 137,000,000 och anvande 38,000 arbetare. Torka. Landet i denna trakt ar synnerligen fritt fran torka i olikhet med na- gra andra trakter i Staten. Denna region ar mera skyddad for torka an nagon annan af vara norra och vestra stater, ett mildt regnfall eger rum un- der hela aret och tillforsakrar jordbrukaren rika skordar. Arliga regnfallet ar omkriug 45 till 52 tum och det ar jemnt fordeladt, och vid denna trakt ar man ej besvarad af vind och damm sasom forhallandet ar i de vestra staterna. Af vigt for nybyggare. Vi amna ej att i detalj oninanina den rikedom, som kan upptagas ur jorden. Rikedomen pa jordens yta, sotn endast vantar pa arbetaren och plogen for att gifva rika skordar, ar det fornamsta som drager nybyggare till Texas. Bomull, niajs, hvete och frukt samt landets skonhet inbjuda att sauila rikedonianie och taga trakten i besittning. I foljd af ofverbefolknin- gen i nordens storre stader och det hoga priset deromkring pa land.lampligt for jordbruk, ga tusentals friska och arbetsduglige man utan arbete eller hafva endast tillfalligt arbete och aro salunda, i foljd af hog hyra och ringa arbetsfortjenst, utfattiga eller sta pa fattigdomens grans. Vore det ej battre, att komma ifran detta elande och inom nagra fa ar bli en oberoende man och egare af en liten fruktbringande landtegendom i sj'dostra Texas? (Se sidan 8. ) Det ar annii blott ringa kandt att denna trakt i Texas kan med fram- gang tafla med California och Florida i Fruktodling, ehnrii det ar till fuUo adagalagdt att sa kan ske och det af foljande skal: 1. Vi hafva tva dagars kortare transporttid — i,ooo mil narmare mark- naden hvilket gor, att vi kunna lenina friskare fnikt. 2. Vi aro sex veckor tidigare i rnarknaden hvilket bereder oss dubbelt sa hogt prisfor var frukt som vara medtaflare. Fikon, Oliver, paron, vindrnfvor, smultron och alia frukter aro af ut- markt beskaffenhet och odlas med framgang. Till och med medelhafslan- derna ofvertraffa ej Texas kustland hvad fruktodling angar. Texas lemnar i sanning sina bebj-ggare en god bergning. Kiimat. Ar klimatet lampligt for mig? Detta ar en vigtig fraga for alia och isyiinerhet for svaga da det galler ett annu ej uppodladt land. Lakare aro ense om, att godt kiimat utan mediciner verkar fordelaktigare an medicin i ett ohalsoamt kiimat. Kn dylik fraga ar af stor vigt for alia som tanka byta om boningsort, ty rikedom utan helsa eller med uppoff ring af helsan ar af foga varde. Landet vid denna trakt behofver ej anskaffa advokat att forsvara sin sak i detta fall. I detta inbjudande land ar ett ton kol tillrackligt vinterbransle for en medelstor famlij. Sommarhettan ofverstiger sallan 90 grader, Tem- peraturen vid kxisten har ej i mannaminne natt 100 grader; hogsta tempe- raturen, 98 grader, intraffade i Augusti 1874. Statistiska uppgifter ofver- ensstamma med de aldste innebyggarne deruti, att temperaturen saval vin- ter som sommar sallan varierar 15 grader dagligen. Juli ar den vannaste manaden och januari den kallaste. Under tjugo ar har minimitemperaturen fallit under 20 grader blott en gang pa fem ar, under 25 grader blott en gang pa tio ar och under 30 grader blott en gang pa tretton ar. Sommarvadret ar utan markbar forandring. Temperaturensjenm- het gor att jordbrukaren beqviimt kan arbeta utom hus nastan hvarje dag &ret om. En Texas viiiter iir mera ett namn an en verkligliet. Nagon frost bru- kar vanligen ej intraffa i Houston eller dess omnejd forran i December och den ovalkonine gasten drojer ofta till Januari. Den sista frosten intraffar mellan den femte Januari och forsta Februari. (Hr J. L. Cline, bitradande observator vid U. vS. vader-bj'ra, bar lemnat ofvannamnda statistiska uppgifter. ) Den behagliga sodra passadvinden, som fardas ofver ett tusen mil salt- vatten, uiedfor bade varnie och svalka och bidrager att gora klimatet lik- formigt alia arstider. Fullkomlig vindstilla rader aldrig, och hogst sallan har vinden tillracklig kraft att upprora dammet. Endast nagra fa ganger under en langre foljd afar har nagon storm rasat; cycloner aro alldeles o- kanda. Huru brannande solstralarne an ma vara, sa bringar dock alltid skuggan vederqvickelse. Solst3-gn forekomma icke. Natterna aro alltid angenama; latta sangklader aro nodvandiga. Det ar den fruktade nordanviuden, hvars kraft striicker sig fran Dakotas snotackta prairier, som underrattar inbyggaren att julen ar i annalkande. Kansliga oron och spada plantor hafva knappt hunnit kanna dess nypning innan vindpusten ar forbi och den allt genomtrangande svalkande vinden fran Mexikanska viken atertar sitt forravalde. Klimatet arjamforligt med Italiens och sodra Californiens. Har rader ett sa utomordentligt behagligt vader att man nastau snattar at sig tretton manaders njutning hvarje ar. Somrarne intraffa tidigt i Texas och racka lange. Detta ar ock i full ofverensstammelse med landets frikostighet i ofrigt. Men till och med dessa manga varma och soliga dagar, da man instinktmessigt soker upp skuggsidau af gatan, kunna till afventj-rsblifva enformiga for oroliga andar, som langta efter ombyte. Har finnes blott tva manaders vinter och denne vinter ar snarare lik en oktober manad i norden an de forstallningar man ar van att hysa om en verklig vinter. Ledsnar du vid den bitande kolden i norden, sa gor ettbesok i Texas. Gronskan ar der mera briljant,vegetatio neu rikare och solskenet mera blandande an iden kalla norden och nar du en gang blifvit van dervid, sa kommer du att trifvas harstades. Det som i borjan stotte dig tillbaka kommer att tjusa dig. De milda hafsflaktarne mana bestandigt till lugn och valbefinnande. De inbjuda till just sa myc- ken maklighet, som hindrar den menskliga organismen att slitas ut. Det ar ej ett lyte att stundom vara litet lat i Texas. Sundhet. Tvart emot den gangse forestallningen ar helsotillstandet godt; innebyg- garne langs efter Gulf kusten fortara ej quinine hvarje maltid. Malaria ar blott en saga och drom, sa framt man ej adrager sig sjukdom genom oforsigtighet eller okunnighet. Ehuru ett flackt land — likt Illinois, Indiana och Michi- gan — finnes der blott fa sumpiga trakter af ringa utstrackning. Ofverskottet af regn banar sig vag till Mexikanska viken. Forkylning octi feber forekonmia ej annorstades an langs efter ofversvammade flodstran- der. Pa den hoga, oppna prairien aro malaria och frossa okanda gaster. sa framt ej vatten, tvartemot lagen, uppdammes. Forkylning och katarrh fororsaka mera lidande och fylla flera kvrko- gardar i New Englands vStater an alia sjukdomar tillsammans utefter Gulfkusten. Pa de senaste tjiigufem aren har ingen smittosam sjukdom hemsokt dessa trakter. Periodiska febrar aro nastan alldeles okanda och den arliga dodsprocenten i Houston ofverstiger ej nio pa 1,000. Uppfostringsanstalter. Ingen Stat i Unioneu ocli intet land i verldeu liar sa stora anslagna sum- mor for de allmanna skolorna soni Texas. En staendeskolfondaf| 100,000,000 ar samlad till forman for 9,575 skolor. Derjemte finnas manga liogre un- dervisningsanstalter ocli folkskolor. Kyrkor. Alia mera franistaende religiosa kyrkosamfund liafva kyrkor. Den all- manna sammanlefnaden och umganget lemna intet ofrigt att onska. Gast- friheten har blifvit ett ordsprak, hvarje dorr ar oppen for den besokande. Du kan forbattra din stallning. Hvarfor ar det fordelaktigt for en jordbrukare i Ostern eller Nordvestern, som eger eller arrenderar en farm, att insatta sitt kapital i jordbriik i detta ktistland? Vi svara: emedan mera nettobehallning genom denna atgiJrd kan "goras har och det af foljande skiil. I. Vi hafva ingen vinter. Klimatet ar det allra basta. n. Det kostar 40 procent mindre att bygga ett hus harstades an i Norden. III. Omkostnaden for bransle ar 80 proc. billigare. IV. Omkostnaden for gang- och sangklader ar 50 proc. billigare. V. Vi taga tva till tre skordar gronsaker arligen. VI. Man kan arbeta hela aret i stallet for att endast odla en skord under sommaren och forbruka den under vintern. VII. Boskapen behofver ej fodras har, enar det ar ofverflod pa gras- barande land. VIII. Fruktland lemnar en arlig nettobehallning af f 200 till II700 per acre. Medan frukttriiden vaxa till, kan man plantera gronsaker emellan triiden. I Oktober och November skoter man smultron- plantorna och saljer de mogna baren redan i P'ebruari och Mars foljande ar. IX. Nittio dagar efter landet ar npplojdt, kan det besas, och lemnar sedan tre skordar om aret. Af de mdnga ypperliga tillfallena erbjuder "The Southern Texas Colonization Company" ett som re- dan tilldragit sig allman upi^marksamhet och som fortjenar att sarskildt om- namnas. Efter att hafva anvandt mycken tid och penningar lyckades detta bolag, hvilkas ledare aro sakkunnige jordbrukare, att finna ett land som, enligt ojafviga vittnesbord, visat sig vara Ett godt val. Detta landomrade medgifves allmant vara det basta vid Gulfkusten och ar belaget i nordostra delen af Wharton och sydostra delen af Colorado Coun- ties, 50 mil vester och nagot soder om Houston och ligger rundtomkring staderna New Chester och New Philadelphia. Southern Pacific Railroads hiifvudbana gar igenom sodra delen af landet och S. A. & A. P. R. R. skar dess norra center. Staden New Philadelphia ar belagen vid Southern Pacific och for narvarande arbetas pa att lagga ut och uppbygga Chester City vid S. A. & A. P. R. R. Under hosteii utfores atskilliga forbattringar och man amnar gora Chester i foljd af dess naturliga fordelar till en af de mest bety- dande stader i denna omnejd. Ivandet ar hogt belaget pa en as mellan floderna St. Bernard och Colorado omkring 175 fot ofver hafsytan, samt ar val bevattnadt af flera genomflytan- de backar. Trakten innehaller 35,000 acres; ingenting dermed jemforligt finnes i hela Staten. I oster och norr hafva vi St. Bernard-floden, och i vester Colorado-floden ; stranderna liings efter dessa floder aro bevuxna med tininierskog. Denna trakt har en stor fordel dernti, att den ligger hogre och ar battre dranerad an de fleste andra landstrackor vid Gulfkusten. Hvarje del deraf kan bearbetas efter det starkaste regn. Marken bestar af svartmylla pa den basta lerbotten och nagot sandblandad, sa att plogen gar latt och later vattnet med latthet tranga sig ned i jorden. Godt brunnsvatten kan erhallas pa ett djup af 20 till 30 fot. Artesiska brun- nar hafva med framgang blifvit borrade med sa ringa kostnad att de kommit i allmant bruk. Tre mil vester om denna trakt ligger staden Eagle Lake, der de tva for- ixtnamde jernvagarne korsa hvarandra. Staden har redan mer an 1,500 inne- vanare, en god hogskola, flera kyrkor och hotelier. Den ar redan nu en stor ntskeppuingsplats for spanmal och hundratals tons af pecan-notter. En som- mar resort, ej ofvertraffad af uagon i sodern, ar nu oppnad, och en 1% mil jernvag fran staden till sjon ar nu bygd. Sjon ar omkring tre mil lang och lyi mil bred. Pa ostra stranden har en stor och modern paviljong blifvit bygd; kapplopnings- och bicycle-banor, samt base ball mark utlagd; langs efter sjo- stranden finnas fina picnic-platser, enar stranderna aro bevuxna med ekar och andra trad. Godt fiske finnes och fiskbatar kimna hyras af dem, som onska vistas pa sjon. Regelbundna exkursioner komma att under sasongen goras till denna skona forlustelseplats. I norr, 8 mil fran trakten, ligger staden Sealy vid Santa Fe och M. K. & T. jernvagarne. Landet, som ligger emellan Sealy och denna trakt, ar till storsta delen bebygdt och halles i hogt pris. Fern mil osterut vid Aransas Pass R. R. ligger den blomstrande staden Wallis. Har korsa Santa Fe och Aransas Pass jernvagarne hvarandra. Sex mil soder om denna trakt ligger staden East Bernard. Landet vester om denna stad ar till en stor del bebodt af driftige tj-skar, och uppodlade jordegendomar aro varda 140.00 per acre. Lasaren ser haraf att nybyggarelifvet kan blifva bade gladjefullt och umgangsamt, enar hela omgifningen utgores af vackra och uppodlade far- mar och stader. Fastebref. Fastebref a detta land erhalles direkt fran staten samt ar fullt till- forlitligt sa att man ej behofver frukta for att dess rattmatighet kommer att bestridas. Ingen enskild person eller kommun kan inveckla en kopareina- gon tvist rorande eganderatten sasom ofta ar fallet, der land gatt i enskilda personers ego. Dessa fordelar aro sa stora att de kunna berattiga en ko- pare att till och med betala ett litet hogre pris for jernvagsland an for sk- dant, som varit i flera enskilda personers ego. MAP Showing Lands of th^ SOUTHERN TEXAS COLONIZATION CO. Office I 10 Rialto BIdg. Chicago, III. And Cotton Exchange Houston, Tex. Vi bifoga i afskrift var attorney's utlataiide om fastebref a detta land. Det undersoktes af domaren Kittrell, som under fyratio ar varit bosatt i Texas. Han var nara sju ar doniare i tolfte distriktet i denna stat och en terniin president af the State Bar Association. NORMAL G. KITTRELL. A. C. ALLEN. F. d. doniare i 12te distriktet i Texas. Ex-President i Texas Bar Association. KITTRELL & ALLEN, ATTORNEYS AT LAW, 2061/2 Main Street. Houston, Texas, dert 28 Augusti 1894. The Southern Texas Colonization Company, City: MiN.\ Herrar! — Med mycken noggrannhet hafva vi undersokt faste- brefvet till det land, som Edert Compani inkopt af T. \V. Pierce's sterbhus. Vi undersokte noggrant hr Pierce's testamente, som befans vederborli- gen lagfaret. Det lemnar exekutorerna full rattighet att ofverlata hans egande land a annan person. Kopebrefvet ar tillforlitligt och en koparekan vara fullt viss om att erhalla ett absolnt sakert fastebref. HogaktningsfulU, Kittrell & Allen, Per Kittrell. Hem for hemlosa, land for landlosa. Xu ar tideji inne att kopa land, medan priset ar lagt. Priset pa land stiger snart. Vilkor. Blott en liten summa kontant ar nodvandig for forsta inbetalningen pa 80 eller 160 acres, och sedan mindre an som behofs att arrendera en lika stor farm i de norra Staterna. Vidare upph'sningar lemnas beredvilligt med omgaende antingen per- sonligen eller skriftligen. Southern Texas Coloniz.\tion, Co., no Rialto Building, Chicago, 111., eller Cotton Exchange Building, Houston, Texas. Betalningsvilkor och pris. Detta land utbjudes af Southern Texas Colonization Co. for narvarande fran I7 till |io pr acres; en femtedel kontant och en femtedel hvarje ar tills betaldt. Intyg. Harnedan infora vi ett bref fran Hr L. W. Olson i Wataga, Illinois, en af vara mest framstaende jordbrukare i Illinois, angaende det land, vi utbju- da till forsaljning. Wataga, III., den 14 Jiili 1S94. Utgifvaren af Western Trail, Chicago: MiN Herre! — Till svar a edra forfragningar rorande den tid, jag bott i Illinois, mina resor till Texas och niin asigt om denna Stat, far jag harmed lemna foljande svar: Mina foraldrar och deras fyra barn anlande till Knox Count}-, Illinois, hosten 1849, just vid den tid, da den sista sektion guvernnientsland saldes for I1.25 per acre och "soldiers' patent" och uppkopt land for 14 till |6 per acre. Da min faders kapital var nastan slut kunde han blott kopa 20 acres, som den tiden ansags tillrackligt, ty ved kunde da kostnadsfritt hemtas i skogen och prairien lemnade tillrackligt bete och ho, men tiderna hafva forandrats sa, att da jag for nagra fa ar sedan kopte ett hem, jag maste be- tala f 10,000 for en fjerdedels sektion utan nagra synnerliga forbattringar dera. Samma land kan nu med latthet saljas for f 100 per acre. Da det nii dr nastan omojligt att kopa land till detta pris och min fa- milj bestar af fyra fuUvuxna soner och en dotter, sa foil det mig i sinnet att besoka Texas, dit jag reste i slutet af Februari. Pa eftermiddagen den 18 bestegs taget i Rock Island ofver The Great Rock Island Route. Man torde erinra sig att just samtidigt radde en haftig snostorm, sa att vi nodgades ploja oss fram genom snodrifvorna nastan hela vagen till Forth Worth, Texas. Jag besokte sodra delen af staten och fann vaderleken nagot kylig, regnig och stundom frost, ehuru ej sa stark att marken blef frusen. Jag njot af att se de jamna och vidstrackta prairierna. Da min resa foretogs under vintern,forefans naturligtvis ingen vaxtlighet, hvadan jag ej kunde bilda mig nagot omdome om jordens bordighet. Jag kom hem utan att kunna hvarken prisa eller fordoma Texas, men med fast beslut att annu en gang besoka det innan jag afslutade nagot kop. Sedan majsen blifvit plantesad reste jag och min aldste son med ett ex- cursion tag ofver the Rock Island Route och H. & T. C. Men hvilken for- andring! Der landet plojdes, da jag tagade hem i slutet af Februari, rackte majsen mig nu till brostet och bomullen hade tagit stark fart och ju langre soderut vi kommo desto hogre reste sig vaxten. Jag fann att landet omkring New Philadelphia bestod af sand och niylla pa lerbotten, helt olik var svartmylla i Illinois. Det oaktadt framalstrade den majsstjalkar af sex fots hojd och hade en stark vaxtkraft och frisk farg, hafren var tre fot hog, redan gangen i ax och om en vecka fardig for skor- demaskin,prairiegraset eiifot hogt. Da jag sag,huru allt var forandradt efter tva manaders forlopp sedan mitt forsta besok, sa kan val ingen forundra sig att jag fick en annan asigt om landets bordighet. Foljden blef, att jag kopte en half sektion land nordvest om New Philadelphia, emellan S. P. R. R. och S. A. & A. P. R. R., omkring fyra mil oster om Eagle Lake. Jag foretog en tredje resa i Juni for att lokalisera mitt land sedan det anyo blifvit uppmatt. Majsen var da tio till tolf fot och holl pa att bilda ax. Prairiegraset af- kastade ett ton per acre och holl just pa att skordas och saldes for fem till sex dollars per ton. Jag anser, att Texas kustland ar just ratta platsen for en man med ringa tillgangar att forskaffa sig ett eget hem. Mill aldste son betalar nu fi.cxx) arligen i arrende for 200 acres. Han har inga utsigter att fa nagot ofver att kopa sig ett eget hem iiied.och derfor ainiiar haii begifva sig till Texas sa snart soni niojligt. Illinois ar en fortraflflig stat, enligt mitt formenande, den inest storslag- na i Unionen. Men en vanlig arbetare eller arrendator harstades forblir en arbetare eller arrendator. Ehuruval Texas kan liafva nagoii oliigenhet, sa iir jag dock viss om, att en person, som iiu insiitter kapital derstades, iiiom en kort tid skall fa ett hem, som han i sanning kan kalla sitt. Hogaktningsfullt, L. W. Olson, Wataga, 111. For att ytterligare bestyrka debar gjorda uppgifterna vidfogas foljande skrifvelse fran herrar James Converse och C. G. Woodbrigde. Dessa perso- ner aro vidt kanda for sin redbarhet, sanningsenlighet, framstaende sam- hallsstallning och formogenhet. Till upplysning om dem vilja vi namiia, att hr James Converse ar utredningsman i sterbhuset eiter lir Pierce, som var en af landets rikaste jernvagsman. Hr James Converse var forut Pierces sekreterare. C. G. Woodbridge var aflidne Jay Goulds befullmaktigade ombnd i Texas sanit inkopte for hans rakning, iippmatte och kartladeofantliga land- strackor derstades. JAMES CONVERSE. C. G. WOODBRIDGE CONVERSE & WOODBRIDGE, Civil Ingeniorer och egendomsmaklare. Converse Building, cor. Main and Commerce Str. P. O. Box 224. Houston, Texas, den 30 Oktober 1894. Herr E.A. NORDIN, Roseland, III. MiN Herre! — Till svar a edert arade bref fa vi hamiedelst lemna fol- jande beskrifning a det land i Wharton och Colorado Counties, som vi for- salt till Southern Texas Colinization Co. Vi kuniia utan ofverdrift siiga att nagot battre land kan ej uppletas. Vi pasta, att nastan hela denna vidstrackta trakt arbrukbarochpa sammagang val bevattnad. L,andet iir belaget vid och emellan the Southern Pacific och Aransas Pass jernvagarne pa skiljoasen mellan San Bernard och Colorado fioderna och bestar af svart sandmylla pa lerbotten innehallande sa niycket sand att plogeii gar liitt, ar niycket fruktbart och erbjuder jordbrukareett af de g3'nsamniaste tillfallen att nied framgang drifva sitt yrke. Landet ar be- laget midt emellan det torra och regnbaltet, hvilket fororsakar att arstiderna aro mera likformiga. Regn faller tillrackligt. Byggnadsmaterial kan kopas utefter jernvagslinierna fran lio till 115 per 1,000 kubf. Mulasnor och hastar, lampliga till jordbrnk, kosta|50stycket och hogre. Odmjukligen, Converse & Woodbridge. Sealy, Austin County, Texas, den i November 1894. Som jag ar nastan dagligen tillfragad om det fins nagot godt farmland i sodra delen af Texas, sa vill jag saga, att det fins godt farmland i stor ska- la, af olika beskaffenhet. Chester, i Colorado County, ar att foredraga franifor manga andra plat- ser naryiare kusten. Laiulet iir kuperadt men icke hoga kuUar, blott nog for dranering. Utlopp for vattnet ar godt! Der ar stora Bernard Lon-tree, Branch och West Bernard. Landet bestar af svartmylla pa fran en till tre fotsdjuphard lerbotten. For fruktodling kan landet ej ofvertraffas. Paron, Persikor, "Plommon, Applen,Vindrnfvor,med ett ord alia sorters frukter som jag bar forsokt vaxa godt, jag skall i host plantera nagra Apelsintrad, (Min plats ar ej mer an sex mil fran Chester. ) Hvilka farmprodukter vaxa der? Corn, bomull, sotpotatis, irish pota- tis, sarghnm, (for mollasses) sugar cane samt alia mojliga gronsaker som en farmare bryr sig om att plantera. Vi plantera gronsaker tva ganger om aret bade varen och hosten. Vi behofva ej nagon kallare for kokstradgarden, ansvarar for det. Hafren vaxer godt men vi troska den icke, vi fodraden till mjolkkrea- tur och hastar. Kreatursskotseln ar en profvad gren af farming; mejeriprodukter hafva alltid god marknad. Chester ar en ny plats. Platsen ar ej nagon vildmark. Till Eagle Lake 7 mil, Wallis 6 mil, Sealy 12 mil. Columbia 20 mil, Rosenburg 25 mil, New Philadelphia 4 mil, Houston 49 mil, Galveston 90 mil, tva jernvagar ga igenom landet endast fem mil ifran hvarandra. Klimatet ar godt, alltid vind om sommaren ifran Mexikanskaviken, knappast nagon vinter, uar vi ha nordlig vind sa ar det kallt, kreaturen aro ute pa prairien aret rundt. Solstygn ar obekant. Vi hafva tolf nianader pa aret att sa och skorda pa. Dricksvattnet ar det basta som kan finnas, om sommaren ar det kallt, om vintern kannes det varmare. Vi fa vatten pa 20 a 30 fots djup. Vi idka mejeriskotsel tillsammans med farmning, for smor fa vi 25 cents pr lb under sommaren och 30 cents under vintern. Vi skola nasta ar gora bade smor och ost. Battre upplysningar om Chester knnnaerhallas hos The Southern Texas Colonization Company, no Rialto Building, Chicago, 111. och hos Cotton Exchange Building, Houston, Texas. Hogaktningsfullt, P. A. SALLDEN. Mr. Sallden nied hustru kom fran Sverige direkt till Texas for omkring tretton ar sedan; helt utfattig fick han hjelp att fa sig ett par mulor. Han slog sig ned tre mil soder om Sealy. Han har nu en skuldfri farm af 240 acres, ett trefligt hem med allt hvad dertill horer, ar skuldfri, oberoende och mar som en kung. Vi hafva harnedan nojet meddela ett bref fran en af vara landsman, lir G. A. Forsgard, som helt ung emigrerade till Amerika och alltsedan 184S varit bosatt i sodra Texas. Hr Forsgard ar en ofortruten arbetare, framstaende bade sasom kyrko- medleni och affarsman och atnjuter obestridd aktning och fortroende hos alia i orten. Han har under alia dessa ar experimenterat med tradgardssa- ker, trad och krukvaxtcr, som forut ej odlats der, och i sitt fack ar han en 13 auktoritet, pa hvilken mau kau obetingadt lita. Sjelf iir lian den forste att erkanna och framhalla sitt adoptivlands fortrafflighet. DLSTRICT ALLIANCE EXCHANGE, of Southern Texas. Chartered May 17, ISSS. Organized to Dispose of Farm Products, and procure Farm supplies in the most Economic Manner. G. A. FoRSGARD Houston, Texas, Oct. 22, 1894. kom till Texas 1848. Messrs H. Van Dam, I M. Henzinga, I A. S. vSchippek and Kalamazoo, Mich. | Fulton, 111. | H. Riemersma, Chicago, ill. Mina herrar! — Till svar a eder anhallan att blifva underrattade om kli- niatet och alstringsformagan i denna del af Texas, sarskildt med hausyn till akerbruket som naring, far jag har meddela sadana fakta, hvilka tydligt lagts i dagen under min 46-ariga vistelsehar. F)tt valskott hemman kan och bor aret om ha atminstone nagon vaxan- de groda — det ar allt, som behofver sagas om klimatet. For att na detta resultat bor sadden ske pa foljande satt: Maj: — Mycket fa vegetabilier kunna sas i denna manad, och endast a jord, der potatis 16k o. d. skordats, kan planteras majs, meloner, gurkor, squash, pumpor o. s. v. afvensom atskilliga slags kal, sen italiensk blomkal, sotpotatis, bergklofver, sockerhirs, spritjirter. JUNi: — Om vaderleken ar gj-nsam, kinma samma saker sas som i Maj, men storsta delen af tiden tages i ansprak for skotseln af det, som redan ar pa rot. Juiyi: — Bush- och stangbonor, majs, sotpotatis, hirs, durra, bergklofver o. s. V. kunna sas, afvensom kal, blomkal m. m. pa kalljord; for hosttrad- garden sas bergklofver. AuGUSTi: — Detta ar en brad manad, ty nu borja bestyren med hostjor- den. Arter, honor, kal, rofvor, kalrabbi, betor, morotter, selleri, potatis, salad, senap, schalottenlok, hirs, rofvor sas i denna manad. September: — Tidiga arter, honor, palsternackor, lok, .salsify, kal, spe- nat. Kalplantorna sattas. OkTOber: — Lok, margarter, bergklofver, salsify, hafre, korn och rag, November: — Kal; spenat, arter, lok, alfalfa, klofver, rodhafre, rag, korn, salad, rofvor och radisor samt "leak". December: — Arter, morotter, kal, radisor, persilja och i senare halften af manaden potatis. Januari: — Rofvor, salad, kal, Ijlomkal, arter, potatis; loksorter och kalplantor utflyttas. Februari: — Betor, senap, arter, honor samt foretradesvis potatis. Mars: — Bonor, squash, gurkor, meloner, hirs; potatis, majs, okra och hirs kunna fortfarande planteras. April: — Alia omtaligare gronsaker sasoni toniates ocn peppar; andra utflyttas fran drithusen. Sotpotatis, hirs, majs, okra och honor. Jordgubb-plantor bora utflyttas denna manad eller sa snart jorden synes lamplig, men det kan ske nar som heist fran September till april. Trad af alia slag oniplanteras sa snart som moiligt efter groningen, men omplanteringen kan med fordel ske sa sent som i februari. 14 Nastan alia slags klofver ocli grassorter ga bast, oui de sas under host- manaderna. Forteckningeii ofver produkter kunde goras langre, men nog liar blifvit sagdt for att gifva en insigtsfull gronsaksodlare en vink om, hvart ban bor hanfora andra slag af odlingsbara gronsaker bar nere pa sydostra kuststrac- kan af Texas, ocb ban forstar nog att gora sitt val sa, att skordarna stallas i jenin vexling. Hvarje landtbrukare vet, burn lang tid de i det foregaende namda pro- dukterna krafva for niognaden — jag for min del anser det atga fran 2 till 6 manader eller i genomsnitt niellan 3 ocb 4. Haraf S3'nes, att sedan man af- dragit tiden for jordens beredning ocb arstidernas vexlingar, /r^ ^/^oWar kunna tagas ocb sa.s pd samma jord hvarje dr. Jag vill harmed icke hafva sagt, att tre goda skordar kunna tagas pa samma jord livarje ar, men jag pa- star, att detta alldeles icke ar nagon omojligbet. Det finnes en god del folk, som misslyckas att fa en enda god skord om aret, ocb som lata ograset fro- das ocb satta fron nog att upptaga halfva tiden med rensning afsangarna. Hur mycket battre ar det ej da att egna tiden at odling af nagot nyttigt — det ar bra mycket angenamare an att jemt ocb samt ligga i lufven pa ogra- set, en sysselsattning, som for landtbrukaren ar den allra otrefligaste. SkuUe en skord sla fel, sa ploj ned den, sa snart felslagningen ar tydlig ocb sa nagot annat i stallet. Lat icke ograset suga ut jorden, utan lat det i stallet tjena som godning genom att ploj a ned det. Det ar icke tu tal om, att man for att fa rikliga ocb oafbrutna skordar maste godsla val — ocb ingen vet detta battre an de lyckligt lottade gron- saksodlarne i trakten kring New Orleans, der jorden ar den fruktbaraste som finns. Men dyra, konstgjorda godningsamnen, som forekamma i ban- deln, aro icke alltid de basta. Enligt min asigt ar ladugardsspillning lika braom ej battre i alia mojliga fall, ocb nedplojande af klofver, alia slag, ocb andra gronsaker antagligen den billigaste af alia godningar, sardeles bar, der de vaxa sa frodigt aret om, Der foder for notkreatur ocb svin ar sa latt tillgangligt, ocb notkott, flask ocb smor lemna sa god vinst, erbjuder det inga svarigbeter att fa tillrackliga godningsamnen. I forteckningen ofver gronsaker utelemnade jag nagra, som egentligen ej bora till den vanliga raden, som odlas pa landtgardarne men dock borde ba en plats i bvarje kokstradgard; enligt min asigt innefattar landtbrukallt, som jorden kan formas att frambringa. Om man icke odlar dem for afytt- ring, komma de dock val till pass i busballet ocb spara utgifter for mindre smakliga ocb helsosamma naringsamnen. Jag tillater mig bar papeka, att •*ben-berries" och frnkt arode mest passande produkter forbusballet.ocb det landtbruk, der man ej producerar bons, agg, mjolk ocb smor till busbebof- ar ej vardt namnet, sardeles der bjelpmedlen for underball af lions ocb kor sta sa latt att fa som i denna trakt. Eftersom sporjsmalet galler endast landtbruk, vill jag ej namna nagot om fruktodling, ehixru bvarje talig, erfaren ocb penningstark landtbrukare skulle draga stor vinst deraf bar. Dock maste jag saga, att jag ej skuUe anse en gard monstergill utan frukttrad ocb blomstersangar; utan dem ar garden lik ett landskap utan solsken. Ocb bar, der dessa saker snart sagdt skota sig sjelfva, borde bvarje bem omgifvas af tradgard med blommor ocb bladvaxter, vittnande om smak ocb forfining ocb befordrande trefnad ocb belsa. Rosor, jasminer, crape-myrten, oliander,fikon, scoupernongs, plom- 15 mon, persikor, pomgranater aro hemma liar jemte kanel, arrowrot, karde- niiimma, ingefara, ananas, kaki, guava, apelsiner och manga andra tropiska frukter, bloni- och bladvaxter, som, ehuru ej vinstbringande, dock for- tjena plats i livarje landtlig tradgard pa grund af deras skonhet och goda inflytande. Som svar pa den staende fragan: "Hvilken gren af jordbruket bor man har pa kuststrackan foretradesvis sla sig pa, och hvad ar jorden lampligast for?" svarar jag: Det forstar Ni bast sjelf. Det finns land, som ar passan- de for frukter, meloner, gronsaker, hvad som heist. Oni ni forstar ert yrke, vet ni hvad landet duger till, da ni far se det. Forstar ni ej det, betyder det foga, om andra dragit goda skordar, det ar ingen garanti for er. Om nagon kommer till mig och sager: "Ole Bull skapade sig rykte och formo- genliet genom att spela fiol; har har ni en fiol — ga och gor samnialedes!" — sa vore jag val en asna, om jag forsokte folja radet. Klimatet och jorden ar, hogst vexlande pa kusten af haf vet. Jag har bott har sedan 1848 och kan- ner bade land och klimat sa val som nagon, och litet erfarenhet har jag ock- sa. Jag far antagligen upplefva den dag, da denna kuststriicka ar ett li- tet paradis (pa applena nar), cch allt som behofs derfor ar litet pengar, litet foretagsamhet och litet forstand att halla ograset inom behoriga granser och ersatta det med den doftande jasminen, den statliga hampan, den yppi- ga bananen och talrika andra vaxter, rankor och slingerorter, som endast vanta pa ett tillfalle att skjuta i hojden. Ett ord till den vise ar nog. Sedan Ni val tagit i betraktande det land, hvarom Ni sporja mig, skall det bli mig ett noje att hora, om edra intryck ofverensstamma med den be- skriining jag leninat, och om icke, i hvilka afseenden de afvika. Kan jag sta till tjenst, sa vill jag gerna lemna de upplysningar, som kunna finnas nodiga, viss om, att hvad jag meddelar skall landa till detta mitt adoptiv- lands, Texaskustens, utveckling och till fromma for de foretagsamma sven- skar, mina landsman, som komma att der sla ned sina bopalar. HogaktningsfuUt G. A. FORSGARD. G. A. Forsgard. Min herre! — Edert bref har jag med stort intresse last och noga begrun- dat, och kan jag forsakra, att det bekraftar min egen erfarenhet. Ni torde veta, att jag i 20 ars tid egnat mig at gronsaksodling i Harris County. Jag kan ock tillagga, att eder beskrifning ar klar och tydlig i allt, hvad gron- saksodling ror i denna trakt. Med hogaktning, THEODOR W. HILLENDAHL. Volmer, Harris Co. Texas. 16 p olj med OSS pa en af vara Ei!;k(irsioner med Xhe Qreat j^ock Island ^oute^-i^&- VIA H. A.T. C. R. R. TILL HOUSTON OCH VIAS. A.&A. P. R. R. TILL CHESTER OCH RETUR. Enkelt bilieftpris ^?.^e^i'^r^^..^' ^^°° '^"'' Fri resa erMller hvarje kiipare af minst 160 acres. Tag alltid qvitto af stationsagenteu & biljettpriset, einedan det m^ste uppvisas for OSS. Personer, som folja med oss frdn Chicago pa v&ra exkiirsioner, som afgS, exkursioiisdagen kl, 6 e. m., bora inflnna sig pS. vSrt kontor innan de kiipa jeniTJigsbiljett, emedan vi alltid aro i tillfalle att arraii- gera priset till deras fordel. Ell af vSra representanter niedfoljer alltid exkiirsionstdget. Siik ratt p^ houoDi. So\jtKerr\ Jexas Golor\izatior\ Co., 110 Rialto BIdg, Chicago. ^W^ LIBRARY OF CONGRESS 014 647 247 3 BUY TICKETS OVER THE Great Rock Island Route TO CHESTER, TEXAS. ROUTE AND LINES: C, R. I. & P. R'Y, Embarkation Point to Ft. Worth. HOUSTON & TEXAS CENT. R. R., Ft. Worth to Houston. SAN ANTONIO & ARANSAS PASS R'Y. Houston to Chester. Texas. J2UTHERN TeX/I5 QOLONIZ/ITION QO. 110 RiALTO Building, Chicago. LIBRARY OF CONGRESS 014 647 247 3