v' ty’ N « * * '2 ) A*.p; .» (fa (t, S> ' S J^- f < S7 \ 1 /fasjfl n REMAINS OF SCANDINAVIA BY OSCAR MONTELIUS. Illustrations by C. F. LINDBERG. PARTS I & II. THE IRON AGE STOCKHOLM I V A K H JE G, G STRÖM, P R 1 N T E R. 1869. H*5? REMAINS FROM THE IRON AGE OF SCANDINAVIA BY OSCAR MONTELIUS. Illustrations by C. F. LINDBERG. PARTS I & II. STOCKHOLM I V A K H2EGGSTRÖM, PRINTER. 1869 . Digitized by the Internet Archive in 2016 \ https://archive.org/details/remainsfromironaOOmont FIRST SECTION DESCRIPTIONS OF THE FINDS. / \ ■n / j I. Coins anterior to A. D. 850, found in Scandinavia. A. Greek coins. Sweden. 1. In the isle of Gotland, the exact place unknown, 1 greek coin of copper is found. It is worn, but seems to be struck at Panormus, Sicily. Obv. Female head to the right. Rev. Horse, galloping to the left; no punic letter. Diam. 15 m. m. W:t 5.61 gr. (1.32 ort). See Mionnet, »Description de Médailles antiques» 1: 275. — [In the collection of Captain C. T. von Braun, at Ystad.] 2. In the isle of Gotland 2 macedonian coins of silver are also found. The exact place is not known, but they are said to have been found together. — a) One of them is a dio- bole of king Philip II, similar to the coins described in Muller, »Den macedoniske Konge Philip II:s Mynter», p. 3 Nos. 14 — 16 and engraved PI. 1. Diam. 14 in. m. W:t 2.42 gr. (0.57 ort). See ibidem p. 6— 17 the reasons of Mr. Muller for ascribing these coins to king Phi- lip II, the father of Alexander the Great, and not to any one of the later kings of the same name. — b) The other is said to be similar to a). — [Both were once in the beautiful collec- tion of Captain v. Braun, at Ystad. Now only a) remains there.] No other gfeek coin from the times before Augustus is found vn Scandinavia. B. Roman coins anterior to Augustus. Norway. No such coin is found in Norway. Sweden. 3. In Nerike or Östergötland are found together, about 100 years ago: a) 1 silver coin of the familia Lucretia; Ramus p. 67 No. 6 (but XXXIX instead of VIII). — b) 1 silver coin of the familia Nmvia; Cohen p. 225 No. 1, PI. XXIX (with CCV). - — c) 1 silver coin of the familia Sulpicia; Ramus p. 101 No. 6. They are all unusually well preserved, but shorn in the border. — [In the collection of Captain v. Braun, at Ystad.] 4. In Gotland are found, probably not together: a) 1 silver coin of the familia Furia (Probably Cohen PI. XIX f. 4). — b) 1 silver coin of the familia Poblicia; Ramus p. 84 No. 14. Worn. — c) 1 subaerate coin of the familia Postumia; Ramus p. 90 Nos. 9 — 10. — d) 1 silver coin of the familia Procilia; Ramus p. 91 Nos. 1 — 3. A T is engraved on the Reverse in old times. — e) 1 silver coin of the familia Tituria; Ramus p. 104 No. 20. — f) 1 silver coin of the familia Veturia; Ramus p. 108 No. 1. — [In the collection of Captain v. Braun.] 5. In Gotland is found: 1 silver coin of the familia Navia; Almost similar to Ramus p. 76 No. 23. — [Given by Captain v. Braun to the Museum at Uddevalla.] 6. In Gotland are also found, but 1 don’t know if they are found together: a) 1 silver coin of the familia Opeimia (Cohen p. 235 No. 13, PI. XXX f. 2). W:t 3.635 gr. — b) 1 silver coin of the familia Coponia-Sicinia (Cohen PI. XIV f. 1). W:t 3.66 gr. Both well preserved. — [Visby M. Nos. 151, 152; formerly in the collection of Mr. P. A. Save.] Denmark. No Roman coin from this period is found in Denmark. ; 2 C. Roman coins from Augustus to the death All these coins are denarii of silver, except No. W here found. Parish. Locality. When found. Coins * Ä I s >2 Norway. Sweden. Upland Stafby No coin from this period is found in Norway. Husby In ditching Gamla Upsala Close by the Church Vestergötland Småland Moheda 11 Halland 12 13 In examinating one of the tumuli close by the church, in the presence of king Charles XI Vitteryd Locality unknown 1 m. under the surface of the ground Sön drum Mellby In the field of flying sand at the strand I of Mellby Skåne Locality unknown; probably at Dalby, found together with No. Oil 1848 !; 1689 bef. 1841 1866 1854, in June bef. 1843 17 18 Hoby Borreby Qvarnby Flatebjer In •Kullen» (Luggude H:d) 3 roman silver coins of Trajanus and Gordia- nus (o: Hadrianus?) were found In a tumulus INear the town of Lund Silfakra In this parish 14 Roman coins of brass were found, from the list and 2:nd Century p. C. Ö. Torp Smye(orSmyge) 10 Löderup Sandhammar Lin dby (o: Lyngby?) Here are often found Roman silver coins , of Antoninus Pius and the both Fau- stinas, scarcely any one later than Septimius Severus Near tlie town of Christianstad In this parish were found more than 24 Roman coins of brass; only 4 of them are known. bef. 1845 1 AVI — 1JE — 1 — 1 — -I —I bef. 1828 1743 bef. 1843 Sweden (except Öland and Gotland), Total IE — l.E l.E 2 - - - | 9 1 2 of Alexander Severus (29 B. C. — A. D. 235) Nos. 7, 10, 12, 17, 20, 21, 22, 63, 82, 84, 85, 89. o 1' o | r! l-f s" o" “1 g Jl > g £ ^ o 2 . rr a 5 a! ? 2 . Li s ? r? p gl k s-.r If r ö £- § 1° : I S’ o' 5’ ! w Remarks Found together on the coins. with 1 1 1*) - 1*) - l.r I! 14 X X — X — — — — — — 24 1 Of gold ; Claudius and Nero of the year 51 (Cohen 1: 211 No. 5). Not worn. W:t7.ii6 gr. F:ness 97 %. 1 With a loop. 1 1 Large brass, of the year 71 ; worn. Diam 30 m. m. Unusually well pre- served. *) Cohen No. 16, *) of base silver. Diam. 16 m. m. **) Large brass; Cohen No. 250. Diam. 30 m. in. Worn. In the tumulus was found an urn of clay, wherein the coin lay, A twisted goldpiece which was soon de- stroyed. Worn. Very worn. Worn. 14 Of brass. No nearer notice. 3 — 2 1 2 — — 111 1 1 17 — x + 37 Of brass. Large brass; Diam. 27 — 31 m. m. 1 of gold, 15 of silver, 21 of brass. See No. 99. See No. 98. St. M. 1460. Rudbeck Atlantica 3 p. 99 No. 6, and p. 333. — Salvius Up- land» p. 304. St. M. 908. The collection of Dr. Vittlock, Vexiö. St. M. 2053. St. M. 2109. Lunds M. — Bihang till Lunds Veckoblad 1845 >%. The collection of Mr. Brorström, Borreby. The collection of Cap- tain v. Braun, Ystad. St. M. 3765; formerly in the collection of Count Stenbock. The collection of Mr. Ståhle, Trelleborg. — Bruzelius > Sv. Forn- lemningar 2: 98 not. A. A. 4: 393 . St. M. by the year 1744. Lilj. »Fynd» No. 132. St. M. 2109: 277 . For- merly in the collection of Baron A. Kurck. 4 No. NV here f o u n d. Parish. Locality. When found. Coins Öland Gotland 37 38 39 40 41 Gräsgård Hulterstad Stenåsa Vicklebv Runsten Qvinsgröta Hulterstad S. Qvinneby In ditching; the coins lay in a roll- Hylta 1842 c. 1800 1868 In the East from the village of Carlevi, bef. 1797 upon »Landtborgen», are found in de- stroyed tumuli; »Roman silver coins of Antoninus Pius, Faustina, M. Au- relius» In that part of the village, which Jon 1862 Nilsson possessed Öland, Total Place unknown. I don't know if they are found together. Locality unknown. They are found to- gether, close by a heap of stones. Locality unknown. Probably not found together. Locality unknown. I don’t know if they are found together. Place unknown. I don’t know, if they are found together. Place unknown Place unknown Locality unknown. Here is said to have been found some Roman silver coins from the 2:nd and 3:rd Century Lärbro Lummelunda Klockarhostallet Kams Tingstäde Bro Träskväller Bäld Gahne Endn Endregårda In a field, named »Leråker», close by the dam of the Martebo Myr ■ c. 300 silver coins were found by several persons, in digging. The coins lay c. 0.3 m. under the surface of the ground, upon a bed of char-coal. No traces of bones. In a cornfield, close by a great stone In digging were found amidst stones, between 2 of which some burnt char- coals were observed ; no bones or other remarkable. In ditching, close by a stone Close by the town of Visby was found in digging . | After a rain was found on the Endre- gårdabacke upon tire surface af some earth thrown up by digging 1854 1817 1842, October (1844) (1836) (1835) 1868 c. 1865 — 1 ? 2 4 5 2 1 2 — - 1 17, 34 — - 15 9 — : 7 3! a < r* § i ® o f = p*2, O I Ö* 3 c- ; 5 p C 3 G -a 2 |g o? 2 ? «■ BS oq g p C. C Q I ? Remarks Found together on the coins. with 18 1 x 1 -i 6 19 5 3 4 19 7 19 5 3 4 9 1 5 3 1 — 2 1 1 2 2 50 25 68 28 4 9 434 5 — 13 11 6 10 7 — 4 4 4 — 1 6 1 79 1 x Of brass. Not worn. No further description. 1 1 6 — x + 82 101 1 _ 101 22 16 5 5 1 1 81 of silver, 1 of brass. No further notice. The coin of Sept. Seve- rus is of the year 194. The coin of Augustus is well preserved. The others worn. All very worn. The coin of Otlio is gilt. Perforated, worn. No further notice. 1 2894 Some coins injured by fire; all very worn. 63 35 Almost effaced. Some of them are subsrati. Worn. Of the year 197; well preserved. Perhaps together with I a great quantity of Anglosaxon coins (J5- thelrsed). Egyptian ossuary with ashes, burnt bo- nes and the coins. 2 gilt bronse bractea- tes, 2 armillas of sil- ver etc. See ».Brac- teates». Hildebrand Anglos. Mynt» p. VI note. Ah Iqvist » Öland » 2 : 2. 6? — 70. St. M. 3946. Ahlqvist » Öland » 2 : 2 . 228 . — Lilj. »Fynd Nos. 292 and 573. St. M. 2987. The collection of Mr C. J. Bergman, Visby See St. M. archiv Fasc. »Gotland». Visby M. 153—156, 158—169. St. M. 777. The collection of Cap tain v. Braun, Ystad. Ups. M. Lilj. »Fynd». No. 85. The collection of Mr. Hammer, Stockholm ; formerly in the pos- session of General Hårdh. Visby M. 157. 198 coins in St. M. No. 1021. The others in Visby M. See »Vis- by Elem. - Läroverks Program» 1843. 13 of these coins in St. M. No. 1140. St. M. 725. St. M. 712. St. M. 3816. St. M. 3916. 6 ~W here fonnd. No. Parish. Locality. 42 Gotland Bkeby Röstade 43 ” Vesterheide Suderby In opening a grave-mound 44 Follingbo Hallfrede In a stony hill were found in cultiva- ting a meadow, amidst »fragments of bones’ 45 Akebäck Folkedarfve In cultivating a meadow, close by the houses, 22 coins were found lying near the surface of the ground and mixed with char-coals. Some of them are injured by fire, probably in recent times by burning leaves. 46 Roma RomaK ungsgård In ploughing 47 » Halla Hallegårda In a newly for the first time cultivated field named »Kilen», c. 15 ctin. deep 48 » ” D:o In ploughing a field situated near Sj on- hems Rum 49 Gan them Hartvik In ditching 50 » Eskelhem Bringsarfve In a cornfield, in a cairn ( stenkarm ) 51 ” ” Sigvards On a path-way by a cairn ( stenvass ) or an old stone-fence 52 55 Sanda Near the Church In levelling a small mound for widening the parisli-road 53 Väte Thune In ploughing close by the houses 54 D:o On the road near the houses 55 » » L):o In digging in the garden 56 57 Hej de (Viklau) Löfves Close by the houses 1 Roman silver coin, found by School- master Lavergren, was offered to St. M., but not bought. 5£ Gulldrupe Bjers In cultivating a meadow the following things were found under a stone, for- ming a part of a double stone circle, that enclosed a small cavity or valley in the earth (»kämpagraf ). 'I’ll is val- ley was perhaps the usual trench around the foot of a tumulus. 51 Vän ge Norbys On a cornfield close by the houses were found by the harvest 6( ) ( „ Suderbys) »Olof Jakobsson Suderbys in Vänge found» 6 1 „ Vifungs In a cornfield Coins When found. 18G2 (1852) (1858) 1847 A 18G7 18G7, in July (18G7) (18G7) (1834) 1703 Jr (1857) 1841 (1847) (1867) (1858) (18G4) (1859) 1844 (18GG) (1868) to Os ■fd 1 *) 14 - — 3 — 6 5 1 1 — 3*) 47 40 1 — 1 13 22 1 11 18 — , 1 — — - Antoninus Pius 138 — 101. o r o| ii I ? e > = = g =• S® o ffil IS; : 3. P 111 Is p l 8 1 ?E 5 5 ' £ S t1 3 P O C/J ! Cs- C 3 3 P I g t-ig P y Remarks on the coins. Found together with — 11 — 17 3 7 10 4 11 ^72 — 30 263 96 251 87 19 18 86 11 1 1 1 4 - 1 1 184 2 13 11 Both very worn. Gold; 60. Cohen 1: 349 No. W:t 6.83 gr. All worn. b) 1 open gold ring; Diam. c. 130 m.m.; fig. A.T.f.Sv.2: 234. W:t 189 gr. Frness c. 96 %. — c) 1 similar ring of electrum, broken and incomplete; fig. PI. 8 f. 3. W:t 53 gr. F:ness 49 %. — d) 1 thick hammered square bar of gold. L. 77; Br. 12; Th. 9 m. m.. W:t 119 gr. F:ness 92.7 %. b) c. 2000 other silver coins, viz. German, Anglosaxon etc. The youngest coin was of king Henry I (1100 1135). — c) several ornaments and frag- ments of silver. b) 1 celt of iron = W. 338. — c) 1 small fragment of a thin bronze plate. St. M. 1345. St. M. 1152 and 1195 — A. T. f. Sv. 2: 233. St. M. 814. — Hilde- brand »Anglos. Mynt p. LVII. 60 c. 30 Very m* worn. Vespasianus. 66 1423 No nearer notice. Worn. No nearer notice. Almost effaced; the portraits of Trajanus, Anton. P., Faustina Senior and perhaps M. Aurelius are with pains to be known. All very worn. *) Some of them un- certain. 1 of gold, 1422 of silver. The coins of Commo- dus are of the years 183, 186 and 191 Very worn. St. M. 1748. St. M. by No. 2538. Some beads and orna- ments of bronze were perhaps found in the same place. But this circumstance not be- ing certain, I may not describe these things. Lilj. »Fynd» No. 549 St. M. 3581. St, M. by No. 1378. St. M. 3053. St. M. 3272. Some gold spiral rings; see »Spirals». K. M. 2567. — N. T. 0. 2: 259. B. 357. K. M. CCCLH. — A. A. 4: 167. N. T. 0. 2: 260 ; E. Nyd. HI: 9. 2 10 W here fo n n d. No. Parish. Locality. 75 Bornholm Knudsker Udmarken In taking up some stones in the com- mon of the parish 76 JJ 12:th Selveier- In a ploughed field gård ( i »• ” 1>U 1LL1U11C1 IlUblOC “ 78 JJ 11) slid Sjaeland 79 Prsestö Amt Herfolge Gunnerupgård In a bank by a skeleton 80 Kjöbenhavns A. Bagsvaerd Bagsvaerd In a field under a large stone; the coins lay together in a lump 81 Holbeks Amt Skamstrup Bennebo In a low gravel-bank. See »Spirals»- 82 ” — In the neighbourhood of Holbek 83 Sorb Amt Solbjerg Rov-mose In cutting peat in the »Rov-mose», near Coins ® fe When found. & 1® (1853) 1853 — 1 7 14[ 2 1817 1850 1.® 1782 Fyn 84 Svendborg Amt Arslev Slagelse Close by the In a gravel-bank by a skeleton Church „ iFlodstrup Odense Amt iFangel iRörbaek N. Jylland Hjörring Amt Abenrå Amt Fraugde Viemosen Fraugdegärd jNydam Mose Near Kjerteminde; close by a tumulus. The coin lay in the earth thrown out by digging in the tumulus. In a peat-moss Near the town of Odense In a bank; see »Fibulae» 1859 bef. 1820 1848—66 1 AV — 1 Near Frederikshavn. In breaking up stones. The coins lay in the depth of 1.8 m. See Engelhardt »Nydam Mosefund» •• bef. 1833 1859—63 11 o f : >5 3 p I B c--' o “ 3 P I fs> IO 2 IS 5- I ‘ Remarks on the coins. Found together with 35 6 10 47 8 8 2 22 2 1 24 15 2 5 4 1 3' - 1? 1 II 10 4 7 1 2 2 5 - n 428 157 53 7 1 Very worn. Very worn. Antoninus P. — Com- modus; very worn. 45 428 34 Worn. Of brass. Diam. 19- 20 m. m. From Tiberius to M Aurelius. Well pre- served. Of gold with a loop. W:t 2.7 4 gr. (£ qv.). Probably a barbarian imitation of a gold quinarius of Greta or some later Emperor. A solidus of gold. Of silver; has been o- verlaid with a thin gold plate. 1 Large brass; Ramus No. 123. No subaerate coins. Of the year 217. 1 globular vessel of copper with a foot; 1 wooden bucket with bands of brass; 1 fin- gerring of gold (B. 275); some beads of amber and a square bit of glass-mosaic. K. M. 13100. -- B. 358 E. Nyd. Ill: 6. K. Mönt S. or K. M. — E. Nyd. III: G. K. Mönt S. — E. Nyd, III: G. K. M. 21771. — Årb. 1868: 13 2 . The coin in K. Mönt S.; the other things in K. M. XCIII— XCVI. — A. A. 3: 370. E. Nyd. I: 44. 1 gold spiralling, 1 ro- man silver fibula etc, It is set in a fingerring of bronze, engraved Arb. 1868: 133 f. 19. This is the same as the ring mentioned AnO 1860: 35. Many interesting and precious antiquities; see »Fibulae . In the tumulus a hu- man skeleton was found in a stone cist. A great mass of anti quities. Many antiquities; see Fibulae». A. great quantity ofE. Nyd. p. 36. precious antiquities. K. Mönt S. or K. M. - A. T. 1850: 122 . E Nyd. I: 7 . K. M. 16385. — B. 261 K. M. ; formerly in the collection of king Fre- derik VII. — Arb. 1868: 133 . K. Mönt S.; formerly in Kunstkamiueret •. — A. T. 1843: 38. K. M. 8571. — A. 'I 1845: 210 . B. 288. K.M. 18380.— E. Nyd, V: 2 3. K. M. CX1X. — A. A. 3: 3 7 g. B. 359. E. Krag. p. 28. Arb. 1867: 233 . Odense. M. — E. Nyd. V: 17. Årb. 1868: 34G. N. T. 0. 1: 200 . 12 No. W here found. When found. « 3 o ins Parish. Locality. Augustus 29 13. C.— A. D. 14. Tiberius 14 — 37. Claudius 41—54. Nero 54 — 68. Galba 68—69. Otho 69. Vitellius 69. ! Vespasianus 69 — 79. Titus 79 — 81. Domitianus 81—96. Norva 96—98. Trajanus 98 — 117. Hadrianus 117—138. Sabina, the wife of Hadrianus. e" C w 91 Flensborg Amt Bov Volmerstoft In a longish earth -bank i — — — 52 Gottorp Amt ThorsbjergMose See Engelharclt »Thorsbjerg Mosefund» 1858—61 i i 4 1 7 6 l Denmark .. .. Total — i — 2 - — 2 7 2 l 23 33 3 l Sweden, except Gotland „ — — 2 — — — 4 — — 3 6 — — Gotland i — — 2 3 2 — 23 5 7 5 157 175 14 l Scandinavia Total i i 2 4 3 2 2 34 5 9 6183 214 17 2 Of gold — i 1 — — — — _ 1 — — — — — „ silver i — — 4 3 2 2 CM co 4 9 6 182 213 17 2 „ brass — — 1 — — — — 2 — — — 1 1 — — 13 o f 0 1 3* ; zc °° 1 2 Faustina Senior, the wife of Antoninus Pius. M. Aurelius 161—180. Faustina Junior, the wife of M. Aurelius. L. Vei'us 161—169. Lucilla, the wife of J j. Verus. Commodus 180 — 192. Crispina, the wife of Conunodus. O P X CO Manlia Scantilla, the wife of Didius Julianus. o o" £7 > e CO Septimius Scverus 193—211. Julia Domna, the wife of Sept. Severus. O p p p p" to I- 1 tL Geta 211—212. Macrinus 217—218. Elagabalus 218 — 222. Julia So;emias, the mother of Elagabalus. Julia Mcesa, the mother of Julia Sotemias. Alexander Severus 222—235. Effaced or uncertain. Barbarian imitations. Total. Remarks on the coins. Found together with J i ncttu oi i ou uioDctio. JL JLClJLöUUlg 1V1. Nyd. VIII: 17. 6 i 3 2 — — 3 - — — — 1 *) - — — — — — — — — — 37 Most coins are very A great quantity of E. Th. p. 62. worn; some of them precious antiquities ; subaerati. many of them are ro- *) Of the year 194. man works. 82 15 88 19 14 5 45 6 — — 3 — — (1) 2 — — — — 435 — 790 2 of gold, 786 of silv( r, 2 of brass. 22 7 21 5 3 5 11 — — — — 1 1 1 — — 1 — 1 2 23 119 1 of gold, 96 of silver 22 of brass. 263 96 251 87 19 18 86 11 1 i 1 4 — 1 — 1 184 4 1423 1 of gold, 1422 of silver. 367118 360111 36 28142 17 1 l 1 8 1 1 (1) 2 1 1 1 3642 4 , 2332 4 of gold, 2304 of silver, 24 of brass. I (1) 4 364117 360111 36 28 142 17 1 i 1 8 1 1 — 2 1 1 1 2628 4 2304 3 1 — 1 14 — 24 14 D. Roman coins from the death of Alexander Severus to All of gold, except Nos. 95, No. "W hei’e fonnd. Parish. Locality. Norway. Buskeruds Amt Listers and Mandats Amt Hang Yanse Sweden. Upland Södermanland Skane 98,1- 99 100 101 Öland 102 Gotland 103 Girista Hammarby Gåsinge Dalby Ingelstad 104 Denmark. Sjeeland 105 Prsestö Amt 'Faxö 106 107 Sorö Amt Fyn Kvaerkeby Nedre Hoen Yestre Houe (or Hauge) In a bog In digging, close by a tumulus When found. 1834 1867 Norway, Total Staby Hammarby Ella Here is found »an urn with bones, char- coal, ashes and 1 constantinopolitan coin of brass In digging in the earth In taking up potatoes in a newly for the first time cultivated field, near the sea of Ivlemmingen Place unknown — - ' Ingelstad No. 1 In »Kullen»; see No. 13 Near the town of Lund. Found in the earth. In digging Locality unknown, probably in the pa- rish of Thorslunda. I Locality unkn own Faxö Kvierkeby Locality unknown ; uncertain if they are found together. 1827 1863 1848 bef. 1858 bef. 1845 1857 bef. 1849 Sweden, Total Locality unknown; probably in Denmark In a field Near Ringsted. In labouring on a field. Locality unknown 1768 (1850) Coins — ?AR 1AR liE 02 ° s 2 15 the death of Theodosius the Great (A. D. 235— A. D. 395). 98 , 981 , 99 , 102 , 103 , 114 . o f c sj G 1 Remarks Found together on the coins. with 1 l i ■ — IF 3.E2*E> — SM 2AE 1AE l.E| 1AE 2/E 1 5 224 1 3 With a loop of gold. a loop. Diara. 36 m. m.; W:t 18.921 gr. Cohen does not know this medaillon. Botli of gold. No nearer notice. 22 Several later coins and other an- tiquities; see »Bracteates». Some fragments of a bronze ves- sel, = PI. 8 f. 9, and 3 beads of glass and amber. With a hole. W:t 5.95 gr. Fmess 97 %. W:t 4.2 5 gr. Fmess 97 %. Roman coins of brass, quite effa- ced.» They belong perhaps to this period. Of brass; worn. Diam. 14 — 23; Th. 1 — 2 m. m. 1 of them with a wide hole. With a loop of gold. W:t 6.16 gr. Fmess 95 %. Of silver, worn. Ramus p. 71 No. 1. Of brass, not worn. Diam. 17 — 19 m. m. 4 of gold, 1 of silver, 17 of brass. With a frame and a loop of gold. Struck at Smyrna. W:t 7.3 gr. (4 L.). A medaillon with n loop of gold; very worn. Struck at Antiocliia. W:t 18.3 gr. (1 L. 1 kv.). Of the year 337. With a loop. See No. 13. Probably found together with No. 12. Chr. M. 719 -750. — N. 160. Chr. Myntk. — N. Arsb. 1867: 96 Lilj. »Fynd» No. 668. St. M. 3088. St. M. 1500. St. M. 2549. Formerly in thö collection of Mr. J. Bruzelius. Lunds M. St. M. 2109: 17 97. Formerly in the collection of Baron Kurck. — Viberg p. 55. No. 13. St. M. 2346. St. M. 1546. In the collection of Captain v. Braun, at Ystad. Visby M. K. M. CXVI. — A. A. 3: 37 6 . B. 286, 533. Fig. A. 18. K. M. 8511. B. 287. A. T. 1845: 217 . K. Mönt S. 1850: 99. — E. Krag. 7. K. Mönt S. 1863: 257. — E. Krag. 37. 16 17 b o i' Remarks on the coins. Sevorus 11 30G— 307. 51 | T c & o c* © T o' c’ c' c 5 Ci -. 1 = yf x (}Z , c* Constantinus Junior 337—310. S3 \ 6' co w 1 CO 9 o 3 Cl CO I 55 n o O ■”S p 3 3 O c‘ — — — — — — — 1 With a loop. Probably a barbarian imitation of a coin of Probus. — — — — — — _ _ — 1 With a loop. Seems to be an imi- tation of a coin of Maximianus. i i 2 — 14 — 2 2 — — — 46 All with a loop or a hole, except one of the coins of Constantinus Magnus. — — — — 1 — — — — — — — ■ 1 Struck at Treves (Trier). — — — — — — — — (2) — — — 2 Barbarian imitations of the coins of Constans. With loops of gold. 1 Imitation of a roman coin from about the time of Maximianus. _ 1.1 11 2 Of brass. — — — 1 — — — — — — — i With an original loop (not soldered on); figures only on one side. — — 1 r — — 1 — i Almost = Ramus p. 299 No. 29. i i 2 — 18 — Q o 4 (2) — 2 — 60 58 of gold, 2 of brass. — — — 1 5 2 2 4 1 - — 3 22 4 of gold, 1 of silver. 17 of brass. — — — — — — — — — i 1 2 Both of gold. i i 2 1 23 2 5 8 (3) i 3 3 84 i i 2 — 19 — 3 3 (2) l 3 — 64 1 — — — 1 4 2 2 5 1 — — 3 19 Found together with Many other precious pieces of gold; see »Bracteates». Many other precious tilings of gold; see » Bracteates». K. Mönt S. 1852: no. — E. Krag. 27. K. Mönt S. 1861: 229. — E. Krag. 26. K. M. 22259. — Arb. 1866: 3 2 ? — 349. E. Krag. 35. K. Mönt S. 1863: 242. — E. Krag. 36. K. M. 2809, 2810. — N. T. 0. 2: 1 84. B. 523, 524. E. Krag. 31. Fig. A. 6. K. Mönt S. 1 855: 1 4 1 . — E. Krag. 25. K. M. C. 56. — Arb. 1868: 132. K. M. 9409. — A. T. 1846: 26. B. 284. E. Nyd. VII: 37. E. Krag. 60. Fig. A. 1. K. M. or K. Mönt S. — A. T. 1850: 122. />• I i 3 18 E. Roman and Byzantine coins from the death of Theodosius All these coins are solidi No. ~W here i’o u n d. Parish. Locality. Skön Gudmundsbyn Timrå Skottgård Alunda Jortslunda Ekerö Kaggeholm Grödinge Vester Bröta Hylletofta Holmakra Dra- gontorp Elmeboda Guleboda Hosmo Rinkaby When found. Coins r p i > 117 1171 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 1271 128 129 1291 130 ’ 131 132 133 134 135 136 137 138 Hven ?*oi' way. Sweden. Medelpad Upland Södermanland Småland Calmar Län No Roman or Byzantine coin from this period is found in Norway. (Högsby) Blekinge Skåne Augerum Thorhamn Önnestad B rundby Tottarp O. Vemmenhög Calmar Tjurkö D:0 _ Attanäs No. 12 Önnestad Skättekärr Djurslöf No. 7 Near the Church Place unknown; in a tumulus Perhaps is a gold coin with a loop from this period found here In a cornfield belonging to Per Erik Tillberg, in a heap of stones (»stenröse») In ditching; the coin lay on the surface of the earth In ditching in a bog; the coins lay c. 60 ctm. under the surface. Liljegren (»Fynd» No. 245) names the place er- roneously Krageholm». In an old cornfield, belonging to Jan Jansson In taking up potatoes; the coin lay on the surface of the earth, after a newly fallen rain In ploughing a field belonging to P. M. Svensson In ditching, 30 ctm. under the surface Sold by Rev. A. G. Elfström of Mönsterås in 1834 Found at different times; sold by O. Trägårdh, Esq., of Fli seryd, in 1857. Not found together; ottered to St. M., through Mr. Ekman, but not bought Viberg p. 55 No. V, erroneously; see Öland, Högby In destroying the old castle of Calmar some coins of The- odosius II were found. See Bracteates» In the same place 1807 1866, in May 1851 1783, in Sept. 1848 c. 1807 1854 bef. 1850 Hammenhög ' Hammenhög No. 25 The exact place unknown. Given by Professor Lundblad of Lund to St. M., in 1809. In the earth In ploughing In digging It was offered to St. M., but not bought About 6 Eng. miles from the town of Ystad On a field; the coin had probably been ploughed up in the spring In this isle is found c. 1690 1817 1838 1865 bef. 1833 1867 V 1843 (1824) 1867 V 5 bef. 1845 Sweden, except Öland and Gotland, Total 1 — - — . _ — 1 1 — 1 l _ _ — — l 2 1 19 the Great to the death of Anastasius (A. D. 395— A. D. 518). of gold, except No. 223. o 1* Remarks on the coins. Weight of the coins, gr. Fineness of the coins, %. Found together with > C5 c- c’ 03 f o GO Theodosius II 408 — 450. c ny Ö £- c c C- X c r:- i c« c 1 G< É C — 2. 2. • c c"' c s i c N c N c sr 1 1 i d •-> c 5" Anastosius 401-518. 9 7T C o' o p l 1 1 1 21 1 1 1 1 1 3 2 X 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — i 4 _ 1 — 1 - — 2 1 With a frame of twisted gold- thread and a loop, orna- mented by filigree-work. 6.76 4.25 92 c. 96 1 1 2 golden rings». l 4.25 4.25 4.42 c. 96 c. 97 c. 97 — 1 jl . 1 12.75 96 1 — 2 — X 1 1 — — — — — — - — — — — With a loop of gold. 5.22 4.35 4.38 96 97 4 gold bracteates; see »Bracteates». - — 1 1 1 — — — — — — — — — — With a loop of gold. Very worn, with a loop of gold. 5.91 4.25 96 97 — 1 i — — 1 Well preserved. Good imita- tion of a coin similar to Ra- mus p. 335 No. 7; but the le- gend of the Obv. is reversed. l 4.42 97 - 13 1— 4 — 15 4 1 lx +45 A. T. f. Sv. 2: 256. See A. T. f. Sv. 2: 255. Lilj. Fynd» No. 700. St. M. 3562. — Engraved PI. 1 f. 2. St. M. 1692. 18 coins in St. M. 3 coins in Lunds M. See St. M. Inv. by the year 1783. St. M. 1521. St. M. 1192. St. M. 2085. St. M. 1606. St. M. 673. St. M. 2345. See St. M. Archiv Ease. »Cal- mar Län». Rudbeck Atlantica» 3: 334. | Formerly in the collection of J Mr. Smith at Carlskrona. St. M. 3377. St. M. 390. Lunds M. — N. T. 0. 1: 238. St. M. 3678. St. M. 1083. Lilj. Fynd No. 547. See V. H. A. Akad:s Prot. 1824 13 / S 5 /in b In the collection of Captain v. Braun at Ystad. St. M. 3677. Lunds M. — Bihang till ■ Lunds Veckoblad 1845 ,9 / 3 . 20 No. "W here fo vi n d. Parish. Locality. When found. © ; £;!©£<- ft < I 05 5 3 l 2* 5' Coins a - III — < o I > 139 140 141 14-2 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 Öland 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 Gräsgård S. Möckleby Smedby Hulterstad Mörbylånga Stenäsa Resmo Vickleby Sandby Thorslunda Kö oping :N. Möckleby Algutsrum Runsten Glömminge Långlöt Högsrum ‘Gärd slösa Repplinge Bredsättra Eketorp Gettlinge The Church (Skärlöf Barby Stenäsa D:o N: Qvinneby V estregård Gynge Stora Frö Ekelunda No. Ekelunda D:o N. Sandby Skogsby Björnhofda Locality unknown. Not found together On »Landtborgen some gold-coins were found; amongst them 1 coin of Leo In cultivating a meadow, c. 600 m. from the village In the part of the village possessed by Johannes Andersson In the church-yard In taking stones in a mound on a cornfield In ploughing On a cornfield, c. 750 m. from the place where No. 147 was found By digging in the garden for planting trees the following things were found at the depth of 1 m., by a square stone standing upright, 1.2 m. long, 0.45 m. broad and 0.08 m. thick; no other stone was seen there. The ring was first dug up, the coin followed with the next spade-full. In a cornfield, on the surface of the earth, c. 2 m. from each other In a cornfield In ploughing In a cornfield In a cornfield, on the surface of the earth In a new-ploughed field were found by several persons and in several days, but in the same place bef. 1828 bef. 1797 1845 V 1860 (1813) 1841, in Nov. 1864 1866 1865 1862 1851 1856 (1863) 1853 1863 (1845) 1854 1864 Bostorp |n. Möckleby. Gunnarstorp Utmarken Osterskog Isgärde Lsmantorp (Mossberga) In cultivating was found in the earth In the part of the village possessed by Jonas Andersson was found in a field by the flax-harvest. In ploughing In ploughing In digging in the common (»utmarken») was found near the surface of the ground In harrowing in a cornfield near the village In digging in a cornfield In Vipetorps Borg In ploughing in the East from the Church was found in a Ruuds her ga No. 6 Högtomta Near the Church C. 1100 m. cornfield lÖfra Sandby In sowing in a newly cultivated part of the »Sörby Tall D:o In the same place, in taking up potatoes Preststommen in a cornfield, under a flat stone Place unknown. Found together Ramsätra Tall in a cultivated field, close by a heap of stones (»stenkulle No. 2 covered with grass and trees 1855 1857 1855 V 8 bef. 1847 1868, in April (1856) (1843) 1851 c. 1820 1853, in the autumn 1856 1854 y* 1864 1866 c. 1820 bef. 1828 1853 — 1 — 1 — , 2 8 -j 1 — 1 — 4 11 1 21 o o c- x W “ C p 1 2 -t Remarks on the coins. =■ | S ® i - Found together with 1 -I x + 1 Calmar M. — Ahlqvist II: 2: 300 , 301 . Lilj. »Fynd» No. 292. 1 With remains of a loop. 4.4 e e. 95 4. 2 5 ! 97 With a hole. 4.46 4.46 97 4.50 97 4.42 97 coins (1 Lib. Severus and 1 Leo) are pierced ; the others are without loop or hole. Total W:t = 153.85 gr. (36.2 ort). Average W:t 4.40 gr. (1,034 ort). 8.92 97 4.25 c. 95 4.25 96 4.34 97 4.46 97 4.34 97 4.04 98 3.83 94 153.85 97 b) 1 linger ring of gold. Br. 6.5. — c) 1 spiral-ring of gold, lJf circuits; Th. 3m.m. 1 spiral-ring of electrum, If circuits. Diam. c. 30 m. m. ; Th. 5 m. m. One end cut oft'. W:t 29.96 gr. Fmess 69.5 %. 4.25 4.25 In taking up the first coins some remains of a purse of leather were seen. There is no doubt that all these coins belong to the same treasure. St. M. 1227. St. M. 2777. Ahlqvist II: 2: 156. Lilj. »Fynd» No. 377. St. M. 976. St. M. 3213. St. M. 3584. St. M. 3449. St. M. 2944 and 2992. St. M. 1664. St. M. 2267. St. M. 3138. St. M. 1982. St. M. 3118. St. M. 1188. St. M. 2023. St. M. 3247, 3258 and 3274, M. 2134. M. 2374. 1 1 1 A good imitation. 1 1 1 Perforated. 1 1 1 1 1 1 11 Perforated. Perforated. No further notice. 4.25 97.5 4.38 93 — 4.46 96 4.25 c. 97 — 4.25 c. 95 — 4.25 97 — 4.46 96 — 4.42 c. 97 — 4.42 97 — 4.25 97 — — — 2 gold rings and rings of silver. 4.25 97 — St. M. 2202. St. M. 1317. St. M. 3842. St. M. 2269. St. M. 1047. St. M. 1671. Ahlqvist II: 1: 212 . Lilj. »Fynd» No. 566. St. M. 1988. St. M. 2253. St. M. 2075. St. M. 3279. St. M. 3608. r- Ahlqvist II: 1: 183; II: 2: 300 . Lilj. »Fynd» No. 382. Calm. M. — Ahlqvist II: 2: 3 00 . St. M. 1983. 99 No. "W here f'o n n d. Parish. Locality. When found. s o - o f? Coins l . 174 175 1711 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 Oland 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 Gotland 201 202 203 204 Köping Löt Alböke Persnäs Högby Böda Ruthe Tingstäde Heinum Gothem ? Roma Eskelhem | Mästerby l(Atlingbo Yäte Källingemöre Hvalsnäs Hvalsnäs No. 2 D:o D:o D:o Arbelunda No. 6 Ormöga No. 1 Lundeby Skriketorp Dödevi No. 3 Melböda No. 2 Kyrketorp No. 2 D:o In destroying a cairn (»stenrör or »j ättekulle»), in a newly for the first time cultivated field (»hage»), were found under a flat stone In the same place, in planting potatoes ■ In the same place, on the surface of the ground In the same place, on the surface of the ground, in ra- king oats In a cornfield was found in sowing In gathering the harvest; the coin lay on the surface of the ground In ploughing In ploughing In ploughing In ploughing In a cornfield In the same field, at a distance of some few metres from each other; they are probably dispersed by the plough. Still other goldcoins are said to have been found in the same field. 1852 1869 1854/, 1857 1861 1861 1868 1857 VP 1857 1850 (1845) (1848) 1848 1861, in Nov., and 1862 Öland, Total 5 13 1 9 3 1 — 1 1 Allvans Trä skvaller D:o Myrväller Bjers Locality unknown Locality unknown Locality unknown The following coins are probably found in Gotland, but the exact place is unknown. Not found together. In ploughing; see Spirals Roma Kungsgård D:o Öfvede Sigvards Ringome Isums) Smide In taking up potatoes In ploughing a field near the houses In raking corn, on a field In ploughing Sold by the widow of Rev. Mr. Rundberg, of Gothem In ploughing a field, named »Gullåker», in the South from the houses In digging in a cornfield The following things were found in ditching in a cornfield, c. 10 ctm. under the surface, close by a stone belonging to an old stone-circle ( stensättning»). See »Spirals». On a path-way, close by a cairn (»stenvass») or an old stone-fence; See No. 51 »Christina Stenberg Isums found» In ploughing a field, filled with tumuli (»kämpagrafvar») bef. 1829 (1864) (1838) (1855) (1843) 1868 bef. 1827 (1848) (1839) (1860) 1 1 1703 (1862) (1862) (1843) 23 o 1' I ~ Remarks on the coins. Pound together witli 1 — ! l l — l — l 2 20 2 4 2 19 1 5 All these four coins, being found close by the same cairn, belong certainly to the same treasure. Perforated. — 1 2 1 3 — 11 — x-f 99 — 1 — 1 1 11 All without loops or holes. All are perforated. With a loop of gold. All without holes or loops. With remains of a loop. 4.25 c. 97 4.38 96 4.4 6 97 4.25 96 4.46 96 4.25 98 4.46 97 4.25 95 4.25 98 4.25 c. 97 4.46 c. 97 4.04 c. 97 13.21 97 å 98 4.32 4.25 4.25 4.46 4.46 5.2 8.71 4.25 48.03 1 mouldered drinking-cup of tin ; and 2 rusty iron spear heads, that fell to pieces. St. M. 1872. St. M.; not yet registered. St. M. 2103. St. M. 2355. St. M. 2843. St. M. 2872. St. M. 3860. St. M. 2375. St. M. 2388. St. M. 1613. — Viberg p. 55 No. V. St. M. 1211. St. M. 1503. St. M. 1475. St. M. 2880, 2902 and 2993. c. 92 c. 95 97.5 97 96 c. 94 c. 97 c. 95 98 b) 1 fingerring of a square gold wire. — c) 3 gold spiral rings; 5, 1^ and 1^ circuits. b) 1 gold spiral ring, 1,} cir- cuits; Diam. 25 — 28 man.; Th. 3. — c) 1 button of gold, Diam. 16 m. m.; set with garnets in »verroterie cloisonnée». Fig. PI. 8f. 7 28 Roman silver-coins (Anto- ninus P., Faustina Senior, M. Aurelius etc.). 4.34 97 4.20 97 4.25 97 St. M. 578. In the collection of Mr. C. J. Bergman, Visby. Visby M. ; formerly in the col- lection of Mr. P. A. Save. Visby M. — The coin of iEl. Ariadne is figured PI. 1 f. 1. St. M. 3308. St. M. 820. St. M. 2174. St. M. 1082. St. M. 3854. St. M..462. — Lilj. »Fynd» No. 596. St. M. 1498. St. M. See V. H. A. Akad:s Prot. 1839 § 243. St. M. 2747. St. M. under the year 1708. Lilj. »Fynd» No. 64. St. M. 2956. St. M. 3021. St. M. 1081. 24 ~W here f o u n. d. □ o ins = — S_. © r r- _ When Ilonori 3 sT © = 2. p 6 o’ Cfi © C © o c No. Parish. Locality. found. — H- p s £ 2 c 11 0 1 ft < < = .i* 1 13- * -J,] 1 2 jjfs i | a t 00 O' 1 O' .u C' C» 05 1 - 205 Gotland Vänge Norbys On a cornfield, close by the houses; See No. 59 1844 206 „ Ahla Lauritze On a cornfield, in some earth thrown up by ditching (1847) • — 207 „ Heide Skogs In a cornfield near the houses, under a removed cairn (1852) (»stenkalm») 208 „ Ethelhem? Sold by Schoolmaster L. Boberg, of Ethelhem — — — — — — — — — 209 „ Ahlskog Snövalls (1862) — — — — — — — — — 210 „ (Frbjel Ansarfve) Johannes Löfqvist Ansarfve found (1862) — — — — — — - — — 211 „ Gerum Uddvide In ploughing (1843) — — — — — — — — — 212 „ Nähr Nixdjup In a newly for the first time cultivated field, in digging (1836) — — — — — 213 D:o In a cornfield, not far from the houses, was found in plough- (1852) — — — _ — — — — ing; probably in the same place as No. 212 214 „ Fardliem Nederborge In ditching (1861) — — — — — — — — 215 „ (Alt'va Östres) »Petter Österling Östres found (1859) — — — — — — — — Got! and, Total 4 — 1 i 2 — Denmark. 216 Bornholm In this isle many Byzantine gold-coins from Arcadius to 1 Anastasius were found, already bef. 1828. The coins of Theodosius II, Leo I and Zeno were the most frequent; the coins of Marcianus rarer. A coin of Justa Grata Honoria is also said to have been found here. Most of these goldcoins are found in digging and ploughing in a meadow named »Sylten -, near Nexöe. 217 1846 jjut/ftiiij U.IHVHU >V II. XII lit UUU.I III ^ UII it 11C1U 218 l 1 i 219 220 — D:o On a field (1853) _ , _ 221 „ Ruthsker — See Spirals- (1842) — 2 — — — — 1 — — 222 „ Öster Larsker — (1860) — 1 — — — — — — — 223 Oator Marie I 224 i — Place unknown (1843) — — — — 225 i „ The 4:th Selv- In ploughing (1864) 1 — — — — — — — — eiergård 226 „ Vester Marie Sose In ploughing (1850) - 227 „ Aker Soldatergård In breaking stones 1850 1 5 — — i 1 1 — ■ Bornli olm, Total 3 8 1 — — J i 2 1 — 25 O f 2. > 1 p ; EH I w cr C-1 o po Theodosius 11 408—450. jg © ? o P- o c £ © o' Marcianus 450—457. fe p' o “ fr 1 , p ~ ^ c 2 2. * c | o 1 Leo I 457—474. Leo II and Zeno 474. Zeno 474—491. fe p" > o 2 . S| 2 | o * o <_ o"' Basiliscus 476—477. Basiliscus and Marcus. Anastasius 491 — 518. Unknown. Barbarian imitations. Total. Remarks on the coins. ght of the coins, gr. ness of the coins, %. Found together with — — — _ — — — — — — i — — 1 Perforated. 4.25 c. 95 1 Roman silvercoin, of Anto- ninus Pius. St. M. 1153. 1 1 4.25 97 St. M. 1367. \ 1 4.25 c. 97 St. M. 1868. l 1 Visby M.; formerly in the col- lection of Mr. P. A. Save. 1 4.25 93 St. M. 3022. l 1 4.17 97 St. M. 2999. i 1 4.25 97 St. M. 1071. 2 4 6 St. M. 724. 1 4.25 c. 95 St. M. 1791. 1 1 4.46 98 St. M. 2848. 4.46 95 St. M. 2645. . 1 1 — 3 — i — 10 i 15 1 i 17 — — 57 X X X X X x + 1 Many other antiquities of gold are said to have been found in the same meadow. A. A. 4: 393, 484. B. 537. 1 1 K. Mönt S. 1846: 57. — A.T. 1846: 50. E. Krag. 23. 1 1 K. Mönt S. 1859: 197. — E. Krag. 23. 1 i*) 1 3 Engelliardt mentions erro- neously 4 coins. *) A barbarian imitation. 1 square goldplate with a human figure, engraved A. 51 (B. 539). K. M. 4714. — E. Krag. 15. 1 1 K. Mönt S. 1853: 126 . — E. Krag. 15. — 5*) — — — 3 i 2 — - — — — 14 *) 1 of them is a barbarian imitation. — 4 gold spiral rings and H bar of gold. K. M. 5433—37 — AnO. 1842: 164. E. Krag. 14. 1 2 2 1 K. Mönt S. 1860: 21 6. — E. Krag. 18. 1 Imitation of a denarius. E. Krag. 20. 1 1 i K. Mönt S. — A. T. 1843: 38. K. Mönt S. 1864: 2 go. — E. Krag. 20. Good imitation, but the let- ters are reversed. d 1 K. Mönt S. — A. T. 1850: 123 . E. Krag. 22. g 8 6 i i 3 36 K. Mönt S. — A. T. 1850: 122 . E. Krag. 21. 1( i 15 c Vc - i i E x + 6g 4 26 AV here found. C o ins i HH S' ® g *0 C 5Ö When O S' 2 B g. m & O V 6 o’ p* C/3 ® 6 o ® c P 40 ^ T r , No. Parish. Locality. found. P o g- p g o C i ► © 1 > CO T |p 1 <5 H p o S' 5 x B g 4. O' 1 rf* C2 2 4^ 4- | P‘l j i CO O' Or s’ Or O' C5 M 4^ C5 Or » 4* Or - | Sjeeland 228 Presto Amt Herfölge 1859 — — — — — — — — — Fyn 229 bef. 1836 1 1 OVtJllUIJUl^ -CAILL L 230 }} Hillerslev Sallinge In ploughing — — — — — — — — 231 J? Binge Bynkebygård In cutting peat in the »TeglvEerksmo.se», 30 ctm. under the (1848) — 1*) surface; see »Bracteates». 232 JJ (Veistrup Elsehoved) Here is said to have been found — — — — — — — — — N. Jylland 233 Banders Amt (Tved Eegby) Here is probably found - - — — — — — — — — 234 Hj erring Amt (Flade Apholm huse) Here is said to have been found — — — — — — — — — — 1 Denmark, except Bornholm Total — 2 — — 1 — — — ■ — | Bornholm 3 8 i — — 1 2 1 — Sweden, except Öland and Gotland „ 1 1 — — — — 1 2 1 Öland 5 13 — — 1 9 3 — 1 Gotland 4 — — — 1 1 2 — — Scandinavia Total 13 24 1 — 3 11 8 3 2 o f CD 3 B' o Arcadius 395—408. Theodosias II 408 — 450. iElia Eudoxia, the wife of Theodosius II. P P* Ä. o ox Cl i'Elia Pulcheria, the wife of Marcianus. Leo I 457—474. Leo 11 and Zeno 474. Zeno 474 — 491. yElia Ariadne, the wife of Zeno. p c 0 1 ►P -i p o P P- P Anastasius 491 — 518. Unknown. Barbarian imitations. Total. Remarks on the coins. ght of the coins, gr. ness of the coins, %, Found together with i 1 With a rifled frame of gold. Viberg p. 47 No. I. »AnO. I860 . 2 i 2 7 All, except the coin of Majo- rianus, with loops of gold. b) 1 gold spiral ring (B. 709). • — c) 8 gold spiral heads and d) 1 beautiful square gold ornament with filigree- work and set with stones; Fig. W. 397. K. M. 2700, 2701 and K. Mönt S. — N. T. O. 2: 169. B. 573. i 1 K.M.21307.— E.Nyd. V: 25. E. Krag. 28. “ ' " 1 3 " 5 *) With a loop of gold. b) 1 gold bracteate, A. 221. — c) 1 gold spiral ling and d) 1 bar of electrum. K. M. 10037 -40. — A. T. 1848: 204 , 22 C. E. Krag. 34. i (1) »1 gold coin with a loop»; no further notice. b) 1 gold spiral ring. — c) 1 bronze fibula etc. See »Spi- rals». E. Krag. 33. 1 1 With remains of a loop; the frame is rifled. K. M. 13623. — B. 535. i — (1) »1 gold coin»; no further no- tice. — 1 gold bracteate etc.; see »Bracteates ». E. Krag. 45. — 2 16 — 1 1 — 6 12 3 i 13 — 1 1 2 5 2 — 17 x + 68 j Denmark 85. — 13 — 1 — 1 — 15 — — — 4 1 i x + 45 ] 2 20 2 4 2 19 1 5 — 1 — — 11 — x + 99 [•Sweden 201. — 3 — 1 — 10 1 15 i 1 — 17 — — 57 1 2 51 2 8 2 51 5 49 i 3 1 28 14 i 286 Of them are 224 found in the isles of Bornholm, Öland and Gotland 28 F. Byzantine coins from the time between A. D. 518 and A. D. 850. Norway. 235. Buskeruds Amt. At Nedre Hoen, in the parish of Haug, Eker Pgd, were found in a bog, 1834: a) 1 gold coin probably of the Emperor Tiberius Constantinus (578 — 582) or Mauricius Tiberius (582 — 602) ;’) with a loop. — b) 1 gold coin probably of the Emperor Constantinus V Copronymus (741 — 775); with a loop. — c) 1 gold coin of the Emperor Mi- chael III (842 — 867); with a loop. — d) 1 gold coin of Valens, 3 French gold coins of Lewis the Debonair, other French and Cutic coins, and many other precious antiquities; see »Bracteates». It is remarkable that no Byzantine coin from the time A. D. 395 — 518 was found here. [Chr. M. 719—750; N. 160— 162.] Sweden. 236. Södermanland (Vesterås Län). At Vestra Säby, in the parish of Torpa, was found in ploughing, in 1864: 1 gold coin of Justinianus (527 — 565); Avitli a hole. [St. M. 3507.] 237. Gotland. At AlfveskogS, in the parish of Eke, Avas found by ditching in a corn- field (in 1869): 1 gold solidus of Justinianus I, Avithout hole. Diam. 18.5 — 19 m.m. W:t 4.42 gr. (1.04 ort). F:ness 95 %. Fig. PI. 1 f. 4. [St. M. 4070.] Denmark. 238. In the isle of Bornholm, the exact place unknown, is found in digging: A fourth part of a gold coin of Justinus I (518—527). [K. Mönt S. 1859; E. Krag. 23.] 6r. French coins anterior to A. D. 850. No Merovingian coin is found in Scandinavia. Norway. 239. Nordre Throndhjems Amt. At Moksner, in the parish of Frosten, Avere found in a tumulus, in 1838: a) 1 silver coin of Charle-Magne. Obv. p dn karlvs imp avg rex f et l. I lie laureated head of the Emperor. Rev. xpictiana religio. A church in which a cross stands. Diam. 15 m.m.; W:t 1.685 gr. See Joachim »Groschen Cabinet» l:st Supplem. (Leipzig 1749) p. 1 and PI. 1 f. 1. — 6) Remains of an iron sword; — and perhaps c) 1 brown mosaic bead and some small beads of glass and clay. [Thr. M. 10 a; N. 622.] 240. Nordre Bergenhus Amt. At Lyslo, Indviken Pgd, were found in a mound of ’) Cfr. Holmboe »De prisca re monetaria Norvegiie» (Christiania 1854) p. 57, note. 29 stones (»ur»), before 1S24: d) »1 Carolingian silver coin with a cross on the obverse.» - — b ) Se- veral ornaments and chains, probably of silver; some of them gilt. [N. 497.] 241. Buskeruds Amt. At Nedre Hoen, in the parish of Hang, Eker Pgd, were found in a bog, in 1834: a) 3 gold coins of the Emperor Lewis the Debonair; all with loops. Fig. in Holmboe »Descriptio» PL 2 f. 10, 11 and Atlas 28. — b) 1 gilt silver coin of Pipin, the son of Lewis the Debonair, king of Aquitania; with a loop. — c) 1 gilt silver coin of the Em- peror Hlotar (817 — 855); with a loop. Fig. in Holmboe 1. c. PI. 2 f. 12. — d) Several other coins and ornaments, see »Bracteates». [Chr. M. 719 — 750; Holmboe »Descriptio ornamentorum et nummornm in pra*dio Hoen repertorum» and »En nnerkvau’dig Sanding of Smykker — » — og Mvnter • — -» — fundne pa, garden Hoen» (Christiania 1835). N. 160 — 162]. Sweden. 242. Ångermanland. At Salum, in the parish of Thorsäker, the following things were found (in the autumn of 1835) in digging in a tumulus, c. 2- — 3 m. high and e. 5 in. in Diain., situated on a plain in the forest c. 2 — 3000 in. from the southern shore of Angennan- elfven. The tumulus consisted of clay and sand; no stone-circle around its foot. In the midst of the tumulus was a small square chamber timbered of trees, now being quite moul- dered; wherein lay: a) 2 silver coins of the Emperor Lewis the Debonair; similar to each other, but not struck from the same die. Obv. -p hlvdovvicvs imp. A cross with a point in each angle. Rev. xpistiana religio. A church in which a cross stands. Both coins are perfo- rated. One weighs 1.355 gr.; the other 1.38. See »Neu-eröffnetes Groschen Cabinet» I: 2 PI. 1 f. 1, and Berry »Etudes» etc. PI. 11 f. 18. x ) — b) 1 oval shellshaped brooch of bronze , the same form as W. 419 — 422. The lower plate is richly gilt; the upper plate ornamented with perforated designs and twisted silver wires. L. 112 m.m.; Br. 70. ') — c) I longish brooch of bronze , not gilt, = PI. 9 f. 6; L. 75 m.m.; Br. 28. — d) 1 small ring of bronze with 3 knobs; Ext. Diain. 30 m.m., Th. 4. — *e) 1 small rifled ring of silver; the ends are twisted together ; with a white glass-bead. — f) 3 pierced beads of bone (?), very decayed; Diain. 15 — 18 m.m. - g) 17 beads of white, red, green and blue glass; and 1 oblong one of carneol. The beads and the coins are said to have been stringed upon a mouldered ring or chain. — • h) In the tu- mulus were also found the remains of an ox-horn; but no traces of charcoal. | St. M. 764. | 243. Skåne. At Virestad, ill the parish of Bösarp, was found in a tumulus, about the year 1850: 1 silver coin of Lewis the Debonair, struck at Dorstad. [Given I »v Mr. X. G. Bru- zdius to Councilor Thomsen, Kjöbenhavn.] Denmark. No Carolingian coin from this time is found in Denmark. ') Such coins are ascribed to Lewis the Debonair by Berry »Etudes — » — stir les mommies de France» (Paris 1852, 3) 1.152, and by Charvet »Description de mommies Franyaises» (Paris 1862) p. 9 No. 43. They are ascribed to Lewis II, the son ot Lothar and king of Italy (849 — 875), in »Catalogue des mommies national cs de France, Collection de M. 4. Rousseau» (Paris 1861) p. 27; cfr. p. 23, note. Longperier hesitates, »Notice des mommies francaises compo- sant la collection de AI. .1. Rousseau» (Paris 1847) p. 136. -) Quite similar brooches are described and figured by Wilson in »The Arclmeology of Scotland» (Edinburgh 1851) p. 522 — 3, 554. I hey are very common both in Britain and Scandinavia (except Gotland) in the -graves from the last centuries before A.D. lOOo. 30 H. Anglo-Saxon coins anterior to A. D. 850. Norway. 244. Buskeruds Amt. At Nedre Hoen, in the parish of Hang, Eker Pgd, were found, in L834: a) 1 gilt silver coin of Vulfred, Archbishop of Canterbury (803 — 829); with a loop. Engraved Holmboe 1. c. PI. 2 f. 13. — b) Several other coins and ornaments; see Nos 93, 235, 241 and »Bracteates». [Chr. M. 719 — 750; N. 160 — 162]. No other Anglo-Saxon coin from this period is found in Scandinavia. /. Cufic coins anterior to A. D. 850. Many Cufic coins from this earlier period are found in Scandinavia. But they are to be described together with the. great quantity of later Cufic coins found in the North. II. Bracteates of gold or bronze. Norway. 245. Locality unknown. 1 gold bracteate (D); fig. PI. 1 f. 15. [B. M. 1887. — Rygh.] 246. Probably found in Norway; locality unknown. The following things are said to have been found together in a tumulus: a) 1 gold bracteate (D); fig. A. 187 [B. 496]. — b) 4 quite similar, small bracteates or pendant ornaments of gold- wires; fig. A. 210 [B. 562 — 5]. — c ) 2 simple golden finger-rings [B. 688, 689]. [K. M. 8000 — 8003. — A. T. 1844: 132; B. 496.] 247. Probably found in Norway; locality unknown: 1 gold bracteate (C);- fig. A. 95. [K. M. 8651, formerly in K. Mönt S. — B. 419.] 248. Probably found in Norway; locality unknown: 1 gold bracteate (C); fig. A. 140. Struck from the same die as No. 256, found at Hauge, N. Bergenhus Amt. [K. M. 8675, formerly in K. Mönt S. — B. 455.] 249. Probably found in Norway; locality unknown: 1 gold bracteate (C?) with runes; fig. A. 141; St. 48. [K. M. 8677, formerly in K. Mönt S. — B. 456.] Nordre Throndhjems Amt. 250. In a great tumulus at Dalum, Sparboen Pgd, a chamber of raised stones was discovered, in Nov., 1868. That chamber — being 3.15 m. (5 Alen) long, c. 80 ctm. (1% Alen) high and c. 80 ctm. broad — contained: a) 2 gold bracteates , struck from the same die, (C); fig. PI. 3 f. 21. Each of them weighs 2.63 gr. (46 re's). — b) 1 gold bracteate (C); fig. PI. 3 f. 26. W:t 2.0 gr. (35 ass). — c) 1 spiral ring of gold , 2 circuits; both ends entire. Diarn. 20 m.m. ; Th. 3.75 m.m. W:t 14.85 gr. (1 L. 4 ass); F:ness 87.5 %. — d) 1 large and beautiful, bow-shaped fibula of silver (figured, half size, PI. 5 f. 2), richly gilt, ornamented with niello and 11 blue glasses, 5 of which now are lost. The fibula is cast in three parts: the two plates and the bow; the latter being, on the back, rivetted to the tAvo others. The pin, pro- bably of silver, is lost. — e) A smaller, boAV-shaped fibula of silver; L. 52 m.m. (2 ). — /) The loAver part of another similar silver-fibula, once c. 52 m.m. long. — g) Several ornaments for dress, of silver gilt, decorated in the same manner as the large fibula. — h) A part of a small boAV-shaped fibula of bronze, without ornaments. — i) Remains of a sheathed iron sword. — k) A broken iron knife with its wooden shaft, plated Avith silver, and — l) Some frag- ments of iron and bronze. Outside of the chamber Avere found in the tumulus: — m) 1 small spear-head of iron. — n) 1 iron umbo and the handle of a shield. — o ) The blade of a very small sickle of iron. Bones Avere found both in the chamber and outside of it; I dont knoAv, Avhether they Avere burnt or not. Some horse-teeth also are said to have been found in the chamber. Prof. Rygh informs me, that ail the iron pieces are of forms knoAvn from the Early Iron Age. [Chr. M. 4565 — 4568. — Rygh.] 32 251. In the isle of IllderÖen was found, in 1842: 1 gold bracteate (D); fig. A. 185. [Thr. M. — N. 644.] 252. In Borgsåsen or Björåsen, Levanger Pgd, were found, in 1858, in gravel and sand, at the depth of 1.8 m. (3 Alen), under some small slabs of stone: a) 1 round bronze bracteate , not open-worked; fig. PI. 9 f. 2. Diam. 28 m.m. — b) 1 open-worked bronze brac- teate; fig. PI. 9 f. 3. — c) 3 open-worked silver bracteates, quite similar to each other; fig. PI. 9 f. 4. — d) 3 oval shell-shaped brooches of bronze gilt (= W. 419 — 422). — e) Fragments of a pair of bronze scales and a brass box, wherein the scales were kept; o much as N. Arsb. 1867 PI. V f. 50 a — d. — f) Several round and oblong beads of white and red glass. — g) Some few human bones and small portions of wood. [Thr. M. XX. — N. 630; Rygh.] Söndre Throndhjems Amt. 253. In a tumulus at RÖmul, Melhus Pgd, were found, before 1824: a) 1 gold bracteate (C), fig. A. 104. — b) 6 gold bracteates, struck from the same die, (C), fig. A. 105. It is uncertain, whether the silver chain engraved ibidem was found together with the bracteates, or was a recent work. Lady Bjelke bought this neck-lace, and bore it often as an ornament, but lost it on a journey in Germany. [N. 588; Sjöborg »Sami.» 2: 122.] Nordre Bergenhus Amt. 254. At Hove, in the parish of Hove, Vik Pgd, the following things were found, in Sept., 1831, in a small tumulus of earth, sand and stones. Under a flat stone lying upon other stones (= in a stone-cist) were discovered, near an almost mouldered pot of birch-bark: a) 1 gold bracteate (A) with figures on both sides and imitation of Roman letters; fig. A. 14. W:t 20.565 gr. (1 L. 1 kv. 2 V 2 örk.); — b) through the loop of this bracteate a chain of silver went, at the end of which was a silver ring, c. 12 m.m. in Diam. — c) 1 unknown piece of silver. — d) 1 broken sword of iron. — e) Fragments of an iron spear-head, — f) of an urn of pottery. — q) 1 bone. [ b and c were soon melted down. The other things are in B. M., No. 1875. — Urda 1: 181, 2; PI. 7 f. 14. N. 478.] In this tumulus were also found, in 1831: h) Fragments of an iron sword, — i ) of an iron spear-head, — k) of an umbo (?) of iron, — /) of a pair of iron shears, = W. 363. — m) 1 part of a circular ornament of silver. LB. M. 1315 — 9. — Urda 1: 300 . N. 478.] 255. In Sogndal Pgd was found in a field, in April, 1861: 1 gold bracteate (C), with runes; fig. St. 41, b. [B. M. 1885. — St. p. 546. J * 256. In a round tumulus at Haiige, in the parish of Fortun, Lyster Pgd, was found under a flat stone, some years before 1830: a) 1 kettle of bronze with moveable handle; fig. PI. 8 f. 9. Diam. of the mouth 27.45 ctm. ; H. 17 ctm. • — In this kettle lay: b) burnt bones and ashes, amidst which was discovered — c ) 1 gold bracteate (C); fig. A. 140; W:t 2.63 gr. (46 ms). Struck from the same die as No. 248, probably also found in Norway. [B. M. 317, 1884. — Urda 1: 194. N. 455.] Söndre Bergenhus Amt. 257. I 11 a tumulus at Midt-Mjelde, Haus (or Hangs) Pgd, was found, in 1827, in a stone-cist: a) 1 gold bracteate (A) with figures on both sides and barbarian imitation of Roman 33 letters; fig. A. 15; W:t 17.70 gr. (310 aes). It is said, that fragments of an urn and ashes were found in the same tumulus. [B. M. 1876. — Urda 1: 193; PI. 7 f. 13. N. 406.] 258. In a stream in the parish of AEneS, Kvinnhered Pgd, was found (in 1848): 1 gold hracteate. [B. M. — N. 811. Skirner 1848 p. 17.] Stavangers Amt. 259. At Selvik, in the parish of Hole, were found in cultivating a field for the first time, under the root of an old birch (in 1846): a) 1 gold hracteate (B or C), fig. PI. 1 f. 25; W:t 9.48 gr. (2 kv. 38 aes). [No. 1324.] — h) 1 gold hracteate (C), fig. PI. 3 f. 1; W:t 2.23 gr. (39 aes). [No. 1325.] — c ) 1 gold hracteate (D), fig. PI. 3 f. 7; W:t 4.11 gr. (1 kv. 8 aes). [No. 1326.] — d) 1 gold hracteate (D or F), fig. A. 241, c ; W:t 2.855 gr. (50 ass). [No. 1327.] — e) 1 gold hracteate (D), fig. PI. 3 f. 9; W:t 2.80 gr. (49 ass). [No. 1328.] — /) 1 gold hracteate (D), fig. PI. 3 f. 2; W:t 1.83 gr. (32 ses). [No. 1329.] — g — i) 3 golden spiral rings: g) is of a little more than 2 circuits; both ends entire. Diam. 15 m.m. ; Th. 5 m.m. W:t 31.65 gr. (2 L. 42 ses). [No. 1330.] — h ) is of a little less than 2 circuits; both ends entire. Diam. 15 m.m.; Th. 4 m.m. W:t 21.36 gr. (1 L. 1 kv. 54 ses). [No. 1331.] — i) is of 2 circuits; Diam. 18 m.m.; Th. 5 m.m. W:t 35.60 gr. (2 L. 1 kv. 49 ass); one end cut off. [No. 1332.] — k) 4 small fragments of golden ring-money ; weighing together 24.45 gr. (1 L. 2 kv. 44 ses). — l) Fragments of 2 oval shell- shaped brooches of bronze, with two plates, = W. 421, 422. [Chr. M. 1324 — 1332. — N. 322. | 260. At Malde, Håland Pgd, the following things svere found, in August, 1868, in breaking off an old heap of stones, — c. 70 m. (30 — 40 famnar) long, 3 m. broad and 0.6 m. high, — being after the finder’s supposition the remains of an old fence. The antiquities lay in the earth under the stones: a — h) 13 gold hracteates; viz. a) 1 gold hracteate (C), fig. PI. 3 f. 20; W:t 16.795 gr. (1 L. 38 ass). [No. 4523.] — h) 1 gold hracteate (D), fig. PI. 3 f. 6; W:t 6.97 gr. (1 kv. 58 ass). [No. 4524.] — c) 1 gold hracteate (D), fig. PL 3 f. 12; W:t 2.68 gr. (47 aes). |No. 4525.] — d) 1 gold hracteate (C), fig. PI. 3 f. 22; W:t 2.97 gr. (52 ass). [No. 4526.] — e) 1 gold hracteate (C?), fig. PI. 3 f. 25; W:t 3.255 gr. (57 ass). [No. 4527.] — f) 1 gold hracteate (C), fig. PI. 3 f. 5; W:t 2.855 gr. (50 ass). [No. 4528.] — g) 5 gold hracteates, struck from the same die, (D); fig. PI. 3 f. 11; W:t varying from 3.88 gr. (1 kv. 4 ass) to 4.51 gr. (1 kv. 15 ass). [No. 4529 — 33.] - h) 2 incomplete gold hracteates, struck from the same die, (D); fig. PI. 3 f. 14. [No. 4534 — 5.] — i — q ) 8 spiral rings of gold; viz. i ) 1 flat spiral ring of gold, 2 V 3 circuits, cut off at one end; exterior Diam. 58.8 — 17.44 m.m.; W:t 57.06 gr. (3 L. 3 kv. 39 ass). Fig. PI. 9 f. 8. [No. 4537.] This ring is probably the decoration of the upper part of a scabbard; it is quite similar to two rings found at Övre Töyen; see No. 279. — k) 1 gold spiral ring, both ends entire; a little more than 3 circuits. W:t 47.645 gr. (3 L. 1 kv. 2 aes). Diam. 20 m.m.; Th. 4.25 m.m. [No. 4538.] — l) 1 very thick gold spiral ring, a little more than 2 circuits; cut off at one end. Diam. 21 m.m.; Th. 5.8 m.m. W:t 53.015 gr. (3 L. 2 V 2 kv.). [No. 4539.] — m) 1 gold spiral ring, 2' 2 circuits; both ends entire. Diam. 14 m.m.; Th. 4.5 m.m. W:t 25.51 gr. (1 L. 3 V 4 kv.). [No. 4540.] — n) 2% circuits; both ends entire. Diam. 16 m.m.; Th. 4 m.m. W:t 21.42 gr. (1 L. 1 kv. 55 aes). [No. 4541.] — 0 ) 1% circuit; both ends entire. Diam. 11 m.m.; Th. 5 m.m. W:t 14.76 gr. (1 L. 2'Vie aes). [No. 4542.] — p) very small and thin; 27s circuits. Diam. 8 m.m.; Th. 1.25 m.m. W:t 1.71 gr. (30 aes). [No. 4543.] — q) 2 fragments of gold 34 spirals, bent and clasped together. Tli. 2.25 m.m. Weigh together 6.68 gr. (1 kv. 53 aes). [No. 4544.] — r) 5 beads of gold plates, almost globular; a rifled border around the mouth, without other ornaments. Fig. PI. 8 f. 14. Diam. 10.9 m.m.; L. 8.7 m.m. Total W:t 6.68 gr. (1 kv. 53 ms). [No. 4536.] — s) Small fragments of the bracteates Nos. 4534 — -5 and of spiral rings, weighing together 1.83 gr. (V 2 kv.). — a) and b) contain c. 92 % gold; c— k) c. 83 %; l — r) c. 75 %. Total W:t 305.3 gr. (20Vs Lod). [Chr. M. 4523 — 4544. — Rygh.] 261. At Riofve (or Rjodr), in the parish of Sole, Håland Pgd, is said to be found in a tumulus, at the depth of 1 m. (in 1855): 1 gold bracteate (C?), fig. PI. 3 f. 17; W:t 2.91 gr. (51 aes). [Chr. M. 2022. — N. 310.] 262. a ) At Garpestad, in the parish of Thime, Ly Pgd, the following things were found in a tumulus, c. 200 m. from the houses, in 1863; the tumulus was already a little excavated: a) 1 gold bracteate (C); fig. PI. 1 f. 8. — b) 1 broad fibula of silver gilt, fig. PI. 5 f. 11. — c) 1 cylindrical button of silver gilt, similar to the buttons found at Giske and Uteide (N. 531, 686). — d) 1 small ring of metal. — e) 1 blue bead of glass with red and white ornaments. [B. M. 1781 — 1784, 1877. — N. 787. The bracteate was not yet registered, when Mr Nicolay- sen copied the Catalogue for his »Norske Fornl.».] 263. In a tumulus at Yest-Ly, in the parish of Thime, Ly Pgd, the following things were found, in August, 1866, in a stone-chamber, near 4 m. long, 1.2 m. broad and high, covered with flat stones: a) 1 gold bracteate (B); fig. PI. 1 f. 7. — b) 1 broken glass drinking- vessel, almost cylindrical, with a foot; fig. PI. 8 f. 8. H. 218 m.m.; Diam. of the mouth 124 m.m., of the bottom 39.2 m.m. The foot is 33 m.m. iu Diam. and 6.5 m.m. thick. A similar glass in Åkerman »Index» PI. 14 f. 12; see also W. 312. — c) Fragments of 1 urn of clay, — and d) fragments of 1 sword of iron. [The bracteate and the glass in B. M., Nos. 1849, 1850. — N. Arsb. 1866: 81.] 264. I 11 a tumulus at Vigrestad, in the parish of Varhaug, Hå Pgd, were found, in 1863: a) 1 gold bracteate (C ?) ; fig. PI. 3 f. 13; W:t 3.14 gr. (55 aes). — b) 1 open finger ring of electrum, without ornaments; Fmess c. 33 %. - — c) 1 spindle-wliirl of potstone, turned and polished; with concentric circles. Fig. PI. 9 f. 10. — d) 1 spindle-wliirl of burnt clay. — e) 1 broken hook of silver , = E. Nyd. PI. V f. 1. Small remains of cloth adhere to it. - — f) Frag- ments of 2 earthen urns, one very thick without ornaments; the other thinner with beautiful o line-ornaments, probably of the same form as N. Arsb. 1867 PI. 1 f. 8. — g) Some inconsi- derable bronze fragments. — h) Some isinglass-stones. Prof. Rygh informs me, that isinglass- stones are also found in some other Norwegian graves from the Early Iron Age. [Chr. M. 3201, 3202, 3292—3295. — N. 787.] 265. At Kydland, in the parish of Varhaug, Hå Pgd, was found (in 1850): 1 gold bracteate (D); fig. A. 242, e; W:t 8.40 gr. (2 kv. 19 aes). The border and the loop are lost. [Chr. M. 1628. — N. 295.] 266. At OpStad, in the parish of Nasrbö, Hå Pgd, were found while cutting turf, at the depth of c. 21 ctm., in May, 1835: a) 1 gold bracteate (C), fig. PI. 3 f. 18; W:t 3.48 gr. (61 aes). — b) 1 gold bracteate (D or F), fig. A. 242, b (the border is entire); W:t 6.28 gr. (1 kv. 46 aes). [Chr. M. 714, 715. — N. 294.] 0 Prof. Rygh lias informed me, that the bronze piece J3. M. 153 1 (N. 308), found at Sole, is not a bracteate. 35 267. At Ärstad, in the parish of Ekersund, were found in a mound of stones (»urd») under a large stone, in 1836: a) 1 gold bracteate (D), fig. A. 242, d ; W:t 2.23 gr. (39 ass). [No. 760.] — b ) 1500 silver coins; all, except some few older, from the 10:th and ll:th cen- tury. Most are Anglo-Saxon and German coins; the others Bohemian, French and Swedish; 1 Danish and fragments of Cufic coins. — c ) C. 30 round and 12 square plates of silver (= coins not yet minted); the former are of equal size as the Danish coin. — d) 1 round brooch of silver, ornamented with interlaced patterns, c. 52 m.m. in Diam.; fig. Urda 1: PI. 13 f. 108. — e) 1 armilla of a simple silver wire. — f) Fragments of several ornaments, twisted threads, plates and bars. — b — f) are of silver and weigh together 2146.22 gr. (146 L. 3 kv.). [Chr. M. 760 — 762; the coins in Chr. Mynt S. — Two latin Programs for the University by Prof. C. A. Holmboe 1836 10 /n and 1837 26 /i. Urda 1: 329; N. 290.] Listers and Mandals Amt. 268. In a tumulus close by the church of Vanse some »urns» were found many years before 1821, and digging deeper were found, in the same year: a,) 1 gold bracteate (C), fig. A. 143; W:t 3.14 gr. (55 aes). — b) Some small ornaments of thin gold plates. — c) Some ornaments of cast silver, a little gilt. — d) 1 little stone girdled with copper; probably an oval whetstone = W. 343. Such a stone with copper-band see AnO. 1836 — 7 PI. IV f. 15. — e) 1 brooch. — /) Some arrow-heads of iron. - — g) 1 great sword of iron. — h) 1 broken drinking-glass , — and i) fragments of earthen vessels, in which seems to have been ashes (not burnt bones). [Chr. M. 687. — N. 278.] o 269. In a great tumulus at Berge, the parish of A, Lyngdal Pgd, were found in 1863: a) 1 gold bracteate (C); fig. PI. 3 f. 23; W:t 2.855 gr. (50 tes). — b) 1 whet-stone, — and c) re- mains of a splendid belt with gilt ornaments, which were so mouldered that they fell asunder, in taking up. [Chr. M. 3325. — N. 782.] Nedenes Amt. 270. At Nomeland (Naumuland), in Valle Pgd, were found (in 1851), »in the earth, probably in the remains of a tumulus, where 2 oval brooches and other ornaments earlier had been found»: a) 1 bronze bracteate, open-worked, = A. 244. — b) 1 similar, round bronze bracteate, open-worked. — c) 1 lozenge-shaped bronze bracteate with indistinct figures. — d) 1 ring-shaped pendant ornament of bronze. — e) 1 fiat, similar ornament of silver, stam- ped with small circles; the same form as one found at Vålse and engraved AnO. 1842 — 3 PI. 2 f. 16. — /) Some very injured weigths = W. 462; one of them is of iron covered with bronze; the others of bronze. — g) Very injured remains of a little chain; the links formed by spirals of bronze thread. - — ■ h) Beads of glass, amber, crystal and pot-stone. — i) 1 bit of a crystal with its natural surfaces, — and k) 1 fragment of a small cylinder of a thin bronze plate, 6 m.m. in Diam.; it seems to be filled with silk, in the midst of which a fine round iron-wire (a sewing-needle?) peeps out. [Chr. M. 1671 — 2. — N. 264.] 271. At Nes, in the parish of Bygland, were found on the shore of the firth, in 1833: a) 1 small gold bracteate (H), with filigree-ornaments, and a loop. Diam. 14 m.m. W:t 2.227 gr. (39 aes). [No. 668.] — b) Another little pendant ornament of gold stamped with small points; 36 similar to the silver ornament tig. AnO. 1842—3 PI. 2 f. 16 (without the twisted ring), that is found at Vålse, F alster. W:t 1.37 gr. (24 ges). [No. 669.] — c — x) 24 gold spiral rings, viz.: c) 2 Vs circuits; entire. Diam. 12 m.m.; Th. 5 m.m. W:t 21.71 gr. (1 L. 1 kv. 60 aes). [No. 670. ] — d) 2 l A circuits; entire. Diam. 12 m.m.; Th. 4 m.m. W:t 14.80 gr. (1 L. 3 ass). [No. 671. ] — e) IV3 circuit; seems to be entire. Diam. 10 m.m.; Th. 4 m.m. W:t 10.85 gr. (2 kv. 62 aes). [No. 672.] — /) 2 circuits; entire. Diam. 9 m.m.; Th. 3.5 m.m. W:t 7.97 gr. (2 kv. IIV2 ass). [No. 673.] — g) 3 circuits; entire. Diam. 6 m.m.; Th. 3 m.m. W:t 7.88 gr. (2 kv. 10 aes). [No. 674.] — h) 1 V circuit; one end seems to be cut off. Diam. 7 m.m.; Th. 3 m.m. W:t 4.68 gr. (1 kv. 18 aes). [No. 675.] — i) 2 circuits; entire. Diam. 8 m.m.; Th. 2.5 m.m. W:t 4.43 gr. (1 kv. I3V2 aes). [No. 676.] — k) 4 circuits; entire. Diam. 4.5 m.m.; Th. 2 m.m. W:t 2.455 gr. (43 aes). [No. 677. J — /) 2 Vs circuits; entire. Diam. 4 m.m.; Th. 2 m.m. W:t 2.34 gr. (41 aes). [No. 678.] — m) IV2 circuit; entire. W:t 2.28 gr. (40 aes). [No. 679.] — ■ n) 1% circuit; entire. W:t 2.11 gr. (37 aes). [No. 680.] — 0 ) 4V2 circuits; entire. W:t 1.83 gr. (32 aes). [No. 681.] — p) 2 spiral rings, 4 and 1% circuits; joined by a thin, bent gold thread. Total W:t 6.40 gr. (1 kv. 48 aes). [No. 682.] — q) 1 small spiral ring, 2 circuits; on which hang 2 yet smaller spirals, 1% and DA circuit, and a small ring similar to the rifled borders of the bracteates (Diam. 4 — 5 m.m.). Total W:t 3.37 gr. (59 aes). [No. 683.] — r) W:t 47.59 gr. (3 L. 1 kv. 1 aes). — .s) W:t 15.88 gr. (1 L. 22 aes). — t) W:t 8.05 gr. (2 kv. 13 aes). — u ) W:t 4.68 gr. (1 kv. 18 aes). — v ) W:t 2.74 gr. (48 aes). — w) W:t 2.06 gr. (36 aes). — x) W:t 0.80 gr. (14 aes). — - The thickness of m — q ) is less than 2 m.m.; 4 of the rings r — x) are 2 m.m. thick, or less. — y ) At least 9 fragments of such rings. — z) 5 globular beads of gold plates, = PI. 8 f. 14. [No. 667.]. — - aa) 1 almost globular bead of gold; massive, except the hole; no rifled border. [No. 667.]. [a — q) and z — aa) are in Chr. M., Nos. 667 — 683; r — y) in Chr. Mynt S. — N. 253; Rygh.] 272. In a large tumulus at Skedemo, in the parish of Vegardsheien, Gjerestad Pgd, burnt bones and the following things were found; the tumulus consisted of earth, with some few great stones dispersed here and there: a) 1 bronze bracteate with a drake; not pierced. The o face has been gilt. Fig. N. Arsb. 1866 s. 97 f. 7. — b ) Another bronze bracteate, pierced; o with some indistinct figures. The fore-side has been gilt. Fig. N. Arsb. 1866 s. 97 f. 8. — - c) 1 bronze buckle, fig. N. Arsb. 1866 s. 96 f. 6. The pin of iron has perished. The fore-side gilt. A similar buckle is found at Stokke Prestegård, Jarlsbergs Amt, [N. 770]. — d) 1 weight of iron covered with a thin bronze plate, — W. 462. On the two flat sides is a mark as on the weight described by Prof. Holmboe in »Christiania Videnskabs-Selskabs Forh.» 1864 s. 173 e No. 7, but with 3 (not 4) arms. W:t now 21.93 gr. (384 aes), a considerable part being de- stroyed by rust. — e) 19 beads of glass of different form, colour and size; amongst them 1 extraordinarily beautiful cylindrical bead of mosaik, some double and simple small beads of white glass, in which thin leaves of gold or silver are cast (see E. Th. s. 22; such beads are often found in Norway), — and /) some rusty fragments of an iron axe{?). [Chr. M. 3922 — 5. — N. Arsb. 1866 s. 96, 97.1 Bratsbergs Amt. 273. At Simones, ill the parish of Hiterdal, were found in ploughing, in 1828: a) 1 gold bracteate (B); fig. A. 131. — b) 1 gold bracteate (C); fig. Urda 1: PI. 9 f. 14. — c) 1 37 gold bracteate (D); fig. A. 180. — d) 1 gold bracteate (D ?) ; fig. A. 201. — e) 1 gold bracteate (D ?) ; fig. A. 202. — f) 1 ringshaped gold bracteate with a cross in the midst; fig. A. 211. — g) 1 similar gold bracteate; fig. A. 212. [B. M. 1878 — 83 and 1886. — Urda 1: 297 and Fl. IX. AnO. 1855: 317 . X. 218.] 274. In Nedre Thelemarkens Fogderi are found ill a tumulus, many years ago: a) 1 gold bracteate , the midst of which is a barbarian imitation of a Roman coin (probably of Honorius); fig. A. 5. W:t 27.42 gr. (1 L. 3V 2 kv.). [B. 285.] — b) 1 broad finger-ring of gold, ornamented with 6 elevated bands; fig. W. 436. W:t 34.71 gr. (2 L. FA kv.). [B. 663.] - — c ) 1 broad golden finger-ring , of similar form. [B. 669.] — d) Other precious antiquities of gold, »corns», and some small beads of glass. [K. M. 8512, 8528, 8529. — A. T. 1845: 217 . B. 285, 663; N. 215.] Prof. Rygh informs me, that these things, in his opinion, may be the same as the anti- quities found at Gunheim, in the parish of Xes, Saude Pgd, Bratsbergs Amt, about the year 1780 (see X. 215). They can not well be identical with the antiquities found at Stenstad, as Xicolaysen (p. 216) believes, because no bracteate is said to be found there (see AnO. 1856: 183 ). Prof. Rygh adds, that a part rests of the once very great tumulus, in which these things probably are found. In digging here, the present possessor of Gunheim found a couch of charcoal and ashes spread over the Avhole basis of the tumulus, on the natural surface of the ground. In this couch lay fragments of earthen urns, of a glass vessel, small bits of bronze pieces, beads of glass and amber, some spindle-whirls of stone and a bit of a small silver fibula (»spsende») from the Early Iron Age. This fibula and some of the beads are now in Chr. M. Jarlsbergs and Laurviks Amt. 275. At Haugene, in Sandehered Pgd, was found (in 1850): 1 gold bracteate (C ?), fig. A. 241, b. W:t 2.51 gr. (44 aes). [Chr. M. 1612. — X. 198.] Buskeruds Amt. 276. At Nedre Hoen, in the parish of Haug, Eker Pgd, the following precious things were found in digging in a marshy bog close by the houses, 12:th August, 1834; they lay c. 1 m. under the surface, and seemed to have been wrapped up in a cloth: a — d) 4 By- zantine gold-coins, viz.: a) 1 coin of Valens (A. D. 364 — 378). — ■ b) 1 coin probably of Tiberius Constantinus (A. D. 578 — 582) or Mauricius Tiberius (A. D. 582 — 602). — c) 1 coin probably of Constantinus V Copronymus (A. D. 741 — 775). — d) 1 coin of Michael III (A. D. 842 — 867). — e — g) 5 French coins, viz.: e) 3 gold coins of Lewis the Debonair (A. D. 814 — 840). — f) 1 gilt silver coin of Pipin, the son of Lewis the Debonair, King of Aquitania. — g) 1 gilt silver coin of the Emperor Hlotar (A. D. 817 — 855). — h) 1 gilt silver coin of Yulfred, Archbishop of Canterbury (A. D. 803 — 829). — i — p) 9 Cufic, Abbasidic coins, viz.: i) 1 gold coin of the Chalif Mansur, of the year 769. — k) 1 gold coin of the Chalif Medlii, of the year 778- — 9. — l) 3 gold coins of the Chalif Harun-al-Raschid, of the years 796 — 7, 798—9' and 800; one of them is engraved in Holmboe, »Descriptio» f. 8. — m) 1 gold coin of Amin, the son of the precedent, of the year 798 — 9. — n) 1 gold coin’ of the Chalif Motevakkel, of 38 the year 848 — 9; fig. in Holmboe, 1. c. f. 9. — o) 1 gold coin similar to i), worn. — p) 1 silver coin, almost effaced. — All these coins have loops of the same metal as the coins. — q) 1 brooch of gold with barbarian imitation of a coin of the Emperor Lewis (the Debonair?); fig. A. 29. See AnO. 1855: 290. — r) Some round flat gold bracteates (H), four of which are engraved in Holmboe, 1. c. f. 14, 15; A. 208; and in this work PI. 3 f. 4, 10. — s) Some round con- vex pendant ornaments of gold with filigree-work; one of them engraved in Holmboe, 1. c. f. 16. — t) 1 small oval bracteate of gold set with a cameo; fig. 1. c. f. 19. — u ) 1 quite similar gold bracteate; the stone is lost. — v) 1 round and convex bracteate of silver gilt, set with verro- terie cloisonnée; fig. 1. c. f. 24. — tv) Some square qtlates of silver gilt with loops; dracontian patterns on the fore-side. Three of them are engraved 1. c. f. 25 — 27. — x) \ great gold collar twisted of 3 wires; engraved, half size, 1. c. f. 1. W:t 1104.2 gr. ( 7 5 1 /s L.). — y) 1 smaller gold collar , twisted of 6 wires; engraved, half size, 1. c. f. 2. W:t 294.3 gr. (20 3 /i6 L.). — z) 1 gold bracelet , twisted of 6 thick wires; engraved, half size, 1. c. f. 3. W:t 407.6 gr. (2 7 Vs L.). — aa) 1 similar gold bracelet , twisted of 3 wires; engraved, half size, 1. c. f. 4. W:t 303.5 gr. (20% L.). — bb) 1 simple gold bracelet of a smooth fvire; engraved, half size, 1. c. f. 5. W:t 100.5 gr. (6 Vs L.). — cc ) 1 precious tliree-lobed brooch of gold; engraved, full size, 1. c. f. 6a. W:t 145.34 gr. (9'7i6 L.). The pin of silver. — dd) 1 thick round gold piece with a double frame and the following legend + KE BO || HQITiOCiO || AOTAioI || OANN (it ds » Kopie ftorfii <7(o oo'jaio loavvti ) ; two loops opposite to each other; the back is hollow. Diam. 21 m.m. Has certainly been a reliquary. Fig. 1. c. f. 20. — ee) Some beads of gold plates; two of them are engraved 1. c. f. 17, 18. — ff) 1 serpent of gold, rolled together; with a loop on the back; fig. 1. c. f. 21. — gg) 1 cylinder of gold with two loops; fig. 1. c. f. 22. — hh ) 2 gold finger-rings; one of them is engraved 1. c. f. 23. This ring is fixed into a small, simple ring of gold. — - ii) 1 simple silver ring, upon which are strung 9 glass-beads and 8 small rifled rings of gold; fig. 1. c. f. 28. — Jck) Several other small ornaments of gold; three of them are engraved 1. c. f. 29, 30 and 31. — ll) 100 beads of glass and clay. — Total W:t of the gold 2575.8 gr. ( 1 7 6 1 s L.). [Chr. M. 719 — 750. — Holmboe »Descriptio ornamentorum et nummorum in prasdio Hoen repertorum» and »En mgerkvserdig Samling af Smykker — » — og Mynter — » — fundne på garden Hoen» (Christiania 1835); N. 160 — 162; »Fynd» Nos. 93, 235, 241 and 244.] 277. At Hurum (in old times Horheim), in the parish of Hole, was found (in 1832): 1 gold bracteate (D); fig. A. 184. W:t 2.925 gr. (Vs kv.). [Chr. M. 465. — N. 136.] Kristians Amt. 278. In the earth under the altar of a wooden church in Fron Pgd was found, many years ago: 1 gold bracteate, representing a horseman fighting against 2 drakes; fig. A. 73. Boye (No. 400) names the church »Gusdal»; AnO. 1855: 300 »Guds-dal». Probably the brac- teate was found in the church of »Lidstad», pulled down in the year 1787. [K. M. 8671, formerly in K. Mönt S. — - N. 89. B. 400.] Akershus Amt. 279. At Övre Töyen, ill the parish of Löken, Höland Pgd, were found in a small earthen bank, 24 ctm. under the surface, in 1851: a) 4 gold bracteates, struck from the same 39 clie, (C); fig. PI. 3 f. 15. [No. 1792.] — b) 1 gold bracteate (C?); fig. PI. 3 f. 24. [No. 1727.] — c) 8 gold bro.cteates, struck from the same die, (D); fig. PI. 3 f. 8. One of them weighs 5.48 gr. (IV 2 kv.). [Nos. 1727 and 3898.] — d) 4 cylindrical beads of gold plates, ornamented as the loops of the brac- teates, but a little worn; fig. PI. 8 f. 15. L. 19.6 in. in. [No. 1727. J — e) 1 oval spiral ring of a round gold wire, of an equal thickness, without all ornaments; 2 2 / 3 circuits. Probably the ornament of the upper part of a scabbard. W:t 93.40 gr. (6 L. 1 kv. 35 ms). L. 50 m.m.; Br. 11 m.m.; Th. 5 m.m. [No. 1793.] A quite similar piece is found at Malde, see »Fynd» No. 260 and PI. 9 f. 8. — f) 1 similar gold ring; 1 circuit. W:t 21.31 gr. (1 L. 1 kv. 53 ms). L. 47 m.m.; Br. 12 m.m.; Th. 4 m.m. [No. 1794.1 — g) 2 common spiral rings of electrum. Weigh together 81.35 gr. (5 9 /i6 L.). — h ) In the same place is probably found a broad finger ring of gold , ornamented with elevated ribs; an usual form in Norway during the Early Iron Age. [One of the bracteates and A) are in the collection of Mr Lorange, at Fredrikshald; g) are probably melted down; the other pieces are in Chr. M., Nos. 1727, 1792 — 94 and 3898. — N. 49. N. Arsb. 1866: 90; Rygh.] 280. At »Bergerslökken» in Christiania was found, in 1844: 1 gold bracteate (C); fig. PI. 3 f. 19. The loop is lost. W:t 2.97 gr. (52 ms). [Chr. M. 1145. — N. 26.] Smålenenes Amt. 281. Near FredrikSStad was found, in 1834: 1 gold bracteate (D); fig. A. 242, e ; the loop is lost. W:t 2.03 gr. ( 35 V 2 ms). [Chr. M. 648. — N. 15.] 282. In the same town was found in digging a well, before 1835: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 234, b; St. 40. W:t 3.20 gr. (56 ms). [Chr. M. 689. — N. 15.] 283. At Sletner, in the parish of Eidsberg, were found in digging in the same place, in 1859 and 1860: a) 1 gold bracteate (B); fig. in Rygh 1. c. f. 10. W:t 3.255 gr. (57 ms). — b) 1 gold bracteate (B); fig. in Rygh f. 11. W:t 2.20 gr. ( 38 V 2 ms). — c) 5 gold bracteates, struck from the same die, (C)_; fig. in Rygh f. 2. W:t 3.48 — 3.85 gr. (61- — 6772 ms). — d) 1 gold brac- teate (C); fig. in Rygh f. 5. W:t 7.31 gr. (2 kv.). — e) 1 gold bracteate (C); fig. in Rygh f. 7. W:t 2.40 gr. (42 ms). — /) 1 gold bracteate (C); fig. in Rygh f. 8. W:t 2.97 gr. (52 ms). — g) 1 gold bracteate (C); fig. in Rygh f. 9. W:t 2.00 gr. (35 ms). — h) 1 gold bracteate (C ?) ; fig. in Rygh f. 6. W:t 3.83 gr. (67 ms). — i) 3 gold bracteates, struck from the same die, (D); fig. in Rygh f. 3. The best preserved weighs 6.05 gr. (1 kv. 42 ms). — k) 2 gold bracteates, struck from the same die, (D); fig. in Rygh f. 4. W:t 3.71 gr. (65 ms). — 0 1 large gold bracteate (H), ornamented with filigree-work and set with 11 rough garnets, 4 of which now are fallen away; fig. PI. 3 f. 3. Diam. 63 m.m. W:t 26.41 gr. (1 E. 3 72 kv.). — m) 3 smaller gold bracteates (H), very similar to the precedent; each with 5 garnets. [Nos. 2472 — 4.] One of them [No. 2473] is engraved in »111. Nyhedsblad» 1861 p. 55 No. 103. No. 2472 is quite similar to this. Diam. 35 m.m. W:t 7.43 — 8.11 gr. (2 kv. 2 ms — 2 kv. 14 ms). — n) 1 small bit of a gold bracteate, not struck from the same die as any one of the precedent. W:t 0.57 gr. (10 ms). — 0 ) 1 broad precious gold ornament of a sword's slieatli with filigree-work. H. 35 m.m.; Br. c. 50 m.m. W:t 78.04 gr. (5 L. 1 kv. 22 ms); F:ness 92 — 96 %. The foreside is fig. PL 8 f. 10. There is a square hole, 7 m.m. long and 5 m.m. broad, in the back close by the inferior border a ). — p — v) 7 spiral rings of round gold wires, hanging together. Total weight 0 Seven other gold ornaments of this form are found in Scandinavia; in Norway: 1) In a cornfield in Etne 6 40 180.98 gr. (12 3 /s L.): — p) 1 great, thick ring, thickest in the middle; c. 4 circuits; entire. One end is excavated and decorated with 3 beaded rings (see f. a). Diam. c. 19 m.m.; Th. 6 m.m. W:t 81.12 gr. (5 L. 2 kv. 12 ms); F:ness 96 %. — q) 1 quite similar ring; c. 4 circuits; entire. W:t 80.84 gr. (5 L. 2 kv. 7 ms); Frness 96 %. — r) 1 smaller a - ring; Diam. 15 m.m.; Th. 2 m.m. W:t 11.6 gr. (3 kv. 11 ms). — r—v) 1 /i — 4 circuits. — s — v ) are 1 — 2 m.m. thick. — s) W:t 2.51 gr. (44 ms). — t ) W:t 2.51 gr. (44 ms). — u) W:t 1.26 gr. (22 ms). — v) W:t 0.685 gr. (12 ms). — w) 1 bead formed of a gold spiral , 7 V 2 circuits; fig. PI. 8 f. 16. W:t 11 . 1 gr. (3 kv. 2 ms); Frness 96 %. All pieces of gold; weigh together 431.44 gr. (29% L.). [Chr. M. 2468 — 2492. — »Norsk lllustreret Nyhedsblad» 1860, 1861; Rygh in »Videnskabernes Selskabs Forhandlinger for 1864»; N. 11.] 284. At Lille SkjÖr, Eiclsberg Pgd, was found in the earth, in the summer of 1867: 1 gold bracteate (C); fig. PI. 3 f. 16. W:t 7.54 gr. (2 kv. 4 ms); Frness c. 83 %. [Chr. M. 4068. — N. Årsb. 1867: 45.] 285. At BÖler, Eidsberg Pgd, were found in a tumulus, some years ago: a) 1 bowl of pot-stone, filled with burnt bones, upon which lay — b) 1 gold bracteate. This piece was soon sold to an unknown person, but there is no doubt that it was a bracteate. [The urn is in the collection of Mr Lorange. — Rygh.] Sweden. 286. Probably found in Sweden; before 1841; locality unknown: 1 gold bracteate (C); fig. PI. 1 f. 14. Diam. 35 m.m. The loop is lost. Seems to be struck from the same die as A. 92 (Tjörkö, Blekinge; »Fynd» No. 353) and A. 223 (Skåne; »Fynd» No. 328). [Lunds M. — Lindfors »Öm guldbracteater» p. 16 and f. 2.] 287. Probably found in Sweden; before 1863; locality unknown: 1 gold bracteate, re- presenting an unknown animal (F); fig. PI. 2 f. 17. Diam. 25 m.m. W:t 2.922 gr. [St. M. 3111. Bought from Mr Lundberg, of Göteborg.] 288. Probably found in Sweden; before 1864; locality unknown: 1 gold bracteate (C); fig. A. 108. Struck from the same die as a bracteate found at Lilla Jored, Bohus län (»Fynd» No. 304). Diam. 26 m.m. W:t 3.07 gr. [St. M. 3299, formerly in the library of the Engeströms.] or Skoneviks Pgd, S. Bergenlms Amt; fig. in N. Årsb. 1867 PI. 2 f. 24. H. 26 m.m.; Br. 60 — 61; the opening 6.5 m.m. wide. W:t 61.7 gr. (4 33 /iö2 L-); Frness 92 %. No other relics. [B. M. — N. Årsb. 1866: 69 and 1867: 66.] — 2) At FEgge in V. Slidre Pgd, Kristians Amt; a small buckle in the inferior border. No other relics. [Chr. M. 992. — N. 115; N. Årsb, 1867: 67.] — In Sweden: 3) At Thureholm in the parish of Trosa, Södermanland, in 1774; fig. PI. 8 f. 13 a, b. H. 25 m.m.; Br. 54; the opening 3 — 4 m.m. wide. W:t 75.19 gr. Together with this piece were found many rings and ornaments of gold; the whole gold mass is said to have weighed 12325.3 gr. (29 U). Most of these pieces were soon melted down; now only exist: 1 great collar = W. 443 (stamped with %#; W:t 985.35 gr.; the free ends are held together with 2 small gold rings), 2 ornaments of a sword-hilt (decorated as PI. 8 f. 13), and 1 beautiful square ornament for a belt (Pdecorated with filigree-work. Br. 37 m.m.; L. now c. 105 m.m.; not entire). [St. M. 21, 28 and 29.] — 4) At Backa, in the parish of Lur, Bohus län; in a cornfield, fig. PI. 8 f. 12. Ii. 16 m.m.; Br. 61; the opening c. 5 m.m. wide. W:t 25.7 3 gr. ; Frness 75.7 %. No other relics. [St. M. 783.] — 5) At Mällby, in the parish of Mällby (?), Vestergötland ; fig. PI. 8 f. 11. H. 17 m.m.; Br. 60; the opening c. 5 m.m. wide. W:t 20.03 gr.; Frness e. 92 %. No other relics. [St. M. 437.] — In Denmark: 6) At Oure, in the parish of On re, Gudme Hd, Svendborg Amt, in Fyn. Fig. in half size, W. 497. W:t 45.68 gr. (3 L. V 2 ( P-)- No other relics. [K. M. 4463. B. 771.] — 7) At Folby, in the parish of Folby, Sabro ITd, Århus Amt, in N. Jylland. W:t 45.68 gr. (3 L. '/ 2 qv\). No other relics. [K. M. CLXXXIX. — B. 772.] 41 289. Probably found in Sweden; locality unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 119; St. 35. Diam. 25 — 26 m.m. [AnO. 1855: 314. Not in St. M.; I don’t know where it is kept up.] 290. Probably found in- Sweden; locality unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 132; St. 43. Struck from the same die as No. 291 and A. 133 (Skåne, »Fynd» No. 329; Slite, Gotland, »Fynd» No. 373; and Dalhem, Gotland, »Fynd» No. 380). Has been set with a triangular stone beneath the loop, which stone now is lost. Diam. 70 — 71 m.m. W:t 42.038 gr. (12% ducats). [Ups. M.; was probably earlier in the collection of the celebrated antiquarian P. Tamm, of Dagsnäs.] 291. Probably found in Sweden; locality unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; struck from the same die as No. 290. Without the surrounding ornaments. Diam. 28 m.m. W:t 5.1 gr. [Ups. M. — Stephens, 1. c. p. 548.] J 292. Probably found in Sweden; locality unknown: 1 very small gold bracteate (C). Diam. c. 15 m.m. Lit was offered to St. M., ill 1869, but not bought.] Upland. 293. At Jädra, ill the parish of Långtora, Lagunda Hd, were found, certainly together, (in 1841): a) 1 round bronze bracteate, perforated, = A. 244. Diam. 25 m.m. Has not been gilt. See »Fynd» No. 356. — b) 2 broken oval , shellshaped brooches of bronze, — W. 419 — 422. — c) 1 ring-brooch of bronze, = PI. 9 f. 9. Diam. 53 — 59 m.m. — d) 14 beads of glass, glass- mosaic, earned and 'porcelain. — e) 1 bent iron sword , = W. 494. L. c. 60 ctm. The point is gone. — f) Another iron sword, broken in four parts, at least. — g) 1 long, simple spear- head of iron; L. c. 42 ctm.; Br. 3.5 ctm. The blade has been more than 33 ctm. long; the point is gone. — h) 1 iron arrow-head. L. 64 m.m.; Br. 15 m.m. [St. M. 972.] 294. At Tunalund, ill the parish of Hjelsta, Lagunda Hd, was found in ditching, in July, 1817: 1 gold bracteate (A) with figures on both sides and barbarian imitation of letters on the Obv.; fig. A. 17. Diam. 38 m.m. W:t 19.265 gr. F:ness c. 96 %. [St. M. 420. — Iduna 7: 179; Lilj. »Fynd» No. 428. AnO. 1855: 286, where it is said erroneously, that the bracteate is found near Trollhättan.] Södermanland. 295. At Silleby Mellangården, in the parish of Vester-Ljung, Hölebo Hd, was found, in 1807: 1 g’old bracteate (C); fig. A. 229. Diam. 50 m.m. W:t 17.125 gr. [St. M. 389. — Lilj. »Fynd» No. 346.] 296. At SÖderby, in the parish of Aker, Akers Hd, Mr Dybeck found, in 1855, in a very low, plain mound of earth, surrounded by a carefully made stone-circle, c. 1 m. in Diam.: a) 1 small, broken urn of coarse clay; and round about it: — b) charcoal, ashes , burnt bones, — c) 1 round bronze bracteate, open-worked, representing two swans (?); fig. in Dybeck, »Svenska Fornsaker», PI. 5 f. 1. The loop was in old times broken and a small bronze ring set in its place. — d) Another, round bronze bracteate, open-worked; broken in taking up. — e ) 1 piece of iron with a bronze ring; use unknown. — /) 1 small iron knife. — g) 16 ') It is said that 2 gold bracteates were found, in 1820 (or about that time), at Ed, in the parish of Svanskog, Yermland. One of them was sent to St. M.; the other to Ups. M. [Baron G. Djurklou’s »Reseberättelse för 1867» (p. 121), in St. M. archiv], I know nothiug about the first; the other is perhaps our No. 291 or 290(?). 42 bends of glass, mosaic and other matters; red, blue and white. [St. M. 2205. — Dybeck »Svenska Fornsaker» 3: 3.] 297. On the SÖrby-ås, in the parish of Barfva, Öster-Rekarne Hd, Baron O. Herme- lin found, in 1868, in a small tumulus: a) 1 bronze bracteate, open-worked, quite similar to PI. 9 f . 7 (»Fynd» No. 352). Diam. 33 m.m. Has not been gilt. — 6) 2 small fragments of a little (gilt?) bronze-ring ; L. 22 m.m.; Th. 3 m.m. — c) 1 fragment of iron; perhaps a stud. — d) 3 small beads of blue glass; one of them is double. — e) Burnt bones. [St. M. 3970, d.] 298. At Berga, in the parish of Tumbo, Vester-Rekarne Hd, a tumulus was examined by Mr R. Dybeck, in July, 1852. In the tumulus, - — that was 75 ctm. high by 3 m. in Diam., — a circle of stones was discovered and within that circle: a) 1 urn of coarse clay, tig. in Dybeck, »Svenska Fornsaker», PI. 4 f. 2. H. c. 20 ctm.; Diam. c. 27 ctm. The urn contained fine sand, burnt bones, — b) 1 small, round bronze bracteate, perhaps overlaid with silver; tig. 1. c. PI. 3 f. 4. Diam. 17' — 20 m.m. Very worn; the figures indiscernible. — c) 1 round brooch of bronze, with a loop; fig. 1. c. PI. 3 f. 3. Diam. 25 m.m. — d) A half, burnt cake of »incense» (?), with a hole in the centre. — Around the urn lay: e) 1 knife of iron; tig. 1. c. PI. 3 f. 5. — f) 2 plates of iron, connected by two iron nails. — g) Many beads of glass , carneol , agate etc. [St. M. 2025. — Dybeck »Svenska Fornsaker» 2: 4.] 299. At Skenäs Sågstliga, ill the parish of Vestra Vingåker, Oppunda Hd, was found in ploughing, in May, 1862: 1 gold bracteate (F), open-worked; the tigures are not stamped; tig. PI. 2 f. 18. Diam. 28.5 m.m. W:t 7.905 gr. (1.86 ort). F:ness 91 %. [St. M. 2954.] 300. At Bren©, ill the parish of Vestra Vingåker, a small tumulus was excavated by Mr R. Dybeck, in 1852. He found there, with remains of burnt bones: a) 1 triangular bronze bracteate , tig. in Dybeck, »Svenska Fornsaker» PI. 1 f. 6. — b) 1 round brooch of bronze. — c) 1 bead of blue glass. — d) Fragments of iron, and — e) of two urns of coarse clay. [St. M. 1894. — Dybeck »Svenska Fornsaker» 1: 6.] Nerike. 301. At Gippersta, in the parish of Hackvad, Grimstens Hd, were found in a cornfield, (in 1859): a) A half gold bracteate (H); fig. PI. 1 f. 20. Diam. c. 45 m.m. W:t 4.505 gr.; F:ness c. 95 %. — b) 1 gold finger ring, fig. PI. 8 f. 4. [St. M. 2644.] Vermland. 302. ’) At Jernskogsboda, in the parish of Jernskog, Nordmarks Hd, was found in a round tumulus in 1860: a) 1 gold bracteate (C), struck from the same die as b). Diam. 21.5 m.m. W:t 1.79 gr. [St. M. 2786.] About 3 — 4 m. from this spot, was discovered in ploughing, in Oct., 1864: b) 1 gold bracteate (C), struck from the same die as «); fig. PI. 2 f. 5. Diam. 21.5 m.m. W:t 1.998 gr. (0.47 ort). [St. M. 3309.] In the very same place as b), had been found in 1858, in taking up potatoes: c ) 1 large fibula of silver gilt, fig. PI. 6 f. 4. One end incomplete. [St. M. 2564.] ’) A bracteate (probably of gold) is said to have been found in Vermland, before 1818 (Iduna 7: 17 6). — Cfr the note in p. 41. 43 Bohus Län. 303. At Stora Ryk, in the parish of Tanum, Tanum Hd, was found in digging in a sand-mound, (in 1849): 1 gold bracteate (C); fig. PI. 2 f. 20. Diam. 22 in. in. W:t 1.955 gr. (0.46 ort). F:ness 80 %. The loop is lost. [St. M. 1537.] 304. At Lilia Jored, in the parish of Qville, Qville Hd, were found, in 1817: a) 1 gold bracteate (A) with figures on both sides and barbarian imitation of Roman letters; fig. A. 4. Diam. 39 m.m. W:t 17.206 gr. ; Fmess c. 90 %. — b) 1 gold bracteate (C); struck from the same die as A. 108 (probably found in Sweden; »Fynd» No. 288). Diam. 25.5 m.m. W:t 2.92 gr. ; Fmess c. 38 %. [St. M. 421. — Lilj. »Fynd» No. 434.] 305. At Kjeberg, ill the parish of Beffendal, Sotenäs Hd, was found (in 1848) in harrowing a field, cultivated since thirty years: 1 gold bracteate (C), fig. PI. 2 f. 1. Diam. 22.5 m.m. W:t 2.47 gr. (0.58 ort); Fmess c. 75 %. [St. M. 1483.] 306. At Rolfsered, in the parish of Herrestad, Lane Hd, were found in ploughing, in the spring of 1826: a) 1 gold bracteate (C); fig. A. 110. Diam. 28 m.m. W:t 3.17 gr. — b) 1 gold bracteate (D), struck from the same die as No. 307; fig. A. 179. Diam. 27 m.m. W:t 3.395 gr. — c) 1 gold bracteate (D), a little incomplete; fig. A. 195. Diam. 26 m.m. W:t c. 3.37 gr. — d — f) 3 spiral rings of round gold wires: d) 4 circuits; e) and f) 2 circuits. — g) 1 fragment of such a gold spiral. — h) 1 small, fine gold- piece, »similar to a pm». — All pieces of gold, weighing 24.9 gr. (1 Vs L.); Fmess c. 92 %. [St. M. 461. — Lilj. »Fynd» No. 595.] 307. At Rolfsered were also found, in 1827; perhaps in the same place: a) 2 gold bracteates (D), struck from the same die as No. 306 b). Diam. 26 — 27 m.m. - — ■ b) 2 bent wires of gold, cut off. — The four pieces weigh together 16.6 gr. {\ l U L.); Fmess 96 %. [St. M. 473. — Lilj. »Fynd» No. 659', where it is mentioned, that some other bent gold-wires, weighing 19.92 gr. (IV 2 L.), were found here in 1829; these are not in St. M.] Vestergötland. 308. Near the cataracts of Trollhättan were found, probably together, (in 1844): a) 1 gold bracteate (B) with runes; fig. A. Ill; St. 27. Diam. 13.5 m.m. W:t 3.535 gr. — b) 1 gold bracteate with figures on both sides; formed by two thin bracteates. Obv. A man with long hairs, the left hand in the mouth of an animal; Rev. Writhing serpents. Fig. A. 89. Diam. 28 m.m. W:t 5.524 gr. [St. M. 1164.] 309. At Tösslanda, in the parish of Foxerna, Flundre Hd, was found in ploughing on a hill, c. 40 m. from the river Göta Elf, in June, 1868: 1 gold bracteate (C); fig. PI. 1 f. 22. Diam. 29 m.m. [Given to Göteborgs M. by Baron A. Rozycki.] 310. At Erska Håkansgården, in the parish of Erska, Bjärke Hd, were found in ploughing and hoing, 4:th August, 1865: a — b) 2 gold bracteates, struck from the same die, (C); fig. PL 1 f. 24. Diam. 49 — 50 m.m. a) weighs 10.67 gr.; b) weighs 9.653 gr. Fmess 81 %. — c ) 2 beads of thin gold plate, fig. PI. 8 f . 17. L. 11 — 14 m.m. Diam. 6 — 7 m.m. — d) 1 yellow bead of earth with small red squares. [St. M. 3435.] 311. In the neighbourhood of the town of Alingsås was found, in 1695: 1 gold brac- teate (C); fig. A. 128. Diam. 60 m.m. W:t 23.06 gr. [St. M. 68. — Lilj. »Fynd» No. 49.] 312. At Oijerna under HÖCkgården, in the parish of Bäreberg, Viste Hd, was found 44 in hoing a field, cultivated for the first time, 21:th April, 1832: 1 gold bracteate (C), fig. A. 91. Diam. 36 — 37 m.m. W:t 5.95 gr. (1.4 ort); F:ness 91.6 %. [St. M. 586.] 313. At Gerdstorp Skattegården, in the parish of Tengened, Viste Hd, was found in ploughing, (in 1853): 1 gold bracteate (D); fig. PI. 1 f. 13. Diam. 26.5 m.m. W:t 2.55 gr. (0.6 ort); F:ness c. 60 %. The loop is lost. [St. M. 1920.] 314. At Olofstorp, in the parish of Sparlösa or Salem, Viste Hd, was found in harrowing a field, (in 1840): 1 gold bracteate (C), fig. PI. 2 f. 23. Diam. 26 m.m. W:t 2.975 gr. (0.7 ort); Fmess c. 65 %. [St. M. 895.] 315. At Ulfstorp Skattegården, in the parish of Lefvene, Viste Hd, Avas found in a cornfield, (in 1838): 1 gold bracteate (D); fig. PI. 2 f. 14. Diam. 27 m.m. W:t 3.4 gr. (0.8 ort); Fmess c. 50 %. Very similar to A. 170, found in Jylland. [St. M. 795.] o 316. At Viglunda, ill the parish of Asaka, Skånings Hd, was found in digging for gravel in a sandbank, (in 1849): a) 1 gold bracteate (C); lig. A. 235. Diam. 47 m.m. W:t 12.75 gr. (3 ort); Fmess 79.1 %. — b — e ) 4 spiral rings of round electrum wires, linked together; total W:t c. 40 gr. ; Fmess 81.9 %'. — b) one end perhaps cut off; 2% circuits. Diam. 22 m.m.; Th. 3 m.m. W:t c. 13.3 gr. (1 L.). — c) both ends entire; 2 l /s circuits. Diam. 22 m.m.; Th. 3.5 m.m. W:t c. 13.3 gr. — d) both ends entire; 1 Vs circuit. Diam. 21 m.m.; Th. 2.5 m.m. W:t c. 6.65 gr. (A L.). — e) one end cut off; l'A circuit. Diam. 22 m.m.; Th. 2.5 m.m. W:t c. 6.65 gr. [St. M. 1535.] Östergötland. 317. Near the town of Vadstena were found, probably together, in 1774: a) 1 gold brac- teate (C) with the rune-row and other runes; fig. A. 99; St. 22. Diam. 31 m.m. W:t 6.124 gr. The loop is not lost (see Stephens). — b) 1 gold bracteate (C), without runes; fig. PI. 2 f. 10. Diam. 31 m.m. W:t 4.803 gr. [St. M. 70. These tAvo precious antiquities were already in the possession of a goldsmith, when they Avere saved by the Rev. P. Kylander, in 1775, and sent to Stockholm.] 318. At Norra Tborlunda, in the parish of Vånga, Avere found in ploughing for the first time a drained moor, 15 ctm. under the surface, and just at the limit betAveen the firm ground and the moor, in Nov., 1859: a) 1 gold bracteate (C). Diam. 50 m.m. W:t 14.83 gr. Fmess 75 %. — b) 5 gold bracteates, struck from the same die, (D). Diam. 31 — 33 m.m. Each piece Aveighs 4.99 — 5.25 gr. - — c) 1 golden loop of a bracteate, similar to the loops of the last mentioned bracteates. — d) 1 spiral ring of a round gold Avire, 4 circuits; one end a little excavated, the other cut off. Diam. c. 30 m.m.; Th. 3.5 m.m. W:t 52.7 gr. (12.4 ort). Fmess 81.6 %. [St. M. 2681. See Woodcut in folloAving page, reprinted from »Ny Illustrerad Tidning» 1869 p. 108.] In digging in the very same place and depth Avere found in the following spring: e) 2 gold bracteates (D), struck from the same die as b). Diam. 31 m.m. Each piece weighs c. 5 gr. Fmess 80 %. [St. M. 2716.] Småland. 319. In the east part of Småland or in the isle of Öland is probably found, before 1855: 1 round bracteate of bronze with spiral-ornaments; the fore-side has been gilt; fig. PI. 9 f. 1. Diam. 27.5 m.m. [St. M. 2076: 26; formerly in the collection of Mr Storck, at Calmar.] Bracteates and spiral ring of gold found at N. Thorlunda, Östergötland, Sweden. 46 320. At Tuna, in the parish of Tuna, Tunaläns Hd, were found in a tumulus, before 1829: a) 1 round bracteate of bronze, not gilt; seems to be without figures. Diam. 34 m.m. — b) Several beads of glass. [St. M. 507: 7 . — Lilj. '»Fynd» No. 502.] 321. At Hagreda Södergård, in the parish of Sjösås, Uppvidinge Hd, was found in a cornfield, near the sea of Orken (in 1848): 1 gold bracteate (C), fig. A. 225. Diam. 45 m.m. W:t 10.413 gr. (2.45 ort); F:ness c. 80 %. [St. M. 1444.] 322. In the parish of Dref, Uppvidinge or Norrvidinge Hd, was found in a cornfield, in 1863: 1 ringshaped gold bracteate (H) with a cross in the middle; has been set with a stone in the centre; fig. PI. 1 f. 17. Diam. c. 30 m.m. W:t 4.17 gr. [In the collection of D:r J. A. Z. Yittlock, Yexiö. — A. T. f. Sv. 1: 347.] 323. At Vemamo, in the parish of Vernamo, Östbo Hd, were found in a tumulus, in 1866: a) 1 round bronze bracteate, not gilt; very rusty. Indistinct dracontian patterns on the fore-side. Diam. 25 m.m.; Tli. 1 m.m. — b) 1 square bronze ornament. — c) 1 small iron knife. — cl) Burnt bones and charcoal. [In the collection of D:r Yittlock, Yexiö.] 324. In the parish of Långaryd, Vestbo Hd, was found in ploughing, in 1860: 1 gold bracteate (C); fig. PI. 1 f. 19. Diam. 25 m.m. W:t 2.681 gr. [In the collection of D:r Vittlock, Yexiö.] Ha Hand. 325. At Eskatorp N:o 7, in the parish of Fjärås, Fjäre Hd, was found in digging on the common (»utmarken»), near the firth of Kongsbacka, in June, 1867: 1 gold bracteate (C?) with runes; fig. St. 49, b (p. 875). Diam. 49 m.m. W:t 15.725 gr. (3.7 ort); F:ness 74 %. Yery similar to No. 338 (A. 153), but not struck from the same die. [St. M. 3670. — »Hallands o Fornminnes-Förenings Årsskrift» p. 12.] 326. At Tufvasgården, in the parish of Trönninge, Tönnersjö Hd, Avas found in ploughing a field, belonging to Bengt Jönsson, (in 1862): 1 gold bracteate (F); fig. PI. 2 f. 15. Diam. 27 m.m. W:t 4.46 gr. (1.05 ort); F:ness 92 %. [St. M. 2989.] Skåne. 327. In Skåne, the exact place unknown, Avere found many years ago: a) 1 gold brac- teate (A) Avith barbarian imitation of Roman letters; fig. A. 33. Diam. 25 — 26 m.m. — b, c ) 2 gold bracteates with runes, struck from the same die, (B); fig. A. 84; St. 19. Diam. 29 m.m. — d) 1 gold bracteate (C) Avith runes; fig. A. 103; St. 26. Diam. 27 m.m. — According to AnO. 1855 p. 304 and 310, b), c) and cl ) were found together; according to p. 291, a) Avas found together Avith A. 84. [«), c) and d) Avere in the rich collection of the late Councilor Thomsen, Kjöbenhavn. b) Avas first in the possession of Mr Timm, Kjöbenhavn; after his death, it Avas bought for Chr. M. — AnO. 1855: 291 , 304 , 310 .] 328. Found in Skåne, some years before 1839; locality unknoAvn: 1 large gold bracteate (C), the loop is lost. Fig. A. 223. Diain. 94 m.m. W:t 56.702 gr. Bracteates struck from the same die, see »Fynd» No. 286. LSt. M. 868; formerly in the collection of M:r Scharp, at Stockholm.] 329. Found in Skåne; the exact place unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 133; St. 45. Diam. 29 m.m. Bracteates struck from the same die, see »Fynd» No. 290. [Chr. M. 686; formerly in the possession of Mr Monrad, Kjöbenhavn. — AnO. 1855: 317 .] 47 330. Found in Skåne; the exact place unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 234; St. 34. Diam. 25 m.m. [Lunds M. ; formerly in the collection of Professor S. Nils- son. — AnO. 1855: 340.] 331. Found in Skåne; the exact place unknown: 1 gold bracteate (C) with some few runesf?); fig. A. 126; St. 42. Diam. 29.5 m.m. [Given by Mr Nathanson j:r, of Helsingör, to K. M. (No. 7138). — A. T. 1843: 24; AnO. 1855: 315 ; B. 449.] 332. Found in Skåne, before 1830; the exact place unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 135; St. 47. Diam. 37 m.m. W:t 6.53 gr. (lVs ducats). [Lunds M. — Lindfors »Om guldbracteater» p. 17 and f. 3; AnO. 1855: 318 .] 333. Found in Skåne; the exact place unknown: 1 gold bracteate (C); fig. A. 148. Diam. 27 m.m. [In the collection of the late Councilor Thomsen, Kjöbenhavn. — AnO. 1855: 321.] 334. Found in Skåne; the exact place unknown: 1 gold bracteate (D); fig. A. 191. Diam. 22 m.m. [In the collection of the late Councilor Thomsen, Kjöbenhavn. — AnO. 1855: 330 .] 335. Found in Skåne; the exact place unknown: 1 gold bracteate { D); fig. A. 183. Diam. 20.5 m.m. The loop is lost. [In the possession of the late Mr Rönnow, Helsingborg. — AnO. 1855: 328 .] 336. In Skåne is probably found: 1 gold bracteate (B); fig. A. 72. Diam. 25 m.m. [K. M. 8668, formerly in K. Mönt S. — AnO. 1855: 300; B. 399.] 337. In Skåne is probably found: 1 gold bracteate (C); fig. A. 107. Diam. 29.5 m.m. Struck from the same die as No. 466 found in Jylland. [In the collection of Mr J. Sjökrona, Vegeholm. — AnO. 1855: 311.] 338. At Väsby was (probably) found: 1 gold bracteate (C?) with runes; fig. A. 153; St. 49. Diam. 28 m.m. Very similar to No. 325, found in Halland; but not struck from the same die. [In the collection of Mr Sjökrona, Vegeholm. — AnO. 1855: 322 .] 339. At Felborneby, near Helsingborg, is probably found: 1 gold bracteate (D); fig. A. 181. Diam. 23 m.m. [Once in the collection of the Rev. Magnus Bruzelius, of Löderup. It did not come with his collection to St. M.] 340. At Fredriksdal, near Helsingborg, was found: 1 gold bracteate (D); fig. A. 175. Diam. 30 m.m. W:t 5.22 gr. (lVs ducat). [Lunds M. — Lindfors »Om guldbracteater» p. 17 and f. 6. AnO. 18.55: 327 .] 341. Near Helsingborg was found, many years ago: 1 gold bracteate (C); fig. A. 222. Diam. 28 m.m. [Lunds M. ; formerly in the collection of Prof. S. Nilsson. — Lindfors »Om guldbracteater» p. 18 and f. H; A 11 O. 1855: 337.] 342. At Asmundtorp, in the parish of Näs, Onsjö Hd, was found, (in 1869): 1 gold bracteate (C); fig. PI. 1 f. 18. Diam. 27 m.m. The loop is lost. [Lunds M.] 343. At Hermanstorp, in the parish of Stora Harrie, Harjagers Hd, was found, (in 1835): 1 gold bracteate (C); fig. PI. 2 f. 7. Diam. 25 m.m. W:t 3.675 gr. [St. M. 685.] O 344. At Akarp N;o 7, ill the parish of Burlöf, Bara Hd, were found in digging, in 1855: a) 1 gold bracteate (C); fig. PI. 2 f. 3. Diam. 34 m.m. W:t 7.45 gr. (1.75 ort); F:ness 88 %. — b) 1 gold bracteate (C); fig. PI. 2 f. 9. Diam. 27 m.m. W:t 3.62 gr. (0.85 ort); Fmess 50 %. Perhaps struck from the same die as A. 240, 241 (found at Bolbro, Denmark; »Fynd» No. 454). [St. M. 2180.] 345. I 11 a tumulus in the parish of Fuglie, Skytts Hd, is found: 1 bronze bracteate with filigree-ornaments; the fore-side is silt. Fis - - in Bruzelius »Sv. Fornl.» PI. 3 f. 26 and 48 A. 247. [St. M. 2549; formerly in the collection of the Rev. Johan Bruzelius. — N. G. Bruzelius »Svenska Fornlemningar» 1: 78.] 346. At BÖrringe, in the parish of Gustaf, Vemmenhögs Hcl, are found in the earth, probably together: a) 1 gold bracteate (C); fig. PI. 2 f. 6. Diam. 33.5 m.m. W:t 4.59 gr. Struck from the same die as b). — b) 1 gold bracteate (C), struck from the same die as the precedent, but without the surrounding ornaments. Diam. 24 m.m. W:t 2.81 gr. — c) 1 gold bracteate (C) with runes; fig. St. 71 (p. 876). Diam. 27 m.m. W:t 3.47 gr. — d) 1 gold brac- teate (C); fig. PI. 2 f. 8. Diam. 23 m.m. W:t 2.575 gr. [Given by Count Corfitz Beck-Friis to St. M. (No. 2119), in 1855.] 347. At Dybeck ill the parish of Östra Vemmenhög, Vemmenhögs Hd, were found: 2 (/old bracteates, struck from the same die, (C); fig. PI. 1 f. 21. Diam. 27 m.m. One of them weighs 3.10 gr. (0.73 ort). [One of them in the collection of Captain v. Braun, Ystad; the other is probably the bracteate in the collection of Mr Norén, Marseille.] 348. At Hammenhög, in the parish of Hammenhög, Ingelstads Hd, was found in the southern field (»södra gärdet»),- before 1861: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. PI. 1 f. 9. Diam. 28 m.m. W:t 4.70 gr. [St. M. 2791: 352; formerly in the collection of the Rev. J. F. Lundh. - — St. p. 546 No. 41 and p. 874.] 349. At Raflunda, in the parish of Raflunda, Allbo Hd, were found, in 1781, c. 600 m. from the sea, in a high sandy field, »where there are many mouldered bones and other remains of the old times»: a , b) 2 gold bracteates , struck from the same die, (B); fig. A. 86. Diam. 29 m.m. a) weighs 6.38 gr. — c ) 1 gold bracteate (C); fig. A. 144. Diam. 63 m.m. W:t 48.21 gr. [a) and c ) in St. M. (No. 71); b) in K. M. (No. 8673), formerly in K. Mönt S. — AnO. 1855: 305; B. 410.] 350. At Raflunda was also found, in 1784: 1 gold bracteate (D), struck from the same die as A. 177 (probably found in Denmark; »Fynd» No. 425), but not stamped with ®. W:t c. 2.75 gr. [Was once in the collection of Mr P. Tham, of Dagsnäs, according to a copy of Mr Hilfeling; see St. Musei Arcliiv Fasc. »Skåne». I don’t know where this bracteate now is kept.] 351. At Vä, in the parish of Vä, Gärds Hd, were found in ploughing, in Oct., 1674: a) 1 gold bracteate (C); fig. A. 136. Diam. 69 m.m. W:t 22.20 gr. — b) 1 gold bracteate (C); fig. A. 142. Diam. 82 m.m. W:t 29.19 gr. The loop is lost. — c) 1 gold bracteate (C); fig. A. 137. Diam. 65 m.m. W:t 12.69 gr. The loop is lost. The figures are engraved, not stamped. — d) Some rusty, great » swords and arrows » of iron. [St. M. 67. — J. Schefferus »De orbibus tribus aureis nuper in Scania erutis» (Stockholm 1675); Iduna 7: 173. Lilj. »Fynd» No. 21.] Blekinge. 352. On cape Hjortahammar at Tromtö, in the parish of Förkärla, Medelsta Hd, the following pieces were found in a low barrow, opened by Mr Pettersson, 4:th Oct., 1820. The tumulus was surrounded by four stone-rows, forming a rectangle, 8.4 m. (14 alnar) long and 6.6 m. (11 alnar) broad. In this tumulus lay: a) 1 almost round bracteate of bronze , open-worked, not gilt; fig. PI. 9 f. 7. Diam. 35 man. Similar to the bronze bracteate, found on the Sörby- ås, Södermanland (»Fynd» No. 297) J. — b) c. 10 beads of glass and mosaic. They are injured 0 There is a quite similar bracteate of silver gilt in St. M., No. 115. It is said to have been found at Klock- 49 by fire; some of them are melted together. — c) Remains of burnt human bones. [St. M. 1453: 186; formerly in the collection of Mr Pettersson, at Carlskrona.] 353. At Måhlen in the isle of Tjurkö (or Tjörkö), parish of Augerum, Östra Hd, near Carlskrona, the following pieces were found, in Febr., 1817, in cultivating, for the first time, a field on a stony hill, close by the houses of the Peasant Sven Andersson. All pieces lay near each other among the stones, no deeper than the roots of the grass. The spot where they are found is close by the shore. No trace of grave was there to be seen, a) 1 gold coin of Theodosius II, from the year 443, with a loop of gold. W:t 5.22 gr. (DA ducat). — b) 1 gold bracteate (A or B) with barbarian imitation of Roman letters; fig. A. 26; St. 4. Diam. 26 man. W:t 3.48 gr. (1 ducat); F:ness 87.5 %. — c) 1 gold bracteate (C), without runes; fig. A. 92. Diam. 72 man. W:t 27.84 gr. (8 ducats). Bracteates struck from the same die, see »Fynd» No. 286. — d) 1 gold bracteate (C) with many runes; fig. A. 102; St. 25. Diam. 27 man. W:t 3.858 gr. — e) 1 gold bracteate (C) with three runes; fig. A. 118; St. 33. Diam. 28 man. W:t 4.35 gr. (1% ducat); F:ness 87.5 %. f) Many years afterwards, 24:th Oct., 1838, another gold coin of Theodosius II ivas found in the same place. W:t 4.35 gr. (DA ducat); Frness 96 %. Undoubtedly without loop. b), c) and e) in Lunds M. ; formerly in the possession of Mr Aspegren, at Carlskrona. a) , d) and f) were first in the collection of Mr Pettersson, at Carlskrona; cl) is now in St. M., No. 1453: 25. a) and f) were sold to Mr Smith, at Carlskrona; I don’t know where they now are kept. — Lindfors »Om Guldbracteater» p. 16, 17 and f. 1, 4, 5. AnO. 1855: 289, 306, 310, 313; »Fynd» Nos. 129 and 12 9 72. 354. At Hallarum, in the parish of Jemjö, Östra Hd, was found in a tumulus, in 1835: 1 round bronze bracteate , not gilt; representing a drake, not open-worked. Fig. A. 243. Diam. 24 — 26 m. m. [St. M. 1543; given by Mr S. W. Gynther.] Öland. 355. In the parish of Sandby were found in an earthen mound, before 1841: a) 1 gold bracteate (E); fig. PI. 2 f. 2. The loop is now lost. Diam. 35 m.m. W:t 4.803 gr. — b) Many beads of different size and matter. — The bracteate and the beads were given as playthings to some children, who destroyed the beads and the loop of the bracteate. [St. M. 1304: 1841 : 5; formerly in the collection of D:r O. C. Ekman, at Calmar.] 356. In the South from the church of Gårdby were found in a gravel-bank, at the depth of 1.5 m., in a stone-chamber, 9:th August, 1844: a) An unburnt human skeleton. — b) 1 Cuftc silver coin of the Chalif Tahir ben-Muhamraed, with a loop of bronze; struck at Faris (Ispahan), A. D. 908 — 9. — c) 3 round bronze bracteates, open-worked, quite similar to each other and to the bronze bracteates found at Nomeland, None ay (»Fynd» No. 270), and at Jädra, Upland (»Fynd» No. 293). The fore-side, representing a drake, has been gilt. Fig. A. 244. Diam. 25 — 27 m.m. — d) 1 round brooch of bronze, a little concavo-convex; the i fore-side has probably been gilt. Fig. PI. 9 f. 13. Diam. 29 m.m. The pin of iron is gone. On the back, close by the inferior border, a small loop. — ; of the silver 90 %. [St. M. 2821.] 373. At Slite-backe, ill the parish of Othem, was found, in 1755: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 133; St. 45. Diam. 26—27 m.m. W:t 5.102 gr. Bracteates struck from the same die, see »Fynd» No. 380. [St. M. 69.] 374. At Gahne, in the parish of Bald, were found in ditching, under some stones, close by the root of a tree, in 1835: a) 1 Roman silver coin of Crispina, the wife of Corn- modus. — b), c) 2 gold bracteates, struck from the same die, (E); fig. A. 163. b) Diam. 60 m.m. W:t 15.922 gr. c) Diam. 48 m.m. W:t 13.306 gr. [No. 712.] — d) 1 gold bracteate (H); fig. A. 205. Diam. 50 m.m. W:t 15.725 gr. (3.7 ort); F:ness 87.5 %. [No. 1269.] — e) 5 fragments of 3 bronze bracteates (E), = />) and c); the fore-side is gilt, not the back. Diam. c. 48 m.m. — f) 2 thick, oval armillas of silver, similar to each other; stamped with iL Fig. PI. 9 f. 12. I. Diam. 43 — 61 m.m. Total W:t 177.74 gr. — g) 2 small rings of silver. — h) Some beads of glass. [St. M. 712 and 1269. — »Fynd» No. 39.] 375. In the parish of Vallstena, the exact place unknown, were found, (in 1862): a) Fragments of 4 bronze bracteates (F), — PI. 2 f. 13. — b) 1 large, broken fibula of bronze, = PI. 7 f. 4. F. c. 115 m.m. Br. c. 45 m.m. — c) 2 small, oblong Gotlandic brooches of bronze, = PI. 11 f. 2. F. c. 38 m.m. Br. c. 22 m.m. — cl) Two parts of a bronze ring, spiralrifled (as W. 253, 254); perhaps a bracelet. Th. 4 m.m. — e) 1 pin of bronze with a loop under the head. F. 58 m.m. A little chain (of 3 links) is fixed in the loop. — /) 1 broken key of bronze, =- PI. 10 f. 8. — Most of these pieces are injured by fire. [St. M. 2961.] 376. At Visby Kungsladugård, close by the town of Visby, was found in a corn- field, (in 1860): 1 gold bracteate (C) with runes; fig. St. 72 (p. 877). Diam. 30.5 m.m. W:t 5.10 ot. (1.2 ort); Fmess 89 %. [St. M. 2730.] 377. In a forest close by the road between Visby and the church of Endre, in the N.w. from Alleqvia, were found in digging for gravel, near the surface of the earth, (in 1851): a) About the half of a bronze bracteate (E), = A. 163 or PL 2 f. 13. The fore-side has been gilt. Diam. more than 45 m.m. — b) 1 oblong Gotlandic brooch of bronze, = PI. 11 f. 7. L. 60 m.m.; Br. 44 m.m. ; H. 23 m.m. The pin of bronze, entire. — c) 1 similar bronze brooch, veiy injured (by fire?), = PI. 11 f. 10. L. c. 55 m.m. — d) 1 large, round Gotlandic brooch, box-shaped, of bronze, = PI. 12 f. 11. Diam. 58 m.m. ; H. 35 m.m. A silver lace, twisted of 3 threads, around the upper border. The pin of bronze, entire. — e) \ bracelet, twisted of 7 bronze threads, open. I. Diam. c. 50 — 45 m.m. — f) 2 smaller bronze rings; 53 each of one wire. I. Diam. c. 36 m. in.; Th. 5 — 3 m.m. Perhaps the two parts of a spiral ring. — g) 2 bronze pins, similar to each other. A small loop at the head. L. 96—93 m.m. — li) 2 buttons (?) of bronze. — i) Fragments of a comb of bone. — k) 2 small iron knives. — /) C. 15 beads of amber, glass, mosaic and earth. — in) 1 almost globular petrification. In the Gotlandic graves petrifications are often found. — n) Fragments of an urn of coarse clay. — o) Human bones (probably not burnt). [St. M. 1 667. ] Many graves from the Iron Age are found in the same place; see St. M. 1687, 1991, 2593 etc. 378. At Endregårda, ill the parish of Endre, were found in a gravel-pit, in 1864: a) 1 fragment of a round bronze bracteate, not gilt. Seems to be without ornaments. — b) 1 large broken bronze fibula, = PI. 7 f. 4; set with garnets. L. c. 125 m.m.; Br. c. 50 m.m. The pin of bronze. — c) 1 small, simple bronze fibula, of the same form. L. 69 m.m.; Br. 27 m.m. The pin of iron, lost. — d) 1 bronze fibula, — PI. 7 f. 6. L. 38 m.m. The pin of bronze. — e) 1 pin of bronze with round head; L. 56 m.m. — f) 1 broken key of bronze, = PI. 10 f. 8. — g) The shaft of another bronze key. — h) Some thin bronze plates and frag- ments of bronze ornaments. — - i) The head of an iron stud and small fragments of iron. — k) C. 30 beads of glass and earth (green, red and yellow). - — I) Burnt bones and ashes. — Most of these relics are injured by lire; all of them lay in the same spot. [St. M. 3296.) This gravel-pit lies close by the road between Endregårda and the church of Endre, in the declivity of a very high gravel-bank, named »Endregårdabacke» or »Pylsgärdebacke». The place is a great burial-ground from the Iron Age, covered with small, round tumuli; many of which contain stone-cists. Some of the corpses are buried unburnt; burnt bones and ashes are found in other graves. — See St. M. 484, 3686, 3702, 3773, 3775, 3911, 3916 (»Fynd» No. 41) etc.; Cfr. »Fibulas». 379. At Lilia Vede, ill the parish of Follingbo, was found in a cornfield near the houses, (in 1852): 1 gold bracteate (C); fig. A. 228. Diam. 81 m.m. W:t 73.74 gr. (17.35 ort); F:ness 91 %. [St. M. 1829.] 380. At Burge, ill the parish of Dalhem, was found, (in 1859): 1 gold bracteate (C); fig. St. 45, b (p. 874). Diam. 26 — 27.5 m.m. W:t 4.25 gr. (1 ort); Fmess 87.5 %. Twice struck from the same die as Nos. 290, 291, 329, 373 and 392. [St. M. 2617.) 381. The peasant »Båtel Pettersson Nasume» found, probably at Nasume, in the parish of Tofta, (in 1865): 1 gold bracteate (E), = PI. 2 f. 13. Diam. 55 m.m. W:t 14.24 gr. (3.35 ort); Fmess 60 %. [St. M. 3324.] 382. At Stora Enbjenne, ill the parish of Hogrän; was found in taking away a heap of stones (»stenkarm») in a field, named »Ulängs-åker», in 1847: a) 1 large gold bracteate (H) with filigree-ornaments; fig. A. 204. Diam. 75.5 m.m. W:t 30.39 gr. (7.15 ort); Fmess 65.5 %. — The bracteate lay amidst: b) »bones, burnt stones and ashes». [St. M. 1413.] 383. At Thune, ill the parish of Väte, was found in ploughing a field, c. 1400 m. in the N.E. from the houses, (in 1856): 1 gold bracteate (C?); fig. PI. 2 f. 22. Diam. 25 m.m. W:t 5.313 gr. (1.25 ort); Fmess 75 %. Three small globules of gold on the back, beneath the loop. [St. M. 2251.] 384. At Thune, parish of Väte, was also found in digging in the garden, which has been a cornfield from immemorial times, (in 1867): The golden loop of a bracteate, = PI. 2 f. 19, 22. [St. M. 3740.] 54 385. At Prestgården, in the parish of Vänge, was found in a cornfield, (in 1867): 1 gold bracteate (B); fig. PI. 1 f. 3. Diain. 26 m.m. W:t 4.038 gr. (0.95 ort); F:ness 90 %. The loop is lost. [St. M. 3710.] 386. The peasant »Lars Gardelin Gnrfiles» found, probably at Gurflles, in the parish of Alda, (in 1865): 1 gold bracteate (C) with runes; fig. St. 73 (p. 878). Diam. 28 m.m. W:t 5.27 gr. (1.24 ort); Fmess 80 %. [St. M. 3372.] 387. At Prestgården, in the parish of Sanda, was probably found, (in 1860): 1 gold bracteate (E) = A. 163. Diam. 52 m.m. W:t 17.425 gr. (4.1 ort); Fmess 95 %. A gold plate (24 m.m. long by 16 m.m. broad) has been fixed on the back, beneath the loop. [St. M. 2773.] 388. The peasant »Daniel Sundvall Muntsarfve» found, probably at Muntsarfve, in the parish of Hejde, (in 1862): a) 1 gold bracteate (E) — PI. 2 f. 2, 4. Diam. 53 m.m. W:t 6.80 gr. (1.6 ort); Fmess 41 %. The loop is lost and a part of the bracteate is gone. • — b) 1 similar gold bracteate (E) = PI. 2 f. 2. Diam. 35.5 m.m. W:t 3.95 gr. (0.93 ort); Fmess 55 %. — c) 8 beads of glass (white, brown, yellow). . [St. M. 3024.] 389. At EkeskOgS, ill the parish of Hejde, Avas found in ditching, (in 1833): 1 gold bracteate (E) — A. 163. Diam. 42 m.m. W:t 17.00 gr. (4 ort); Fmess 92 %. [St. M. 615.] 390. At Fride, in the parish of Lojstad, was found in a cornfield, (in 1843): 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 237; St. 44. Diam. 47.5 in. m. W:t 20.188 gr. (4.75 ort); Fmess 90.7 %. [St. M. 1088.] 391. At HeSSelby, ill the parish of Linde, A\ r as found, (in 1835): 1 gold bracteate (FT) ; fig. A. 207. Diam. 48.5 m.m. W:t 17.425 gr. (4.1 ort); Fmess 91 %. [St. M. 706. | 392. At Sutarfve, ill the parish of Stanga, was found upon the road in a forest, in 1844: 1 gold bracteate (C) Avith runes; fig. A. 133; St. 45. Diam. 23 m.m. W:t 2.04 gr. (0.48 ort): Fmess c. 80 %. The loop is lost. Bracteates struck from the same die, see No. 380. [St. M. 1176.1 393. At Stenstuga, ill the parish of Stanga, Avas found in ploughing a field, in the East from the houses, near a rivulet, (in 1855): 1 gold bracteate (H) = A. 206. Diam. 58 m.m. W:t 22.526 gr. (5.3 ort); Fmess 92.7 %. [St. M. 2173.] 394. The son of the peasant »Petter Båtelsson Stenstugu» found, probably at Sten- stuga, in the parish of Stanga, (in 1864): 1 gold bracteate (E) = A. 163. Diam. 48 m.m. W:t 14.45 gr. (3.4 ort); Fmess 96 %. [St. M. 3295.] 395. At Amunde, ill the parish of Burgs, the folloAving things Avere found in cul- tivating a field for the first time, under the surface of the earth, Avith in a triangle of three stones, (in 1858): a) 1 small ring-brooch formed of an English or French silver coin from the time about A. D. 1300. — b) 1 fragment of a similar ring-broocli formed of a French silver coin, struck at Tours. — c) 1 English, silver coin, of king EdAvard, struck in London; Avdth a cruciform opening in the centre. — cl) 1 Persian (Sassanian) silver coin. — e) 2 large gold bracteates (H), quite similar to the large bracteates found at Slangs (»Fynd» No. 372; PI. 1 f. 12). Diam. 83 — 86 m.m. — f) 1 bead of gold, quite similar to the beads found at Slängs (»Fynd» No. 372). — g) 1 open ring-brooch of silver, — PI. 10 f. 4; Ext. Diam. 40.35 m.m. — h ) 1 jinger-ring of gold, — W. 438 (and »Archaiologia» XXXYl PI. 17 f. 6). — i) 1 similar finger- ring of silver. — /,;) 3 finger-rings of gold; 2 of them are set Avith stones. Tavo of these rings 55 have square bezels as the rings fig. in »Archseologia» XXXYI PL 17 f. 1—3. — /) 1 bracelet, twisted of gold threads. — to) Ringbroo cites, hooks, buttons and other ornaments of silver gilt from the Middle Ages. I need not describe them here, because they do not belong to the Iron Age. Amongst them are many small shields, of the same form as the shields during the 14:th century. — n) 2 spoons of silver; the same form as W. 595, 596, but without the ornaments. — o) 1 chain of bronze thread; L. c. 33.5 ctm. — p) 1 semilunar ornament of bronze. — q) Inconsiderable fragments of a box{ ?) of thin bronze plate. — Total W:t of the gold 170.22 gr. (0.4005 U)', F:ness 87.5 and 75 %. ■ — Total W:t of the silver 522.76 gr. (1.23 $); Fmess 90.6 [St. M. 2485.] 396. On a field called »Rikvide rör», covered with small tumuli, at Rikvide, in the parish of Nähr, was found in a little barrow, (in 1857): a) 1 extended, unburnt, human skeleton. All the following things lay at the head, the breast and the arms of this skeleton: — b) 6 bracteates of bronze gilt (E). The greatest = A. 163; the other = PI. 2 f. 13. Diam. 56 — 37 m.m. — c) 1 large, beautiful, bow-shaped fibida of bronze, thickly gilt; fig. PI. 7 f. 4. L. 122 m.m.; Br. 48 m.m. Set with small pieces of garnet or garnet-coloured glass and 5 white bosses of ivory or bone. The pin of bronze, entire. The round box on the top of the bow has been moveable around its centre, but is now loose; it is still filled with wax. — d) 2 small, oblong, Gotlandic brooches of bronze; fig. PI. 11 f. 2 and 3. L. 35 and 40 m.m.; Br. 28 and 26 m.m. The pins of bronze. — e) 2 oblong , Gotlandic brooches of bronze = PI. 11. Have been partly overlaid with silver. L. 56 m.m.; Br. 42 m.m. The pins of bronze. — /) 1 round, Gotlandic brooch of bronze gilt, box-shaped,.— PI. 12. Diam. 58 m.m.; II. 30 m.m. The pin of bronze. — g) 1 conic buckle of bronze = PI. 10 f. 5. L. 46 m.m.; Br. 28 m.m.; H. 11 m.m. ■ — h) 1 simple bronze buckle of the usual form, = W. 334; stamped with A- L. 81 m.m.; Br. 38 m.m. Remains of leather rest between the plates, where it is fixed by 3 small studs of bronze. — i) 1 circular bronze ornament, perforated; fig. PI. 10 f. 10. Diam. 84 m.m.; Th. 3.5 m.m. Both sides alike. 1 ) — k) 1 oval, open bracelet of bronze. I. Diam. 62 — 46 m.m.; Br. 12 m.m.; Th. 2 m.m. (at the ends 5 m.m.). — /) 4 oval, open bracelets of square bronze wires, spiralrifled; fig. PI. 10 f. 7. I. Diam. 58 — 43 m.m.; Th. 4.5 m.m. — m) 3 smaller, circular, open rings of thin bronze plates. I. Diam. 35 — 20 m.m.; Br. 4 — 3.5 m.m. — n) 2 small, open rings of spiralrifled bronze thread. I. Diam. 35 m.m.; Th. 1.5 m.m. — o ) 1 very small ring of twisted bronze threads. Diam. 20.5 m.m.; Th. 1.5 m.m. — p) A neck- lace formed of 28 thin, bronze tubes, of the Same form as PI. 10 f. 2, but without all orna- ments. L. 28 m.m. ; Br. 11 m.m.; Th. 9 m.m. The bottoms are loose. — q ) An ornament formed of 2 bronze plates, connected by 5 chains of small bronze rings. Each plate is 53 m.m. long and 27 — 17 m.m. broad, with a loop in the end. The longest chain is 65 ctm., long; from its middle hangs a little chain, 10.5 ctm. long. The other chains are c. 50 ctm. long. ') — r) 1 pin of bronze, 90 m.m. long, with a large, egg-shaped, perforated head, 14 m.m. in Diam. — ’) Similar pieces are often found in Frankish and German graves, see Lind. I: 1 PI- 7; I: 10 Pi. 7; II: 5 PL 4 f. 1 — 8. One is found in the parish of Ahlskog, Gotland (St. M. 2650); 1 have seen no more from Sweden. •) Similar chain-works are also found in some other places in Gotland (St. M. 2239, 2593, 3047); they are very common in Livonia, see Bähr »Die Gräber der Liven» PI. 2, 3, 4, 8, 9 and Kruse »Necrolivonica» PL 1, 2, 10, 13, 15, 17, 19 etc. In the isle of Öland and the continent of Sweden such chains are not found, or at least very seldom. 8 56 6) 1 smaller bronze pin with a little round head. L. 48 m.m. — t) 1 ear picker of bronze , 78 m.m. long, and — u) a pair of bronze tweezers; L. 70 m.m.; Br. 10 m.m. t) and u) are very similar to E. Nyd. PL 5 f. 4, 6, 7, 8 and E. Krag. PI. 4 f. 21, 22, 23. They are strung upon one small ring of rifled bronze thread. — v) 2 keys of bronze, similar to each other and of the same form as PI. 10 f. 8. L. 110 m.m. — w) 17 small beads of rifled, silver spiral thread. L. 7 m.m.; Th. 5 m.m. One of them engraved PI. 10 f. 6. — 112 beads of glass, porcelain, bone etc. — y) 1 hemispheric button of stone, pierced. Diam. 28 m.m. — z) 1 comb of bone with small bronze studs. L. c. 125 m.m. Br. 35 m.m. Teeth only at one side. — ad) 1 simple iron knife. L. 145 m.m. The blade is 85 m.m. long and 22 m.m. broad. — bb) Frag- ments of 2 other iron knives. One of them is wrapped round with bronze thread; the handle of the other is overlaid with bronze plates, and small rings of the same metal are fixed at the top. — cc) The bronze sheath of a knife, formed of a thin bronze plate, ornamented with dracontian patterns. L. 212 m.m. Br. 40 m.m. - — dd) 1 very short and thick, square arrow- head of iron, 57 m.m. long and 15 — 14 m.m. thick; with a fine, round shaft. — ee) 3 round petrifications. — ff ) Some inconsiderable fragments of bronze, iron and beads. [St. M. 2394.] 397. At Frigges-gård, in the parish of Nähr, was found in digging in a gravel-pit, where raised stones and human bones signify a burial-ground, (in 1835): a) 1 gold bracteate or barbarian imitation of a coin; figures on both sides; no letters or imitation of letters. Fig. A. 25. Diam. 22 m.m. W:t 6.55 gr. — b) »Several buckles and ornaments of bronze ». [St, M. 709.] 398. At Kodings, in the parish of Hemse, were found (in 1856) in sowing a field near the houseg, North of them; probably thrown up in ditching: a) 1 gold bracteate (E) = A. 163. Diam. 73 m.m. W:t 39.95 gr. (9.4 ort); F:ness 96 %. — b) 1 gold bracteate (E) •-= A. 163. Diam. 57 m.m. W:t 14.025 gr. (3.3 ort); F:ness 54 %. [St. M. 2301.] 399. At KodingS, in the parish of Hemse, was found in a cornfield, where 3 (!) gold bracteates are said to have been found earlier, (in 1858): 1 gold bracteate (E); fig. PI. 2 f. 13. Diam. 41 m.m. W:t 6.97 gr. (1.64 ort); F:ness 78 %. [St. M. 2536.] 400. At Kodings, parish of Hemse, was found in a cornfield, where »2 such orna- ments were discovered, 3 years ago», (1859): 1 gold bracteate (E) = A. 163. Diam. 57 m.m. W:t 16.79 gr. (3.95 ort); F:ness 73 %. [St. M. 2692.] 401. At Hulte, in the parish of Hemse, was found (in 1858) in ploughing a field, situated near the field, where Nos. 398 — 400 are found: a) 1 gold bracteate (H) - A. 204 and 206. Diam. 65 m.m. W:t 29.96 gr. (7.05 ort); F:ness 68 %. [St. M. 2515.] In the same place was also found, (in 1858): b) 1 gold bracteate (E) = A. 163. Diam. 57.5 m. in. W:t 14.79 gr. (3.48 ort); F:ness 90 %. [St. M. 2537.] 402. At Hulte, in the parish of Hemse, were found in the same field as No. 401, (in 1859): a, b) 2 gold bracteates, struck from the same die and quite similar to each other, (E) = PI. 2 f. 13. Diam. 55 m.m. One of them weighs 12.97 gr. — c) 1 gold bracteate (E) = A. 163. Diam. 52 m.m. W:t 11.93 gr. — d) 1 gold bracteate (E) — - PI. 2 f. 13. Diam. 48 in. m. W:t 8.28 gr. — e) 1 gold bracteate (E) = A. 163. Diam. 43.5 m.m. W:t 6.84 gr. — f) 1 gold bracteate (E) — A. 163. Diam. 37.5 m.m. W:t 5.35 gr. — g) A half gold bracteate (H); fig. PI. 2 f. 21. Similar to A. 204. Diam. 70.5 m.m. W:t 14.06 gr. — h) 1 gold bracteate (H); 57 fig. PI. 2 f. 16. Diam. 33 m.m. W:t 3.63 gr. — Total W:t 76.08 gr. (17.9 ort); Frness 71.5 %. [St. M. 2691.] 403. At Ringome, in the parish of Al£va, the following pieces were found in a corn- field (»Ölbacken») close by a moor, called »Mästermyr», 20:th February, 1869: a — l) 11 gold bracteates lying upon each other in the earth, c. 11 ctm. under the surface; viz.: a) 1 brac- teate (E) = A. 163. Diain. 58.5 m.m. W:t 17.825 gr. ; Frness 79.5 %. ■ — b) 1 bracteate (E) = PI. 2 f. 13. Diam. 58 m.m. W:t 18.074 gr. ; F:ness 79.5 %. — c) 1 bracteate (E) — A. 163. Diam. 56 m.m. W:t 14.44 gr. ; Frness 65 %. — d) 1 bracteate (E) = PI. 2 f. 13. Diam. 55 m.m. W:t 14.91 gr.; Frness 65 %. — e) 1 bracteate (E) = A. 163. Diam. 49 m.m. W:t 10.95 gr. ; Frness 65 %. Close by the border 6 small silver studs are fixed, at equal distance from each other; 2 of them are now fallen away. — f) 1 bracteate (E) = A. 163. Diam. 48 m.m. W:t 13.23 gr. ; Frness 65 %. — g, h) 2 bracteates, struck from the same die and similar to each other, (E) = A. 163. Diam. c. 42 m.m. Weigh together 15.905 gr. ; Frness 65 %. — i) 1 bracteate (E) = PI. 2 f. 13. Diam. 35 m.m. W:t 5.44 gr. ; Frness 65 %. — k) 1 small brac- teate (E) — - A. 163. Diam. 29 m.m. W:t 4.665 gr. ; Frness 91 %. — l) 1 large bracteate (H) = A. 204. Diam. 70 — 71 m.m. W:t 42.93 gr.; Frness 91 %. — m) 30 beads of glass, green, white and yellow; some of them are gilt. They are of about the'- same size as the loops of the bracteates. — Total W:t of the gold 153.64 gr. (0.3615 U). [St. M. 4079.] It is remarkable, that the place, where these 11 gold bracteates are found, lies but about one English mile from the cornfields, where the 14 similar gold bracteates Nos. 398 — 402 were found. Denmark. 404. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (B) with runes; fig. A. 80; St. 17. [K. M. 8675, formerly in K. Mönt S. — B. 407.] 404T Found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (B) with runes; fig. A. 69; St. 10. [K. M. CCXCIX(?). — B. 397. Cfr. A. A. 3: 409 and »Fynd» No. 473.] 405. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (B) with runes (?); fig. A. 74; St. 12. [K. M. 8658, formerly in K. Mönt S. — B. 401.] 406. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (B) with runes (?); figures on both sides. Fig. A. 75; St. 13. [K. M. 8657, formerly in the possession of Mr Bircherod, and afterwards in K. Mönt S. — B. 402.] 407. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (C) with imitation of letters; fig. PI. 1 f. 6. [K. M. 21588.] 408. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 121; St. 37. [K. M. 8646, formerly in K. Mönt S. — B. 443.] 409. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 122; St. 38. Very similar to No. 408. [K. M. 8647, formerly in K. Mönt S. — B. 444.] 410. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate ((f) with runes; fig. A. 134; St. 46. [K. M. 8644, formerly in K. Mönt S. — B. 453.] 411. Probably found in Denmark; 1 ocality unknown: 1 gold bracteate (C) with runes (?); fig. A. 109; St. 69. [K. M. 8652, formerly in K. Mönt S. — B. 429.] 58 412. Probably found in Denmark; locality unknown. I don’t know, if they are found together: a — c) 3 gold bracteates, struck from the same die, (C); tig. A. 98. [a) and b) in K. M. Nos. CCCCXXXII and C. 16, formerly in K. Mönt S.; c) in K. Mönt S. — A. A. 4: 180; B. 439.] 413. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (C); tig. A. 106. [K. M. 8654, formerly in K. Mönt S. - — - B. 427.] 414. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (C); tig. A. 127. [K. M. MDCLIII, formerly in the possession of Mr Vintmöl and afterwards in the collection of Mr Frost. — A. A. 4: 589; B. 450.] 415. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (C); tig. A. 138. [K. M. 8672, formerly in K. Mönt S. - — B. 454.] 416. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D ?) with runes; tig. A. 162; St. 50. [K. M. 8653, formerly in K. Mönt S. — B. 479.] 417. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D); tig. A. 167. [K. M. 8661, formerly in K. Mönt S. — B. 483.] 418. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D); tig. A. 168. [K. M. 8660, formerly in K. Mönt S. — B. 484.] 419. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D); tig. A. 169. [K. M. 8674, formerly in K. Mönt S. — B. 485.] 420. Probably found in Denmark; locality unknown. I don’t know, if they are found together, a), b) 2 gold bracteates (D); tig. A. 171. Struck from the same die as a bracteate found near Leire, Sj inland (»Fynd» No. 440). [a) in K. M. No. C. 18, formerly in K. Mönt S. ; b) was once in the collection of Mr Timm. — B. 487.] 421. Probably found in Denmark; locality unknown. I don’t know, if they are found together, a), b) 2 gold bracteates, struck from the same die, (D); fig. A. 172. [K. M. 8666 and C. 19; formerly in K. Mönt S. — B. 488.] 422. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D); fig. A. 176. [K. M. 8664, formerly in K. Mönt S. — B. 491.] 423. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D); fig. A. 188. [K. M. 8663, formerly in K. Mönt S. — B. 497.] 424. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D); fig. A. 194. [K. M. 8662, formerly in K. Mönt S. - — B. 506.] 425. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D); fig. A. 177. Struck from the same die as No. 350 (found at Raflunda, Skåne). [K. M. 8665, formerly in K. Mönt S. — B. 492.| 426. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D); fig. A. 182. [K. M. 8670, formerly in K. Mönt S. — B. 495.] 427. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (D ?) ; fig. A. 203. [K. M. 8659, formerly in K. Mönt S. - — B. 510.] 428. Probably found in Denmark; locality unknown: 1 gold bracteate (F); fig. A. 154. [K. M. 8669, formerly in K. Mönt S. — B. 477. J 428F Probably found in Denmark; locality unknown: 1 little bracteate or pendant ornament of gold-wire, similar tn A. 210. (»Fynd» No. 246.) [K. M. — B. 566; A. T. 1849: 36 (?)-] 59 Bornholm. 429. At the 21lSt Selveiergård, in the parish of Pedersker, Sönder Hd, was found close by a little barrow, (in 1833): 1 gold bracteate (C); tig. A. 224. [K. M. 2999. - — N. T. 0. 2: 262; B. 430.] 430. Near RÖnne were found by some children on a new-ploughed held: 3 fragments of a large gold bracteate (C); fig. A. 146. [K. M. MMLIII. — B. 457.1 Sjteland. 431. In this isle, the exact place unknown, was found: 1 gold bracteate (C) with runes; hg. A. 100; St. 23. See »Fynd» No. 470. [K. M. 8649, formerly in K. Mönt S. — B. 422.] 432. In Sjaeland is also found, the exact place unknown : 1 gold bracteate (A) Avith letters or imitation of letters; hg. A. 13. [K. M. 8656, formerly in K. Mönt S. — B. 530.] 433. Probably found in Sjaeland : 1 gold bracteate (D); hg. A. 166. [K. M. 4120. — B. 482.] Praestö Amt. 434. At FaxÖ, in the parish of Faxö, Faxö Hd, was found: 1 gold bracteate (B); hg. A. 71. [K. M. 8069. — A. T. 1844: 132; B. 398.] 435. Near Faxö, in the parish of Faxö, were found 2 m. from the rivulet of Kongsvad, in the summer of 1827, (probably thrown up with some rushes by clearing the rivulet): 6 gold bracteates (B) with runes; all struck from the same die. They are soldered together, 2 by 2, and hxed at a holloAV gold cylinder , Avliich is decorated with beautiful hligree-Avork. Fig. A. 76; St, 14. |K. M. MDCLXXVIII. — A. A. 4: 595; B. 403; E. Krag. 10.] 436. At Lellinge, ill the parish of Lellinge, Bjefverskov Hd, Avas found, 30 ctm. under the surface of the earth, in clearing the forest »Lellinge kohave»: 1 gold bracteate (B) Avith runes; hg. A. 85; St. 20. [K. M. 8944. — A. T. 1845: 240; B. 409.] 437. At Gummersmark, ill the parish of Bjefverskov, near Vallerslev, were found in cutting peat in a bog called »Maglemosen», in 1852: a) 4 gold bracteates with runes, struck from the same die, (B); hg. A. 217; St. 6. [No. 12529.] — b) 1 gold bracteate (C) Avith runes; hg. A. 226; St. 55. [No. 12525.] — • c) 1 gold bracteate (C) with runes; hg. A. 233; St. 39. [No. 12526.] — d) 2 gold bracteates, struck from the same die, (C); hg. A. 238. [Nos. 12527 — 8.] • — ■ e) 1 great, bowshaped silver Jib ida, = W. 428; 157 m.m. long. It is of perforated Avork and richly decorated Avith figures of men, drakes and other animals, that are gilt or set with niello. [No. 12524.] — f) 10 beads of glass, earth and amber. [K. M. 12524 — 12529. — B. 431, 445, 461, 462, 525 — 8, 749; E. Krag. 11.] 438. At Lekeilde, Bårse Hd, Avas found, in February, 1864, in digging in the garden: 1 gold bracteate (C) Avith runes; hg. St, 63.' [K. M. 21433. — St, p. 558.] Kjöbenhavns Amt. 439. Near Kjoge Avas found: a) 1 gold bracteate (C) with runes; hg. A. 239; St. 57. [K. M. 12370. — B. 470.] Together Avith this bracteate Avas probably found: b) Another gold bracteate, struck from the same die as a). [St, M. 2884, formerly in the possession of Mr Smith, Kjöbenhavn.] 440. In the parish of Allerslev, Voldborg Fid, near Leire, is said to have been found: 1 gold bracteate (D); hg. A. 171. Struck from the same die as No. 420. [K. M. MDCLII, formerly in the collection of Mr Frost. — A. A. 4: 588; B. 487.] 60 441. At Eiby, in the parish of Eiby, Rainsö Hd, were found, in 1868, at the depth of c. 60 ctm., in digging in a place, that formerly had been a moor: a) 1 gold bracteate (C) with runes (?); tig. PI. 1 f. 10. — b) 1 ringshaped gold bracteate with a cross in the mid- dle; no stamped figures. Fig. PI. 1 f. 16. — a) and b) weigh together 10.51 gr. ( 23 /32 L.). [K. M. C. 156, 157.] Frederiksborg Amt. 442. In planting trees in Steenholts Vang, between Nöddebo and Frederiksborg, in the parish of Nöddebo, Holbo Hd, were found: a) 3 beautiful, hollow gold cylinders , to each of which 2 gold bracteates are fastened. All 6 bracteates are struck from the same die, (C); fig. A. 236. [No. 3824.] — b) 1 loose gold bracteate = A. 236. [No. 3825.] — c) 5 gold bracteates, struck from the same die, (C); fig. A. 230. [Nos. 3827, 3828.] — d) 1 great, round and smooth bead of gold. [No. 3826.] - — e) 3 pieces of golden ring-money . [K. M. 3824 — 3828. — B. 433—437, 458—460, 576; E. Krag. 3.] 443. At Hjörlunde, near Slangerup, in the parish of Hjörhmde, Liunge-Frederiksborg Hd, were found, (in 1817): a) 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 78; St. 15. Has been set with a stone beneath the loop; which stone now is lost. [No. LXXVIII.] — b) 1 gold bracteate (C) with 2 runes (?); fig. A. 94. [No. FXXIX.] — c ) 1 gold bracteate (C); fig. A. 79. [No. FXXX.] — d) 1 gold bracteate (C); fig. A. 93. [No. LXXVIL] [K. M. LXXVII— LXXX. — A. A. 3: 3G6 ; B. 405, 406, 417, 418.1 In the same place was found, about 20 years later: e) 1 broad gold finger -ring, decorated with 4 broad, elevated bands, between which are 3 finer lines. [K. M. 2782. — B. 670.] 444. To king Christian Y (1670 — 1699) was presented at a hunting party by the sea of Esrom, near Fredensborg: 1 gold bracteate (C); fig. A. 77. [K. M. 8655, formerly in K. Mönt S. — B. 404. J Lolland. 445. At Carlslyst or Karenslyst, ill the parish of Branderslev, Nörre Hd, was found in ploughing: 1 gold bracteate (C); fig. A. 82. [K. M. MMCCXIX. — N. T. O. 1: 1 99 ; B. 452.] Möen. 446. On the estate of Nordfeldt, in the parish of Elmelunde, was found: 1 gold bracteate (C?); fig. A. 149. [K. M. CCXVI. — A. A. 3: 395; B. 471.] Fyn. 447. In this isle is found, in the 17:th century; the exact place unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 101; St. 24. [K. M. 8650, formerly in the collection of Mr Bartholin and afterwards in K. Mönt S. — Bartholin »Antiqvitates Danicse» p. 461 No. V; B. 425.] 448. In Fyn is found in the earth; before 1690; locality unknown: 1 gold bracteate (C) with runes; fig. A. 116; St. 31. [K. M. 8648, formerly in K. Mönt S.; was already in 1690 in the collection of William Mulenius (Mule). — B. 441.] 449. Probably found in Fyn, where it was bought from a jew by Jens Rosenkrantz, 61 who presented it to king Christian V (1670 — 1699): 1 gold bracteate (C) with runes; tig. A. 120; St. 36. [K. M. 8645, formerly in K. Mönt S. — B. 442.] Svendborg Amt. 450. At Rynkebygård, in the parish of. Ringe, Gudme Hd, were found in cutting peat in a moor called »Teglvaerksmosen», 30 ctm. under the surface, all at one place: a) 5 Roman and Byzantine gold coins , from the 5:tli century, viz.: 1 of the Emperor Placidius Valentinianus (with a loop), 1 of Marcianus and 3 of Leo I. [B. 534, 855, 856. | — b) 1 gold bracteate (C) with runes; tig. A. 221; St. 54. [B. 426.] — c) 1 spiral finger-ring of a hammered gold wire; 2 circuits. W:t 32.89 gr. (2 l 4 L.). [B. 732.] — d) 1 bar of electrum , 39 m.m. long; cast and rounded at both ends. W:t 21.92 gr. (IV2 L.). [B. 851.] [The coin of Marcianus in K. Mönt S.; the other pieces in K. M. 10037 — 10040. — A. T. 1848: 204, 226; B. 426; E. Krag. 34; »Fynd» No. 231.] 451. At BrangStrup, in the parish of Ringe, Gudme Hd, were found in ploughing, in September, 1865: a) 46 Roman gold coins from the time about A. D. 250 to A. D. 350; with loops. (See »Fynd» No. 110.) — b) 1 round gold bracteate , without ornaments; the loop is a part of the o plate, not soldered on. Fig. Arb. 1866: 333. — c) 4 semilunar , pendant ornaments of smooth gold plates; tig. 1. c. p. 332. — ■ d) A fragment (probably) of a similar piece; tig. 1. c. p. 333 f. b). — e) 1 rectangular , pendant ornament of a smooth gold plate; tig. 1. c. p. 333 f. a). — f) 9 pendant ornaments of gold with pressed figures (human beings, lions etc.); rig. 1. c. PI. 4 f. 1 — 9. — g) 1 very thick, oval spiral ring of electrum; IV2 circuit. L. 334 m.m.; Th. 13 m.m. A small, open gold ring is fixed upon it. Fig. 1. c. p. 330, not full size. — h ) 1 similar spiral ring ; L. 314 m.m.; Th. 14 m.m. No small ring upon it. — g) and h ) weigh together 1187.545 gr. (8IV4 L.). — i) 1 part of & spiral gold armilla; cut off and bent together. L. 262 m.m. A part of a square gold wire, 78 m.m. long, is clasped into it. Fig. 1. c. p. 331, not full size. W:t 105.05 gr. ( 7 3 /i 6 L.). — k) 1 massive, gold finger ring; fig. 1. c. p. 334. W:t 19.64 gr. (1" /32 L.). — l) 1 gold ornament for the end of a strap. L. 65 m.m.; Br. 7 m.m. Fig. 1. c. p. 331, not full size. — m) 1 hemispherical gold ornament, use unknown; with filigree-work. Fig. 1. c. PI. 4 f. 10. — All pieces of gold or electrum; weigh together 1653.44 gr. (7 M. lVs L.). [K. M. 22259. — Årb. 1866: 327—349; E. Krag. 35.1 452. At Broholm, in the parish of Gudme, Gudme Hd, were found in ploughing, in the spring of 1832: a) 2 gold bracteates, struck from the same die, (A), with imitation of Roman letters; fig. N. T. 0. 2: PI. 1 f. 5; A. 6. They are imitations of the coins of Constans. [No. 2809, 2810; B. 523, 524.] — b) 1 gold bracteate (B) with runes; fig. N. T. 0. 2: PI. 1 f. 4; A. 11; St. 1. [No. 2808; B. 529.] — c) 1 gold bracteate (C); fig. N. T. 0. 2: PI. 1 f. 2; A. 123. [No. 2805; B. 446.] — d) 1 gold bracteate (C); fig. N. T. 0. 2: PI. 1 f. 1; A. 125. [No. 2806; B. 447.] — e) 1 gold bracteate (C); fig. N. T. 0. 2: PI. 1 f. 3; A. 147. [No. 2807; B. 472.] — /) 1 gold bracteate (F); fig. N. T. 0. 2: PI. 1 f. 6; A. 152. [No. 2804; B. 476.] — g) 1 oval spiral armilla, nearly 2 circuits; fig. N. T. 0. 2: PI. 1 f. 12. W:t 51.16 gr. (3 L. 2 qv.). [B. 790.] — h ) 1 spiral finger ring, 2 circuits; fig. N. T. O. 2: PI. 1 f. 13. W:t 7.31 gr. (2 qv.). [B. 793.] — i) 1 bowshaped fibula of gold; fig. N. T. 0. 2: PI. 1 f. 18; W. 425. The pin of gold. W:t 10.96 gr. (3 qv.). [No. 8495; B. 747.] — k) 1 massive collar; fig. N. T. O. 2: PI. 1 f. 7 and W. 444. On the back of the ring is fixed a little spiral ring; probably to give the. piece a certain 62 weight. W:t 1362.94 gr. (5 Mark 13 L. 1 qv.). [B. 365.] — /) 1 smaller collar , similar to the precedent. The free ends are held together with two small rings. W:t 807.53 gr. (3 M. 7 L. 1 qv.). [B. 366.] — m) 1 similar collar. W:t 533.48 gr. (2 M. 4 L. 2 qv.). [B. 368.] — n) 2 armillas, open, smooth, with thicker ends. One is engraved N. T. 0. 2: PI. 1 f. 14; the other is not complete. [B. 785, 786.] — o) 6 fragments of great rings, perhaps collars. [B. 788.] — g) — o ) are all without ornaments. — p) 6 fragments of rings, stamped with %#, m, ®, ) II. 2: 578; 4: 448; 8: 62; 11: 16 ff.; O. S. V. 6 ) II. 7: 77; Od. 22: 278. ') II. 2: 417 etc.; Od. 13: 27 1. Pausanias omtalar (3: 3) Achilles’ lans, bevarad i Minervas tempel i Phaselis, och Memnons svärd och lans, som man visade i TEskulaps tempel i Nicomedia! (»Congrés» etc. p. 298). 8 ) II. 13: 180; Od. 8: 507. n ) Od. 10: 532. En metkrok af brons omtalas, II. 16: 408. ln ) Od. 9: 39 1. U ) II. 23: 834. II. 4: 485; Od. 9: 391. ’b II. 18: 3 4 etc. 4 Telemach såsom Mentes, konung på Taphos, en af de små Jon i ska öarne. Hon säger sig ämna segla till Temese (på Cypern) för att hemta koppar; sjelf har hon ombord »det glänsande jern». I 9:de sången, v. 391 ff., säger skalden i en liknelse: »Liksom då smeden (åvr t p /aÅxs>k) doppar den stora högt fräsande yxan i kallt vatten för att härda den; ty det är jernets kraft». Om vi få antaga, med Herodot och flera nyare forskare, att de Hoineriska sångerna erhållit den form hvari de nu föreligga omkring 400 år före Herodots lefnad, så skulle således Hellenernas egentliga Bronsålder varit slut i det 9:de århundradet f. Ch. Hesiodus, som i all- mänhet anses vara omkring 100 år yngre än Homer, minnes ännu liuru de gamla begagnade endast koppar, men ej hade »det mörka jernet» * * * 4 * ). Emellertid var på hans tid jernet allmänt och Herodot omtalar i förbigående en jernsmedja i Arkadien, samtidig med Croesus 2 ). När Romarne blefvo bekanta med jernet, torde vara svårt att bestämdt afgöra, emedan vi sakna samtida underrättelser om deras äldsta förhållanden. De sägner som blifvit bevarade genom Livius och Plinius antyda emellertid, att Romarne känt jernet åtminstone i öde seklet f. Ch. Livius berättar t. ex., att den yxa med hvilken Tärquinius Prisens mördades, ungefär vid midten af nämnda sekel, var af jern (Liv. 1: 4l) 3 ). Någon tid derefter inträffade det bekanta kriget med Porsenna, då romarne måste underkasta sig de fredsvilkor »att icke använda jern till annat än åkerbruksredskap» 4 ). Dessa tryckande vilkor blefvo dock snart utan verkan. Emel- lertid synes det som om bronsvapen temligen länge blifvit begagnade i Italien äfven efter jernets införande. Bonstetten °) berättar nemligen, dels att man i grekiska grafvar vid Passtum, hvilken koloni anlades 510 f. Ch., funnit hjelmar, pansar, lansar och svärd af brons; dels (p. 10) att man i Pompeji och Herculanum träffat svärd, lansar, knifvar och celter af brons. Jag har dock ej haft tillfälle att undersöka, huruvida dessa saker äro funna under sådana omständig- heter, att de kunna anses vara samtidiga med nämnda städers förstöring. Om jernets utbredning i det öfriga Europa föreligga ännu endast sparsamma under- rättelser. De Galler, som stredo med Romarne nyss före det 2:a puniska kriget, hade visser- ligen svärd af jern, såsom vi finna af den nästan samtida Polybii berättelse 6 ); men detta jern synes hafva varit mycket mjukt, emedan svärden lätt böjde sig för h varje hugg. Dessa Galler bodde dels i norra Italien, dels på andra sidan Alperna. För kännedomen om Jernålderns början i vestra och mellersta Europa äro vi nästan uteslutande hänvisade till fynden. Men de fynd som lemna någon direkt upplysning i denna fråga äro ännu blott få eller ofullständigt kända. Så har man t. ex. visserligen i Tyskland och de österrikiska länderna ofta funnit grekiska och macedoniska mynt samt barbariska efter- härmningar af sådana; men man har ej fästat tillbörlig uppmärksamhet vid den frågan, huru- vida dessa mynt äro funna tillsammans med formsaker från Brons- eller Jernåldern, eller om de endast träffats ensamma'). ■) Lubbock »Prehistoric times» (London I860) p. Ii. -) Herodot 1: 6 7, 68; »Congrés» etc. p. 298. :! ) Jag erkänner emellertid gerna, att bevisningskraften liäraf är svag; det visar dock Livii egen tanke. 4 ) Plin. »1 list. nat.» 34: 39. Se Rougemont 1. c. p. 237. •’) »Recueil d’Antiquites Suisses» (Bern 1855) p. 9; efter liocliette »3:eme mémoire sur les Antiq. Chrétiennes». e ) Polyb. Hist. 2: 33; 13: 210 — 228; »Congrés» etc. p. 291, not. ') Detta sista synes vara fallet med alla de fynd af dylika mynt som Wiberg omtalar i »De klassiska folkens för- bindelse med Norden» (2:a nppl., Stockholm 1868). 0 De vigtigaste bland de större fynd, som sprida något ljus öfver jernets första uppträdande norr om Alperna, äro de vid La Téne, Tiefenau och Hallstatt. Vid La Téne, eller Marin, utmecl stranden af Neuchå.tel-sjön x ), påträffades för omkring 10 år sedan lemningar af en vidlyftig pålbyggnad, som synes upptaga en yta af mer än 100,000 D-meter och som vanligen är betäckt af några fots vatten * 2 3 4 * * ). Här har man emellan pålarne uppfiskat ett stort antal vapen, verktyg, husgeråd och prydnader, de fiesta af jern, kärl af bränd lera m. m. Alla här funna vapen, bland hvilka svärden i synnerhet förtjena uppmärksamhet, äro af jern. De hafva stor likhet med de jernvapen som anträffats vid Alise- Sainte-Reine, i departementet Cöte-cFor, hvilket Alise antagits vara det från Caesars krig be- ryktade Alesia :< ). Vid La Téne har man äfven funnit åtskilliga bronsbeslag; de äro hamrade, ej gjutna. Ett sådant bronsstycke har vid analys visat sig innehålla 86.3% koppar, 13 % tenn, samt spår af bly, jern och nickel '*). Detta stycke hade således samma kemiska sammansättning som bronsen från vår Bronsålder. För några år sedan lyckades man erhålla några mvnt från denna pålbyggnadsruin; nemligen 5 galliska bronsmynt af samma typ, framställande pä ena sidan ett menniskohufvud i profil och på den andra en behornad häst. De sakna alldeles inskrift °). Men slutligen har man också funnit här 1 bronsmynt af kejsar Claudius °). Det synes emellertid vara mer än troligt, att sistnämnda mynt fallit ned på sjöbottnen senare än lmfvudmassan af de här funna fornsaker. Att detta fynd vid La Téne hör till den äldre delen af Jernåldern i Schweiz, blir tyd- ligt vid ett noggrann t studium af de särskilda sakernas form, arbetets beskaffenhet och stilen i ornamenterna. Men under hvilket århundrade före eller efter Ch. f. lefde detta lilla sam- hälle? Desor tvekar ej att hänföra dess tillvaro till tiden före vår tideräknings början 7 ). För ögonblicket kan det vara nog att fästa uppmärksamheten clerpå, att det tydligen var ungefär samtidigt med de händelser, hvarom fyndet vid Tiefenau talar. Vid anläggning af en väg mellan Bern och Tiefenau (1849), upptäcktes på ett fält, som beherskar Aar, en stor massa olika vapen, ringbrynjor, vagnsdelar; betsel och ben af hästar; en mängd bitar af fina och grofva lerkärl; glasperlor, mynt; knappar och bågfibulor af jern och brons; knifvar etc. *). Alla dessa föremål lågo utan någon ordning blandade i jorden och buro obestridliga spår af eld. De intogo en sträcka af omkring 24 meter (12 toises), pä 2 eller 3 fots djup. Gräfningar som sedermera anställdes utom denna fläck lemnade intet resul- tat. Svärdsklingorna voro böjda i eld och några hade dervid sprungit sönder. Det var lätt att vid första ögonkastet finna, att ett sådant sammanhopande af vapen på en så ringa rymd ') Keller i »Mittheilungen der Antiquar. Gesellschaft in Zurich» 12: 151; 15: 293 ft'. Troyon »Habitations lacustres» (Lausanne I860) p. 191 ff. Desor »Les palafittes du lac de Neuchåtel» (Paris 1865) p. 76 ft’. 2 ) Desor 1. c. p. 78, not, ocli p. 77. 3 ) Desor 1. c. p. 79, 105; Verehére de Reffye, »Les Armes d’ Alise» i »Revue Archéologique» 1864 No v. 4 ) Desor 1. c. p. 97. ■’) Ett sådant mynt är afbildadt hos Desor 1. c. p. 98. B ) Desor 1. e. p. 98, 99. *) »Congrés» etc. p. 293. Samma åsigt uttalar v. Säcken i »Halstatt» p. 131, not. s ) Jahn i »Mémoires de la Soc. Histor. du Canton de Berue», 2: 350. Bonstetten »Notice sur des armes et des chariots de guerre découverts a Tiefenau», 1852; och samme författares »Supplement au Recueil d'Antiquités Suisses» (Lausanne i860) p. 15 ff. De båda förstnämnda arbetena har jag ej haft tillfälle att begagna. ej kunde förklaras genom ordentliga och successiva begrafningar, utan måste härröra från en strid, efter h vilken bytet blifvit i hast samladt och öfverlemnadt åt lågorna 1 ). Liksom vid La Téne äro alla här funna vapen af jern och svärden äro ganska lika dem från förstnämnda ställe. För båda fynden gemensamma äro äfven bågtibulorna med spiraltorn. Men det för vårt nuvarande ämne vigtigaste i fyndet från Tiefenau är mynten. Dessa äro: a) 2 bronsmynt, som Sanlcy anser vara helvetiska; på ena sidan ett behornadt fyrfota djur, på den andra en sköld; ingen inskrift 2 ); b) 15 cisalpinska efterhärmningar i silfver efter Mar- seilles mynt; Ad v. Dianas hufvud, Rev. ett lejon och ordet Massali 3 ) ; c) 1 massaliotiskt silfver- mynt (obol); d) 1 massaliotiskt bronsmynt med inskriften Massalipton i grekiska bokstäfver; e ) 1 belgisk efterhärmning i silfver af Philipperna; f) 1 annat belgiskt silfvermynt från Leuker- nas land; g) 2 sequanska bronsmynt och h) 1 bronsmynt från Paris 4 ). Äfven vid Tiefenau har man funnit ett romerskt mynt från första kejsartiden (af Faustina) 5 * 7 ); men äfven här, lik- som vid La Téne, talar allt fö] 1 att detta mynt tillkommit under en senare tid. Bonstetten stadnar vid den åsigt, att striden vid Tiefenau stått under slutet af Augusti regering eller under Tiberii ''). Desor, hvilken vid den Archeologiska Congressen i Paris 1867 sysselsatte sig med denna fråga, sökte der visa ‘), att fynden från La Téne och Tiefenau äfven- som åtskilliga schweiziska grafhögar (t. ex. de vid Saint-Aubin och i synnerhet Yauroux) höra till »le premier åge du fer» 8 ), men att man inom denna period kan urskilja 2 olika tider, nemligen dels den »galliska tiden», som sträcker sig åtminstone till början af vår tideräkning, oeh dels en äldre tid som bildar öfvergången från Bronsåldern. Högarne vid Vauroux och dylika grafvar höra till den sistnämnda äldsta delen af Jernåldern, under det att fynden från La Téne och Tiefenau böra hänföras till den »galliska tiden», och således till slutet af »le premier åge du fer». Om denna åsigt är rigtig, och den synes hafva goda skäl för sig, skulle således jernets införande i Schweiz hafva skett ganska lång tid före Ch. f., och följakteligen äfven före utbredningen af Romanies välde öfver Alperna. Till ett dylikt resultat i afseende på sydöstra Tyskland ledas vi af det storartade fyndet vid Hallstatt !l ). Hallstatt är en köping, belägen vid en liten sjö af samma namn i Ober- Österreich. Stället, som är mycket svårtillgängligt, har sin enda betydelse genom sina out- tömliga saltgrufvor. Dessa torde redan under mycket afiägsna tider hafva varit begagnade, hvilket synes framgå bland annat deraf, att man här har upptäckt ett stort graffält, hvarest, på en rymd af ungefär 9,200 □-meter (2,300 □-famnar), nära 1,000 grafvar under de sista 1 ) Till de af Bonstetten (»Supplement», p. 15, not) anförda ställen lios Livins (8: 30 och 10: 29) kan man lägga Plutarchs berättelse om, huru Marius efter segern vid Acpise Sextiae med egen hand påtänder det bål dit han låtit samla en stor del af de slagna Teutonernas vapen (Pint., »Marius», cap. 22). Jfr äfven de danska niossfynden här nedan. 2 ) Af bild. af Bonstetten i »Supplement» Pl. 8 f. 16, 17. :! ) Af bild . ibid. Pl. 9 f. 5. 4 ) Bonstetten 1. c. p. 16. •’) Ibid. p. 18, not. B ) Ibid. p. 20. I »Jahrb. des Vereins v. Alterth. Freunden im Rheinlande» 21: 140 uttalar sig Jahn bestämdt. för, att Tiefenau-fyndet härstammar från något af de sista årh. f. Ch. 7 ) »Congrés» etc. p. 292 ff. s ) Jag begagnar med afsigt denna benämning för att undvika förvexling med den Nordiska »Äldre Jernåldern». Desor’s framställning afser närmast förhållandena i kantonen Neuchåtel, men den torde äfven kunna tillämpas på till- gränsande delar af Schweiz och Frankrike. !l ) v. Säcken, »Ilas Grabfeld von Hallstatt», Wien 1868, med 26 plancher. 20 åren blifvit ined omsorg undersökta. Dessa grafvar voro icke synliga ofvan jord, i det att intet spår af graf högar kunnat upptäckas. Deras djup vexlar mellan 1 och 5 fot; vanligen är det 2 eller 3 fot. 525 af dessa grafvar innehöllo obrända lik; i 455 voro liken brända; och i åtminstone 13 grafvar fann man till sin öfverraskning, att en del af liket blifvit brändt, men de återstående delarne begrafna obrända 1 * ). Bredvid lemningarna af liken lågo en stor mängd vapen af brons och jern; verktyg af samma metaller; smycken af guld, brons, glas och bernsten; kärl af bränd lera, brons och glas m. m. Men bland hela massan af det funna träf- fades intet mynt, intet silfver, ej heller något spår af skrif konst '); livilka tre elementer för en högre kultur eljest pläga visa sig i så stora fynd från den äldre delen af Jernåldern. Sak- naden deraf antyder således redan, att vi här hafva för oss en stor begrafningsplats från den för öfrigt så litet kända öfvergångstiden från Bronsåldern till Jernåldern; och för att visa rigtigheten häraf, är det nog att kasta en blick på några af de första plancherna i v. Säckens nyss anförda arbete. Vi finna der svärd, celter, spjut- och pilspetsar af brons; svärd af jern, bland livilka ett, ehuru af mycket ovanlig form, alldeles liknar ett bland bronssvärden (Pl. 5 f. 1 och 2); andra svärd och dolkar med klingor af jern (Pl. 5 f. 11- — 14; Pl. 6 f. 2, 5 etc.) men med fästen af ungefär samma form som man annars funnit på bronssvärd 3 ); celter af jern, likaledes af samma former som de vanliga bronscelterna m. in. Bland de öfriga sakerna är det i synnerhet en som förtjenar särskild uppmärksamhet, nemligen ett stort, rundt brons- kärl med 2 parallela, rörliga hankar och ett lock med djurfigurer i vackert, drifvet arbete. Djuren äro 4 och följa efter hvarandra i denna ordning: 1 hjort, 1 bevingad tiger, 1 gasell och 1 annan bevingad tigergestalt, men med skägglöst menniskohufvud; dessutom finnas några decorativa trädfigurer 4 ). Detta lock, som bildar en stark kontrast mot de vanliga konst- produkterna från Hallstatt, påminner deremot mycket både genom sitt förträffliga arbete och sin teckning om fornetruriska bronser, men äfven om de äldsta grekiska målade vaserna i bränd lera, till och med om några fynd från Niniveh ’). Flera af de vid Hallstatt funna bronsarbetena äro analyserade af F ellenberg in. fl. Bland dessa visade 18 prof följande förhållanden: 85.2 — 93.1 % koppar, 13.2 — 6.9 % tenn, samt spår eller obetydliga qvantiteter af bly, jern, nickel och silfver. Tvenne andra prof (1 nål och 1 ring) b Det torde förtjena uppmärksamhet att i de 455 grafvar, der hela liken voro brända, funnos 91 vapen af brons och 348 af jern; i dessa grafvar voro således 20.7 H, af alla vapnen af brons. I de återstående 538 grafvarne lågo der- emot endast 18 vapen af brons och 165 af jern; af alla vapnen i dessa grafvar voro således endast 9.8 "i af brons, v. Säcken 1. c. p. 115- -) Ett tvifvelaktigt undantag bildas af de på några bronskärl förekommande tecken som äro afbildade 1. c. Pl. 20. Dessa synas emellertid snarare vara siffror än bokstäfver; så vida de öfverhufvud hafva någon dylik betydelse. 5 ) Se t. ex. Lindenschmidt »Alterthiimer» I: vii, Pl. 2 f. 2. En dylik jerndolk är funnen i en grafhög vid Xiederaunau i Bayern; Lindenschmidt »Hohenzollern» Pl. 22 f. 1. Deremot bör man icke såsom bevis för den nämnda öfvergångstiden anföra den omständigheten i och för sig, att svärdens klingor äro af jern men handtagen af brons, utan att fästa afseende vid formen eller bronsens sammansättning; se t. ex. v. Säcken 1. c. p. 129- Jernsvärd med bronsfästen förekomma nemligen ofta långt fram i Jernåldern, såsom svärden i Ultuna- och Snösbäck-fynden i Sverige, Bildsö-mose i Danmark, samt de liknande hos Åkerman »Remains» Pl. 24 och Kemble »florae ferales» Pl. 26 afbildade ra. fl., och i synnerhet svärden från Kragehul Mose. 4 ) v. Säcken 1. c. Pl. 20 f. 4 och Pl. 21 f. 1; jfr Pl. 21 f. 2. •’) T. tom de af v. Säcken (p. 96, 97) anförda analogierna kan man jemföra en bronspiedestal från Polledrara i Etrurien, afbildad af Layard i »Nineveh and Babylon» p. 189. 190, samt de derstädes omtalade bronskärlen från Niniveh med alldeles dylika, drifna figurer. Några sådana bronskärl funnos i Nordvestpalatset i Nimrud, i samma rum som de här ofvan p. 2 först omtalade vapen af jern. 8 innehöllo deremot, det ena 93.7 % koppar, 3.1 tenn och 2.1 nickel, och det andra 90.8 % koppar, 8.5 nickel och 0.7 tenn * * 3 4 * ). Således visade det sig, att bronsen från Hallstatt i allmänhet har samma beståndsdelar som den vanliga från Bronsåldern, under det att den yngre zink- och blyblandade bronsen saknas här. Denna omständighet är af vigt för oss, emedan äfven den hänvisar på den förut nämnda öfvergången från Bronsåldern. Med dessa ord hafva vi visserligen bestämt fyndets ålder efter den archeologiska chrono- logien, om jag så får uttrycka mig. Men ännu vigtigare är att känna dess ålder räknad i år eller sekler efter den vanliga tideräkningen. Att de olika grafvarne på detta stora graffält ej äro så samtidiga sinsemellan som de särskilda delarne i det ofvan outtalade fyndet vid Tiefenau, det är lätt att se och det har äfven blifvit erkändt 2 ). v. Säcken sysselsätter sig naturligtvis i sin förut omtalade berättelse om fyndet äfven med frågan om dess ålder 3 ). Han fäster här- vid först och främst uppmärksamheten derpå, att mynt, inskrifter och silfver alldeles saknas. Ehuru vi härigenom gå miste om en säker ledning vid frågans direkta besvarande, hänvisas vi dock redan genom denna omständighet till en relatif åldersbestämning. Den fullkomliga frånvaron af mynt och romerska arbeten, åtminstone sådana som höra till tiden omkring Ch. f., visar oss nemligen, att graffältet vid Hallstatt icke mera begagnades, då Romanies välde när- made sig mellersta Donau; och detta är så mycket säkrare som romerska mynt och andra fornsaker från den tiden ofta blifvit funna i sjelfva köpingen vid Saltbergets fot. Det sålunda vunna resultatet är redan af stor vigt för oss; det antyder, att kännedomen om jernet blifvit utbredd i det nuvarande Österrike oberoende af Romanies politiska inflytande der. Och om- ständigheterna i öfrigt göra det troligt, att det skett oberoende äfven af Romanies fredliga inverkan. Vi hänvisas deremot till den etruskiska handelns blomstringstid; hvarvid vi påmin- nas om det förut beskrifna bronskärlet med drifna figurer på locket. Detta jemte några andra förhållanden, på h vilka v. Säcken fäster uppmärksamheten, men hvilkas utvecklande här skulle föra oss för vida, gör det troligt att grafvarne vid Hallstatt höra till det 3:dje eller 4:de år- hundradet f. Ch. f. Emedan, såsom förut är anmärkt, detta graffält måste anses hafva varit begagnadt under en längre tid, inskränker sig emellertid v. Säcken till det försigtigare omdöme, att grafvarne tillhöra andra hälften af första årtusendet f. Ch. Jag tror att vi för närvarande måste åtnöjas med detta resultat 4 ). För frågan om Jernålderns början i Norra Tyskland är det af interesse att undersöka de klassiska författarnes berättelser om Kimbrernas och Teutonernas beväpning under det krig som Romanic hade att utkämpa mot dem omkring 100 år f. Ch. f. Dessa båda folk ") sägas hafva utvandrat från länderna vid -Östersjöns södra kust och sökte, såsom vi veta, intränga i Italien. Plutarchus, som i Marii lefvernesbeskrifning omtalar kriget med dem, yttrar emellertid intet annat om metallen i deras vapen, än att Kimbrernas rytteri, en trupp på 15,000 man, i slaget vid Vercellse (år 101 f. Ch.) buro »ståtliga pansar af jern» 6 ). Men då hade de under flera år 0 v. Säcken 1. c. p. 11 ti, 117. -) »Congrés» etc. p. 296, af Carl Vogt och de Mortillet; samt af v. Säcken, i lians beskrifning p. 145. 3 ) v. Socken 1. c. p. 144, 145. 4 ) A. de Longpérier har fästat uppmärksamheten på de vid Hallstatt funna svärdfästen af elfenben, hvilka han tror sig kunna lulnfora till det 5:te århundradet f. Ch.; »Congresu etc. p. 307. ;> ) Mommsen (»Römische Geschichte», 3:dje upp]., 2: 17 4) betraktar dem båda såsom Germaner. b ) Pint. »Marins» c. 25. Af hela Plutarchi berättelse framgår det emellertid tydligt att äfven svärden m. m. voro af jern. 9 genomströfvat länderna i södra Europa och slagit mer än en romersk här. Man kan derföre ej af denna berättelse draga någon säker slutsats om förhållandet i deras hemland. Omkring 200 år efter slaget vid Vercellae säger Tacitus om Germanerna, att de väl be- gagnade jern till sina vapen, men att de ej hade rik tillgång på denna metall * * 3 4 ). Att Germanerna, åtminstone de som bodde utmed Rhen, redan vid Caesars tid hade vapen af jern, torde vi kunna med säkerhet antaga, emedan Caesar i sin berättelse om krigen med dem dels ej nämner något om metallen i deras vapen 2 ), dels talar om dem på ett sådant sätt att man måste anse, att de kunde mäta sig med Romarne äfven i afseende på beväpningen. Härvid bör jag icke underlåta att påminna om några fynd hvilka, om berättelserna äro fullt tillförlitliga och noggranna, skulle visa att i vestra Tyskland, äfvensom i norra Frankrike, vapen och verktyg af brons begagnats på en tid vida yngre än den, under hvilken vi måste antaga att jernet först blifvit kändt i denna del af Europa. Bonstetten :! ) uppgifver, att man har påträffat i Rhenprovinsen och Hessen flera grafvar, i hvilka lansar, celter, dolkar och svärd af brons legat jemte romerska mynt och lerkärl. På samma sätt lär man äfven i Frankrike, i departementet Somme, hafva funnit svärd och celter af brons tillsammans med romerska mynt af Caracalla och Maxentius; samt vid Långres 3 bronscelter jemte romerska kärl. Dessutom skall man på flera andra ställen i norra och vestra Frankrike påträffat brons- vapen tillsammans med romerska arbeten 4 ). De sistnämnda fynden skulle väl emellertid kunna tillhöra tiden f. Ch. Af Caesars berättelse se vi, att jernet på hans tid var kändt i Britannien, ehuru det synes hafva stått högt i värde. Han säger nemligen om innevånarne der, att de till betalningsmedel använde brons eller jerntenar efter vigt; något jern frambragtes äfven inom landet, men dess mängd var ringa 5 6 7 ). Bonstetten uppgifver '') att ännu på Herodiani tid (omkring år 200 e. Ch.) jernet var så sällsynt och högt värderadt i Britannien, att höfdingarne der prydde sig med hals- band och bälten af jern såsom lyxartiklar; samt berättar att man i Cornwallis funnit bronsyxor tillsammans med mynt af Alexander Severus och Constantin. Den senare berättelsen före- faller dock misstänkt; jag har emellertid ej haft tillfälle att närmare undersöka dess rigtighet. Vid congressen i Paris 1867 förklarade Franks, att Jernåldern i England ej börjat före år 200 f. Ch.; och det var först genom de nyaste fynden som man kunnat föra den så högt upp i tiden ‘). 0 Tacitus »Germania» cap. 6, »Ne ferrum quidem superest, sicut ex genere telorum colligitur. Kari gladiis aut majoribus lanceis utuntur; hastas gerunt angusto et brevi ferro». Gm »Feimi», hvilka svuas hafva bott på sydöstra kusten af Östersjön, hade Tacitus hört att de ej hade några egentliga vapen; »Sola in sagittis spes, quas inopia ferri ossibus asperant» (»Germania», c. 46). ■) Så egnar Caesar i 6:te boken af Bell. Gall, flera capitel (21 och följ.) åt beskrifning af Germanernas seder och inrättningar: men om metallen i deras vapen talar han ej ett ord. Utan tvifvel hade lian icke iakttagit en sådan tystnad, om de varit af brons. 3 ) »Kecueil» p. 11. 4 ) Bonstetten 1. c. p. 10; efter »Mémoires des Antiq. de 1’Ouest» 2: 129; Caumont »Cours d’Antiq. monumentales» 1: 232, 240; Mauduit »Emploi de 1’airain ä défaut du fer». °) »Ttuntur aut aere aut taleis ferreis ad certum pondus examinatis pro nummo. Nascitur in maritumis regionibus ferrum, sed eius exigua est copia; aere utuntur importato». Läsarten taleis är osäker; några läsa annulis. Bell. Gall. 5: 12 . 6 ) »Kecueil» p. 10; Herodianus 3: 14. 7 ) »Congrés» etc. p. 290. 2 10 De nu anförda förhållanden och andra omständigheter gifva oss rätt att säga, att kännedomen om jernet hunnit till Nordsjöns kuster åtminstone 'under det sista århundradet f. Ch. f. Sedan jag i denna öfversigt sökt sammanföra de spridda uppgifter som varit mig bekanta om jernets äldsta förekomst i några andra länder, kunna vi nu vända vår uppmärksamhet på Jernålderns början i Norden. Det är interessant att se, huru åsigterna om tiden för den Nordiska Jernålderns början småningom utvecklat sig under den korta tid, som denna fråga kunnat vara föremål för någon egentlig vetenskaplig behandling. I »Ledetråd til Nordisk Oldkyndighed», tryckt i Köpenhamn år 1836, säger Thomsen (p. 60): »Antager man, at en Indvandring er skeet her til Norden af sydligere Ländes Folke- slag, omtrent ved Julius Ctesars Tid, er det rimeligt at de Indvandrede, som hade kjendt jer- net, der i den Tid var i almindelig Brug i Syden, have indbragt det med sig her til Norden». Redan 5 år derefter framställer deremot Worsaae 1 ) den mening, att »Redskaber o g Våben äf Bronce i Danmark ere blevne anvendte långt ned i Hedenskabet, ja måske endogså til heni- mod Christendomens förste Begyndelse (826)». Han utvecklar denna åsigt närmare i sin, år 1843 utgifna, »Danmarks Oldtid», der han (p. 58, 59) säger, att Jernåldern visserligen redan omkring det 5:te eller 6:te århundradet e. Ch., och troligen ännu tidigare, hade börjat i det nuvarande Sverige och Norge, men att den icke »kan vtere grundfsestet tidligere i Danmark, end omtrent i det 8:de eller 9:de Arhundrede». Skälen till denna, såsom det först synes något egendomliga, åsigt ') äro hufvudsakligen hemtade derifrån, att man dä kände ett så ringa antal Danska fornsaker, som man ansåg sig kunna hänföra till Jernåldern, under det att nästan h varje grafhög i det egentliga Sverige och Norge visat sig höra till denna tid. Worsaae modifierar något denna åsigt så vidt den rör Danmark redan i »Blekingske Mindesmeerker fra Hedenold», tryckt 1846. Han antager här (p. 77), att Svear och Norrmän omkring början af 6:te årh. e. Ch. allmänt begagnade jernet; att bronskulturen möjligen gick under i Götaland i 6:te eller början af 7:de årh.; men i Danmark först omkring år 700, sedan brons- och jernvapen varit begagnade der vid sidan af hvarandra under ett eller två århundraden. De närmast följande åren sysselsätter sig Worsaae fortfarande med denna fråga. I »Jern- alderens Begyndelse i Danmark» 3 ), der han fasthåller sin öfvertygelse om jernets senare in- trängande i Danmark än i den öfriga Norden, framlägger han grunderna för denna öfvertygelse genom att meddela en detaljerad beskrifning på (enligt planen) alla då kända fynd från Jern- ålderns grafvar i Danmark. Samtidigt redogör han i AnO. 1849 (p. 390 ff.) för några fynd af romerska fornsaker i Danmark, i synnerhet fynden från Nörre-Broby och Byrsted. Worsaae fann redan nu, att de vid sistnämnda båda ställen anträffade romerska saker borde hänföras till »de förste århundreder e. Ch., eller rettere til den senere keisertid», samt att de till dessa ') I AnO. 1840 — 41: 1 59, 160. ■) Detta Worsaaes äldsta yttrande om Jernålderns sena uppträdande i Danmark har ännu under de sista åren blifvit citeradt af utländska författare, hvilka endast känt »Dänemarks Vorzeit» men ej de nyare Nordiska arbetena i samma ämne, t. ex. llougemont (1866) 1. c. p. 450. 'b Införd i AnO. 1847: 376 ff. och 1850: 358 ff. 11 fynd hörande fornsaker hade en mycket stor öfverensstäinmelse med dem som vanligen finnas i de större begrafningsplatserna från Jernåldern i Danmark * 2 3 4 5 ). Det behöfdes således endast ett litet steg för att han redan då hade funnit den rätta åldern för dessa allmänna graffält; men märkvärdigt nog tog han ännu ej ut detta steg "). Han såg väl, att dessa fynd antydde en länge fortsatt betydlig och direkt inverkan af den romerska kulturen på Norden, i synnerhet dess sydliga del *). Men emedan han trodde att Bronsåldern då ännu fortfor der, var det endast en rigtig conseqvens, då han ansåg, att det var Bronsåldern som rönte följderna af denna inverkan. Denna conseqvens uttalar han klart i »Meddelelser fra Normandiet og Bretagne» 4 ), der han säger: »Adskillige af Bronce- alderens Zirater i Norden (navnlig Bölgeziraterne) röbe endog Indvirkning af romersk Cultur, en Indvirkning, som vi også ligefrem kunne påvise i de mange romerske Oldsager fra de förste o Arhundreder e. Ch., som nu efterhånden opgraves rundtorn i de danske Lande». »Det er Til- faeldet her», heter det vidare, »som i Tydskland, Frankrige og England, at der mellem Lev- ningerne fra Broncealderen og Jernalderen, hvilken sidste hos os först ret traeder fuldt utviklet o frem i det 5:te, 6:te Arhundrede e. Ch., ikke findes noget andet Mellemled, end Levningerne af den romerske Cultur, der også åbenbart har dannet Grundlaget for hele Jernalderens på- fölgende nyere Udvikling rundtorn i Europa». Samma år (1852) säger Holmberg i »Nordbon under Hednatiden», att Göterna invandrat till Södra Sverige under 2:dra eller 3:dje seklet f. Ch., att de känt jernets bruk, men att de troligen ej utbredt sig öfver de Danska öarne, der den Keltiska stammen och kulturen bibe- hållit sig längst (p. 57, 58). Vid denna tid eller från och med år 1848 J ) inkommo årligen till Museet i Köpenhamn en mängd fornsaker från en torfmosse vid Allesö nära Odense på Fyn, den sedan så bekanta Viemosen 6 7 ). De här funna sakerna utgjordes till en stor del af jernvapen. Men under flera år kunde man icke blifva ense om deras ålder, dels af brist på material för jemförelse, dels derföre att man, åtminstone ej då ännu, i denna mosse funnit något romerskt mynt eller andra främmande saker af känd ålder. Man hänförde derföre i början detta fynd till den äldre medeltiden '). Då erhöll Museet i Köpenhamn år 1853 ånyo en betydlig sändning af fornsaker från Viemosen. Genom en serie undersökningar och jemförelser funno nu Worsaae och Herbst, såsom det synes samtidigt, att Allesösakerna måste vara från ungefär samma tid som de stora gemensamma begrafningsplatserna från Jernåldern, att dessa graffält genom de ofta der funna romerska sakerna visade sig tillhöra de första årh. e. Ch., och att således Jern- ålderns början och herravälde i Norden inträffat mycket tidigare än man der förut antagit. b AnO. 1849: 397. 2 ) Jfr »Om Jernalderen i Danmark» p. 5. 1 3 ) AnO. 1849: 399 . 4 ) I »Oversigt over det Danske Videnskabernes Selskabs Förhand linger» för 1852; särsk. aftryek p. 25, 26. 5 ) A. T. 1848: 203 ; 1849: 44 . 6 ) Så skrefs namnet förr; nu vanligen Vimosen. V. Boye har fästat min uppmärksamhet derpå att en mosse på Sjseland, hvars namn nu likaledes skrifves Viemose, i »Valdemars Jordebog» kallas Witlimmosae, hvilket antingen bör hän- ledas från fornuord. viör = silva, eller från viöja, viÖir = salix; jfr AnO. 1863: 2 7 9. Annars vore man benägen, efter theorien om offriugar i sjöarne, att tänka på verbet vie — consecrare. 7 ) 4. T. 1849: 44 ; AnO. 1861: 308 . 1 2 Denna vigtiga upptäckt af en Jernålder äldre än den man förut känt till och äldre än den som i synnerhet var så rikt representerad i Sverige och Norge, visade sig snart vara af stor betydelse för vår kännedom om Nordens äldsta kulturutveckling 1 ). Den nya upptäckten offentliggjordes första gången i Worsaae’s »Af bildninger fra det Kongel. Museum for Nordiske Oldsager i Kjöbenhavn», tryckt 1854 (p. 58); äfvensom den sam- tidigt. användes vid det då pågående omordnandet af detta Museum. I »Afbildningerne» yttrar Worsaae sig emellertid ganska försigtigt: »Endskjönt Danmark ikke blev erobret af Romerne, kom det dog altså fra Christi Tid af til at föle staerke Indvirkninger af Romernes höiere Civilisa- tion. Hvorlaenge Broncealderens fortelclede Cultur har kunnet modståe den indtramgende romerske Culturströmning, er endnu ikke fuldkommen bragt på det Rene. Heelt nye Op- o dagelser — give dog bestemte Vink om, at Broncealderen må vaere sluttet nogle Ar- hundreder tidligere, end man forhen har turdet troe, ja at Jernalderen vistnok kan siges at vtere fuldstaenclig trådt i Kraft her endnu forinden det romerske Herredömme (ved år 400) gik tilgrunde i Britannien». I af handlingen »Om Jernalderen i Danmark» (1857) öfvergifver Worsaae sin äldre mening, att Jernåldern skulle hafva utvecklat sig senare i Danmark än i det öfriga Norden 2 ), hvarjemte han der räknar dess början i Danmark från tiden omkring Ch. f. 3 ); en åsigt hvarvid äfven andra forskare stadnat 4 ). Worsaae och Engelhardt hafva emellertid i sina sista arbeten ytter- ligare något modifierat denna åsigt. I »Slesvigs Oldtidsminder» (1865) räknas Jernåldern från tiden omkring 200 å 300 e. Ch. (p. 45); under det att Engelhardt i »Guide illustré du Musée des antiquités du Nord å Copenhague» (1868) säger, att jernet blifvit allmänt i Danmark först mot midten af 3:dje årh. e. Ch. (p. 14). Ett par år efter upptäckten af den äldre Jernåldern tillkom ett märkligt fynd, hvilket. snart gaf nytt stöd åt det uppställda systemet. Viemosefyndet hade knappt lemnat en enda romersk fornsak och det stod ännu alltför ensamt. Men 1856 väcktes första uppmärksamheten på en annan »antiqvarisk mose», nemligen den vid Thorsbjerg i Sönder Brarup socken, i syd- östra delen af Sönder-Jylland, nära staden Slesvig. Nämnda år gjordes i Thorsbjerg Mose ett dyrbart fynd bestående dels af vapen, eller rättare vapendelar, som på ett slående sätt liknade de i Viemosen funna, och dels några prägtiga saker af bestämd romersk härkomst. Under åren 1858 — 1861 företogs sedan en omsorgsfull undersökning af denna torfmosse, hvarvid hela fornsakslagret uppgräfdes. Samtidigt börjades äfven undersökningen af en tredje stor mosse, vid Nydam i nord- östra delen af Sönder-Jylland, midt emot ön Als. Gräfningarne der, som begyntes år 1859, bragte i dagen en förvånande mängd dyrbara fornsaker, men blefvo afbrutna i slutet af 1863 genom det då utbrytande kriget med Tyskland, innan ännu hela undersökningen hunnit full- ändas. Så vidt jag vet hafva sedan dess inga systematiska gräfningar företagits i denna mosse. ') Om sättet för denna upptäckt och striden om äran deraf se Worsaae’s »Om Jernalderen i Danmark» intagen i »Oversigt over det Danske Vidensk. Selsk. Forhandl.» 1857, och »Om en ny Deling af Steen- og Broncealderen», i »Oversigt» etc. 1859; Herbst »Varpelev Bundet» i AnO. 1861; Worsaae och Herbst »Om Opdagelsen af den ml dre Jern- alder» i Arb. 1866 samt »Slutningsbemaerkninger» i Årb. 1867. 2 ) Särsk. aftryck p. 14. 3 ) Ibid. p. 9. 4 ) T. ex. V. Schmidt, »Congrés» etc. p. 305. 13 Det är i synnerhet de stora samlade fynden i Thorsbjerg, Nvdam och Allesö mossar som satt oss i stånd att utvidga vår kunskap om Jernålderns första tider i Norden 1 ). Vi skola derföre under några ögonblick uppehålla oss vid dessa fynd. Emedan man vid en noggrannare jemförelse mellan dem blifvit ense om, att Viemosefyndet måste tillhöra en något yngre tid än de båda andra 2 ), anser jag det emellertid vara bäst att nu hufvudsakligen fästa oss vid dessa två. Thorsbjerg Mose är en skogsmosse, på alla sidor omgifven af höjder; vid den tid, när de nu funna sakerna nedlades der, var den naturligtvis en liten insjö. Nydam Mose var då en vik af det sedan sista danska kriget bekanta Als-sundet. Innehållet af båda fynden är i det hela likartadt 3 ). Hufvudmassan utgöres af vapen af alla slag: hjelmar, ringbrynjor, sköldar, svärd, spjut, yxor, bågar, pilar, pilkoger. Åfven de delar af dessa vapen som äro af trä hafva bibehållit sig utmärkt väl. Alla svärdsklingor, spjut och andra eggvapen äro af jern. Detta förhållande, hvilket så vidt jag känner ej lider något enda undantag, är naturligtvis af syn- nerlig vigt för frågan om Jernålderns början. Utom vapen har man äfven funnit: kläder och smycken, såsom hbulor, armband, hngerringar, perlor m. m. ; diverse verktyg; kärl af trä och bränd lera; betsel, sporrar och andra seldon; vagnsdelar; räfsor, liar; fisknät; en stor mängd djurben, i synnerhet af hästar, men äfven af en ko; deremot är det tvifvelaktigt om det i någondera af dessa två mossar funnits menniskoben 4 * 6 * ). I Nydam Mose lågo några stora, öppna båtar, eller rättare fartyg; bland dem en ek-båt, 24 m. (nära 80 fot) lång, för 14 par åror. Slutligen har Thorsbjerg Mose lemnat 37 romerska silfvermynt, det yngsta pregladt år 194 e. Ch. ; de flesta äro, såsom vanligt, mycket nötta, flera hafva varit i stark eld °). I Nydam Mose funnos 34 dylika romerska silfvermynt, det yngsta pregladt år 217; om äfven dessa voro slitna, finnes ej antecknadt °). 13 lågo på ett ställe; 10 på ett annat; de öfriga träffades en- samma, en omständighet af vigt för oss, emedan den styrker åsigten om myntens och de öfriga sakernas samtidiga nedläggning. Jemte dessa mynt funnos, i synnerhet i Thorsbjerg Mose, flera andra formsaker af romersk härkomst, hvilken bland annat bevisas af de inskrifter med romerska bokstäfver som förekomma på några af dem '). Dessa fynd äro dessutom högst interessanta genom de på flera vapen inristade runor 8 * 10 ). 1 ) Dessa fynd äro på ett mycket förtjenstfullt sätt offentliggjorda af Engelhardt, de två förstnämnda i särskilda arbeten, »Thorsbjerg Mosefnnd» (1863) och »Nydam Mosefund» (1865), under det att Viemosefundet tillsvidare endast är beskrifvet i Arb. 1867: 2 33 ff. Härtill sluter sig det yngre »Kragehul Mosefund, et overgangsfund mellem den aeldre Jernalder og Mellem-Jernalderen», äfven utg. af Engelhardt (1867). Dessutom har han gjort de två förstnämnda af dessa interessauta arbeten tillgängliga för en större krets af läsare genom en engelsk bearbetning »Denmark in the early iron age, illustrated by receut discoveries in the peat mosses of Slesvig» (London 1866); detta arbete har jag emellertid ännu ej haft tillfälle att se. 2 ) Engelhardt hänför Viemosefyndet till det 5:te årh. e. Ch., Arb. 1867: 256 . ,? ) Se öfversigten öfver de 4 stora mossfynden i E. Krag. p. 28, 29. 4 ) I Viemosen hafva några menniskoben anträffats. °) »Eynd» M 92. 6 ) »Fynd» M 90. ‘) I Thorsbjerg Mose, 1 sköldbuckla af brons med AEL- AELIANVS (E. Th. Pl. 8 f. 11). 1 Nydam Mose, svärdsklingor med fabriksstämplarne: COCILLVS, RICCIM, ■ -RICVS etc. (E. Nyd. Pl. 7); i Thorsbjerg voro nästan alla svärdsklingorna förstörda af rost. ') I Thorsbjerg Mose, på 1 sköldbuckla och 1 dobbsko till en svärdskida, båda af brons (E. Th. Pl. 8 f. 16; Pl. 10 i. 41). I Nydam Mose, på åtskilliga pilskaft af trä (E. Nyd. Pl. 13); Stephens p. 285 ff.; 299. Dessa runor tillhöra den »fornnordiska runraden», och således det äldsta kända slag af runor. 14 Nästan alla saker från dessa mossar bära de mest tydliga spår af att hafva blifvit med flit förstörda. Kläder och ringbrynjor äro sönderslitna; smycken, vapen och andra saker af metall, till och med af guld och silfver, sönderhuggna, genomstuckna med spjut och pilar, af brutna, hoprullade, sammanböjda i eld, ja! halfsmälta. Dylika spår af eld synas ock på trä- sakerna, af hvilka dessutom några äro söndersågade. Äfven djurbenen bära tydliga märken af att hafva varit föremål för den vildaste framfart. Allt detta ökade i början betydligt svårig- heten att förklara den gåtolika anledningen till så många, och ofta så dyrbara, fornsakers före- komst under sådana omständigheter. Slutligen lyckades det dock Worsaae att framställa en förklaring som synes vara tillfredsställande. I närheten af mossen har, enligt hans åsigt, ett slag stått, efter hvilket den segrande hären åt sina gudar offrat det eröfrade bytet, eller en stor del deraf, genom att kasta det ned i en helig sjö, den nuvarande mossen, sedan det förut blifvit med flit ödelagdt * i * 3 4 ). Denna theori, som förklarar alla de egendomliga omständigheterna vid mossfynden, har vunnit starka stöd genom liknande religiösa bruk, iakttagna hos flera andra folk "). Den mest slående likheten erbjuder dock Orosii berättelse om huru Kimbrerna och Teutonerna efter segern vid Arausius (Orange) år 111 f. Ch. offrade hela det från Romarne tagna bytet 3 ). När man ser Orosii teckning af detta offer, är man nästan benägen att tro, att han haft segerfesten vid Tliorsbjerg eller Nydam för sina ögon. Om denna åsigt är rigtig, och om den gäller för fyndets alla särskilda delar, så skulle således alla de i hvardera mossen anträffade fornsaker, som nu äro i fråga, hafva blif- vit der nedlagda vid samma tillfälle 4 ). Denna slutsats torde vinna styrka deraf, att sakerna ej träffades spridda öfver hela mossen utan lågo inom en jemförelsevis obetydlig del af den, hvilket område ofta hade mycket tydliga gränser. Härtill kommer, att i allmänhet fornsakerna från hvarje mosse sjelfva tala för en sådan samtidighet genom sin inbördes likhet i arbete, form och zirater. Men om vi få antaga, att alla delar af samma mossfynd blifvit på en gång nedlagda, visa oss mynten ') att denna nedläggning i Tliorsbjerg Mose icke kunnat ske före år 194, i Nydam Mose ej före år 217 e. Ch. Detta är lätt att se; cleremot är det icke lika lätt att bestämma, huru långt efter nämnda år de strider stått, af hvilka dessa fynd bevara minnet. Af skäl som närmare utvecklas här nedan i afdelningen om Myntfynden kan man nemligen lätt tänka sig, att sådana smärre samlingar af romerska silfvermynt som äro anträffade i Tliorsbjerg och Nydam mossar, i synnerhet om mynten äro mycket nötta, blifvit nedlagda i *) Denna åsigt framställdes först i »Slesvigs Oldtidsminder» (April 1865) och utvecklades vidare i Worsaaes föredrag i Videnskabernes Selskab (Febr. 1867) »Om Betydningen af vore store Mosefuud fra den aeldre Jernalder» (»Oversigt» etc. 1867: 2 42 ff.). Jag bör tillägga att den stora ekbåten i Nydam Mose hade blifvit med flit sänkt genom hål huggna i botten. -) Se »Slesvig» p. 57 ff. och »Oversigt» etc. 1867: 255 ff.; jfr äfven fyndet vid Tiefenau, här ofvan p. 6. 3 ) Orosius »Histor.» 5: 1 6 ; han lefde i öde årh. e. Ch. Detta märkliga citat är först framdraget af en fransk archeolog, E. Beauvois. »Oversigt» etc. 1867: 253; E. Krag. p. 17. 4 ) Härvid böra vi kanske icke alldeles förbise den af Worsaae (»Oversigt» etc. 1867: 2 5 9) framkastade tanken, att det möjligen vid den heliga sjön funnits eller uppförts någon fortvarande helgedom. Om detta varit fallet vid någon mosse, kan man väl tänka sig att en eller annan offersak blifvit nedkastad efter det öfriga, men på samma ställe. Ehuru jag icke vill förneka möjligheten häraf, eller af andra anledningar till att enstaka saker icke nedkommit i mossen samtidigt med de öfriga, tror jag dock att detta ej kan utöfva något märkbart inflytande på hufvudfrågan. ■’) f tom mynten skulle äfven de andra der funna romerska arbeten kunna användas vid bestämmandet af moss- fyndens ålder. Men emedan jag hvarken sett dessa saker i original, eller eger tillräckliga studier för att kunna begagna dem såsom chronologiska hje^pmedel, måste jag här lemna dem åsido. 15 jorden långt efter det 3:dje århundradets början, utan att ett sådant förhållande behöfver ut- visas genom närvaron af yngre mynt. Mynt från de tvenne årh. närmast efter 217 äro nem- ligen, om man undantager det hittils ensamt stående Brangstrup-fyndet, mycket sällsynta i Danmark; de finnas t. ex. icke ens i de stora fynden från Allesö och Kragehul mossar, ehuru dessa utan tvifvel äro något yngre än den Constantinska tiden, från hvilken dock på andra ställen i Danmark ett och annat mynt anträffats. A andra sidan utvisa flera fynd bestämdt, att de romerska denarerna från 2:dra årh. förekommo i rörelsen ganska länge. Jag vill här endast påminna om ett fynd på Gotland af 28 sådana denarer och 5 solidi från 5:te årh. 1 ); ett annat fynd på samma ö af 1 denar och 1 solidus af Anastasias 2 ); samt om fyndet i den frankiska konungen Childeriks graf der man jemte en mängd andra dyrbarheter äfven anträffade åtskilliga romerska silfvermynt från l:sta och 2:dra årh. e. Ch. 3 ). Denna Childerik dog år 481. Ehuru vi således icke genom mynten allena kunna säkert bestämma, huru läng tid efter det 3:dje århundradets början nedläggningen i Thorsbjerg och Nydam mossar skett, ledas vi dock genom ett noggrannt studium af de öfriga i samma mossar funna sakerna till den åsigt, att nedläggningen ej kunnat ega rum särdeles långt efter samma århundrades slut. Detta är äfven det resultat till h vilket Worsaae kommit. Han säger nemligen i »Slesvigs Oldtidsminder» (p. 55) om fynden i dessa två mossar: »Nedsaenkningen må upåtvivlelig, efter Alt at dömme, va?re skeet noget för eller snarest vel noget efter år 300 e. Ch.» 4 ) Den stora likheten mellan de i Thorsbjerg och Nydam mossar funna saker gör det tro- ligt, att båda fynden tillhöra i det närmaste samma tid. Dock torde vi icke, såsom man har velat 5 ), fä såsom bevis för denna samtidighet anföra den ringa skilnaden mellan de yngsta myntens preglingsår. De yngsta mynten i Thorsbjerg Mose voro 3 af Com modus och 1 af Sept. Severus; i Nydam Mose funnos 5 Connnodi mynt och 1 af Macrinus; på intetdera stället lågo några mynt från de andra kejsarne efter Commodus. Derför kan det mycket väl bero på en tillfällighet, att på ena stället ett enstaka mynt af Severus, på det andra ett mynt af Macrinus kommit att medfölja de öfriga. Detta är så mycket mera antagligt, som mynt från Cominodi närmaste efterträdare äro mycket sällsynta i Danmark. Om man derjemte på samma gång antager, att nedläggningen ej skett före år 300, visar redan detta, att man icke kan draga någon slutsats af den lilla tidsskilnaden mellan de båda fyndens yngsta, då omkring 100 år gamla mynt. Om vi således kunna antaga, att nedläggningen af de i Thorsbjerg och Nydam mossar funna sakerna egt rum omkring år 300 e. Ch., och ungefär samtidigt på båda ställena, samt om Worsaaes förklaring af orsaken till denna nedläggning är rigtig, så följer deraf, att både vid Thorsbjerg och Nydam, liksom något senare vid Allesö, Kragehul och på andra ställen, större eller mindre härar blifvit slagna som varit i besittning af den fullt utvecklade jern- kulturens förmåner. Men hvilka voro dessa härar? Var det landets egna innevånare som der ') »Fynd» M 51. ■) »Fynd» JV? 59; jfr äfven N:ris 33, 39 och 64. 3 ) Cochet »Le Torabeau de Childeric I» (Paris 1859) p. 412 ff. 4 ) Engelhavdt hänför, eller åtminstone hänförde 1863, Thorsbjerg-fyndet »o g lignende Fund til Tiden omkring det 3:dje årh. e. Ch.»; detta nästan uteslutande på grund af mynten (E. Th. p. 73). Det synes mig dock som om han der- vid icke fästat tillbörlig uppmärksamhet vid den ofvan antydda sällsyntheten af mynt från den närmast följande tiden. 5 ) »Slesvigs Oldtidsminder» p. 55. 16 blefvo slagna? När man ser, huru i synnerhet de äldre mossfynden innehålla åtskilliga föremål af tydligen främmande ursprung, kunde man blifva benägen att häruti söka ett bevis för den slagna härens främmande nationalitet. Men om vi från dessa mossar föra blicken öfver hela hopen af de andra samtidiga fynd, som äro kända från Norden, måste vi medgifva, att sådana främmande fornsakers förekomst i ett fynd ingalunda i och för sig bevisar, att de blifvit af utländsk egare nedlagda här. Romerska och halfromerska arbeten äro funna i mångfaldiga grafvar i Norden 1 2 ); och det finnes icke den ringaste anledning antaga, att andra än landets egna barn hvila i dem. Om vi sedan betrakta de öfriga, icke-romerska sakerna som utgöra hufvudmassan i fynden från Thorsbjerg och Nydam mossar, finna vi snart, att äfven dessa fullkomligt likna dem som träffas öfver hela Norden på marker, i mossar och i grafvar. Jag anser derföre, att mossfynden i och för sig icke gifva något skäl för påståendet, att det slagna o folket icke byggde och bodde i landet. A andra sidan måste jag tillstå, att jag ej känner något som bevisar, att de verkligen voro bofasta här. Äfven i andra länder i Europa har man nemligen anträffat en mängd fornsaker lika dem som funnits i de Sönderjytska mossarne "). Detta om de besegrade. Äfven segrarne kunna lika väl tänkas vara främmande som infödingar och äfven om dem måste jag medgifva att jag icke kan bevisa hvilketdera de voro; så mycket hellre som man endast kan vänta få spår af dem bland det funna. Det synes dock vara mer än sannolikt att de voro bosatta i landet. Således om vi betrakta den besegrade och den segrande hären livar för sig, kunna vi ej med säkerhet afgöra deras nationalitet. Deremot kunna vi bestämdt säga, att åtminstone endera måste vara bofast i landet; och detta är äfven enligt min åsigt nog för frågan om Jernålderns början här. Ty lika klart som det är, att de besegrade tillhört ett jernålders- folk, om jag så får uttrycka mig, lika klart anser jag det vara, att äfven segrarne varit i full besittning af jernkulturen. Dels vore det väl föga tänkbart, att ett folk utrustadt med de ypperliga jernvapen som nu uppgräfvas ur mossarne, och i besittning af den betydande öfver- lägsenhet som den nya kulturen hade att erbjuda, skulle gång på gång besegras af ett brons- åldersfolk; dels hade vi väl haft rätt att i sådant fall vänta, att åtminstone i någon mosse något enda vapen af brons eller någon af Bronsålderns andra lätt igenkänliga lemningar skulle hafva förrådt segrarnes kultur. Men såsom redan är anmärkt har man ej ens i de äldsta nu ifrågavarande mossfynden anträffat något spår af Bronsåldern. Det finnes dessutom ett annat ännu mera talande skäl för en sådan åsigt. Om segrarne varit ett bronsåldersfolk, måste vi antaga att de varit bosatta i landet; och då skulle de grafvar som visat sig höra till samma tid innesluta lemningar från Bronsåldern. Men så är icke fallet. I de graf- var, hvilka innehålla romerska mynt, andra romerska arbeten eller i allmänhet fornsaker samtidiga med våra mossfynd, har man aldrig funnit saker från Bronsåldern 3 ). Ej heller ') Se Wiberg »De klassiska folkens förbindelse med Norden» och fyndförteckningen i E. Nyd. p. 48 ff. 2 ) Bland sådana fynd förtjenar det vid Horschowitz i Böhmen att nämnas. Man fann der jemte en mängd andra fornsaker af brons och jern flera »bröstplåtar» och »skulderspännen», hvilka mycket påminde om dem som äro afbildade i E. Th. Pl. 6 och 7. De böhmiska bröstplåtarne äro dock enklare; men äfven pä dem är yttre randen prydd med många djur- och menniskofigurer. Den här funna bronsen innehåller 85.7 5 % koppar och 14.25 tenn. »Anzeiger fur Kunde der deutschen Vorzeit» 1863: 4 50 och 1864: 34 8 . 3 ) De få skenbara undantagen härifrån, hvilka finnas omnämnda här nedan, äro enligt min åsigt äldre än Tliors- bjergsfyndet. Dessa undantag omfatta intet fall der romerska arbeten förekomma. 17 utanför grafvarne liar inan någonsin funnit någon sak från Bronsåldern tillsammans med romerska mynt. ' Slutligen vill jag fästa uppmärksamheten på en liten omständighet som synes gifva godt stöd åt åsigten, att segrarn e varit i besittning af jern. I Nydam Mose har man såsom förut är nämndt funnit delar af hästskeletter bland de öfriga sakerna. En af dessa hästar har erhållit ett djupt sår i öfversta delen af venstra skulderbladets bakkant; hvilket sår har upp- kommit genom en fyrkantig pilspets af jern, såsom man alldeles tydligt ser af E. Nyd. p. 42 figur F. Sådana fyrkantiga pilar äro i stort antal funna i Nydam Mose. I bakkanten på ett refben af .9 amma häst är ett något mindre nästan tresidigt hål åstadkommet genom ett spetsigt kastvapen. I begge hålen, som tydligen äro beklädda med rost, lära jernspetsarne hafva setat qvar tills benen upptogos ur mossen 1 ). Om denna häst tillhört den slagna hären, för hvilket antagande all sannolikhet talar, torde vi således häruti hafva ett interessant bevis för att äfven den fiendtliga segrande hären begagnat vapen af jern 2 ). På grund häraf tror jag icke, att man kan, såsom Worsaae gjort 3 ), tänka sig möjligheten af, att de stora samtidiga mossfynden från den äldre Jernåldern äro minnen från den tid, då »den sydfra til Norden fremtraengende Jernalders Cultur er forsögt hurtig gjennemfört ved Våbenmagt af et nyt, erobrende Folk, som da överalt er blevet slaget af de tidligere Indbyg- u-ere (der jo så alligevel efter Seirsrusen ad fredelig Vei og lidt efter lidt have optaget den nye Cultur)». Jag anser deremot, att de två stora Sönder-Jytska mossfynd, med hvilka vi nu sysselsatt oss, icke äro minnen efter de strider, genom hvilka Jernkulturen tillkämpade sig fast fot i Norden, utan att de tillhöra en senare tid, då denna kultur redan hunnit blifva ensam herskande åtminstone i sydvestra delen af Skandinavien. Ehuru således dessa fynd, lika litet- som några andra nu kända, direkt visa oss, när jernets bruk började intränga i Norden, blir det dock af dem troligt, att Jernålderns början här infaller minst några mansåldrar före slutet af det 3:dje årh. e. Ch., omkring hvilken tid de händelser troligen inträffade från hvilka dessa fynd förskrifva sig. Ty äfven om jern- kulturen blifvit hit införd af ett nytt, invandrande folk, måste vi väl på vetenskapens nu- varande ståndpunkt antaga, att den förändring i de nordiska folkens kultur ej plötsligt kunnat genomföras, som visar sig, om vi jemföra de yngsta alstren af bronskulturen med innehållet i de grafvar som vi anse samtidiga med fyndet i Thorsbjerg Mose. Och att denna förändring kanske försiggått mindre hastigt, än man varit böjd att antaga, det anser jag bli troligt vid betraktande af de många förhållanden häntydande på en sådan öfvergångstid, hvilka under de senare åren blifvit uppvisade och åt hvilka vi strax skola egna särskild uppmärksamhet. Att i bestämda tal söka uttrycka, huru läng tid förflutit mellan jernets första uppträdande i Norden och den tid till hvilken våra mossfynd höra, då den fullt utvecklade jernkulturen möter oss och intet spår af Bronsåldern längre är synligt, det torde emellertid ännu icke kunna ske utan att lemna ett stort utrymme åt godtycket. Efter allt livad vi för närvarande veta synes ') Jap. Steenstrup i E. tsyd. p. 42. -) Har striden vid Xydam utkämpats till lands, li vilket dock är ovisst, skulle man emellertid kunna tänka sig möjligheten af att liästen under kampens vimmel af våda blifvit sårad genom skott från den här till hvilken han sjelf hörde. Jag tror dock att detta är föga antagligt; närmare undersökningar kunna möjligen bättre utreda allt detta. :i ) I »Oversigt over Danske Vidensk. Selsk. Forhandl.» 1867: 263 . 18 det dock vara sannolikt, att Jernålderns början i sydvestra delen af Skandinavien infaller senast under det 2:dra cirk. e. Ch. Detta är dock endast en tidsgräns, hitom hvilken denna början ej gerna kan tänkas. Men det finnes intet hinder, att tänka sig jernets första upp- trädande i Norden temligen långt före det nämnda århundradet; tvertom är det mycket som talar för sannolikheten af ett sådant antagande. Vi måste härvid väl ihogkomma, att hvad som hittils är sagdt egentligen endast gäller om den syclvestligaste delen af Skandinavien, och närmast om Jytska halfön. När den öfriga Norden tillegnade sig den nya kulturen, derom få vi ej upplysning genom några så stora och afgörande fynd som dem vi nu betraktat. De många fynden af romerska mynt från de 3 första årh. e. Ch., och andra romerska arbeten från ungefär samma tid, i synnerhet på de Danska öarne samt Öland och Gotland, göra det dock sannolikt, att Jernålderns kultur utbredt sig i östra Danmark och södra Sverige föga senare än i Sönder-Jylland. Det är väl sannt, att dessa romerska saker vanligen träffats enstaka eller utan att vara åtföljda af några lem- ningar som utvisa den inhemska kulturens dåvarande ståndpunkt. Men dels har man, såsom förut är anmärkt, aldrig i någon del af Norden funnit romerska saker tillsammans med spår af Bronsåldern; dels hafva de romerska sakerna några gånger funnits under sådana förhållanden, att de tydligen visa sig hafva blifvit nedlagda under den första delen af Jernåldern. Såsom bevis härför vill jag anföra följande fynd från Gotland: vid Suderby i Vesterheide socken funnos 55 mynt (Trajanus — Clod. Albinus) jemte 2 små silfverringar; vid Sanda kyrka: 5 mynt (Hadrianus — Commodus) jemte 3 små silfverringar och 1 guldfingerring, hvilka bestämdt till- höra Jernåldern (Pl. 8 f. 5); vid Bjers i Gulldrupe socken: 108 mynt (Otho — Commodus) och 1 oval brynsten, hvilken form är mycket vanlig i fynd från den Äldre Jernåldern; vid Valla i Klinte socken: 1 guldmynt af Titus, 2 guldringar (Pl. 8 f. 3) och 1 guldtacka, hvilka saker likaledes bestämdt tillhöra Jernåldern; vid Bjerges i Lye socken: 5 mynt (Hadrianus — Com- modus) jemte 1 celt af jern 1 ); i Linde socken: botten till ett romerskt bronskärl, 1 romersk bronsfibula (Pl. 4 f. 8), funna jemte jernvapen m. m. (St. M. 3706; se »Fibulor»). Dertill kom- mer från hela södra hälften af Sverige ") en betydlig mängd icke-romerska fornsaker som äro alldeles lika dem från Thorsbjerg och Nydam mossar. Allt detta synes mig bevisa, att vid samma tid som Jernåldern började i Sönder-Jylland den nya kulturen ganska hastigt utbredde sia’ öfver hela det öfriga Danmark och södra Sverige. Deremot torde man ännu icke kunna säga, när Jernåldern började i Norge. Der äro inga romerska mynt från de första årh. e. Ch. funna; och äfven andra saker som kunde hän- föras till samma tid äro sällsynta der 3 ). Det är derföre sannolikt att jernkulturen inträngde i Norge något senare än i södra Skandinavien. Vi hafva i det föregående flera gånger berört en interessant fråga, åt hvilken vi nu vilja egna någon särskild uppmärksamhet: *) Se »Fynd» N:ris 43, 52, 58, 63 och 65. -) Och vissa delar af Norrland; se H. Hildebrand i A. T. f. Sv. 2: 222. :i ) Wiberg (1. c. p. 56, 57) upptager 5 fynd af romerska och byzantinska fornsaker från det n. v. Norge. Ett af dessa (Nedra Hoen) förskrifver sig frän tiden omkring år 1000 e. Ch. Dä Wiberg uppgifver, att i fyndet frän Avalds- n;es socken 1 bronssvärd skulle hafva legat tillsammans med saker från den Äldre Jernåldern, beror detta på ett misstag; svärdet var af jern (se N. 343). Flera andra norska fynd från den Äldre Jernåldern äro väl kända, men de flesta af dem synas tillhöra en senare afdelning af denna period. 19 Har ett nytt folk invandrat i Norden vid Jernålderns början? Den nya tid som började med jernets införande här erbjuder vid jemförelse med Brons- åldern flera synpunkter af stort interesse. För första gången uppträda nu i Norden jernet, silfret och den nya bronsblandning J som är egen för Jernåldern. Samtidigt visa sig här de första glaskärl. Ehuru de då genom sin dyrhet icke kunde vara af någon synnerligen stor kulturhistorisk betydelse, är dock deras första uppträdande nu af interesse för oss som se hvilken vigtig rol glaset spelar i våra dagar * 2 ). Men den nyhet som åtminstone genom sina följder visat sig vara af största vigt var bokstafsskriften. Bronsåldern med sin ovanligt stora konstskicklighet och smak, samt sin ej obetydliga materiella utveckling i öfrigt, saknade dock skrifkonsten. På de många tusen lemningar från Bronsåldern som nu „äro kända från Nordens olika delar tinnes ej ett enda spår af inskrift 3 4 ). Deremot träffa vi runor redan i de äldsta fynd från Jernåldern, som nu äro bekanta. Och hvad som är ännu vigtigare, dessa fynd icke blott visa att skrifkonsten då var känd, utan de antyda att bekantskapen med runornas bruk vlivit ganska allmänt spridd, när de kunnat användas till inskrifter på vapen och smycken så som skett. Jemte dessa nya elementer för en högre kultur, framträder en väsendtligt ny smak- rigtning, och en öfverlägsen konstskicklighet som var främmande för Bronsålderns sista tider. Bronsålderns stil var väl under periodens bästa tid utmärkt vacker ocb ren, men den var stel och ofruktbar. Långt ifrån att man under Bronsåldern i detta afseende finner något kraftfullt lif och något framåtskridande i konstfärdighet, har man trott sig kunna uppvisa ett betydligt tillbakaskridande mot periodens slut. Då visar sig vid Jernålderns början en helt nv konststil och en oväntad skönhet och finhet i arbetet. Det är väl sannt, att man i afseende på åtskil- liga detaljer kan spåra en viss likhet med den närmast föregående tidens arbeten, såsom vi snart skola vidare utveckla; men vi kunna icke, åtminstone för närvarande, uppvisa, huru den Alclre Jernålderns stil kunnat organiskt utveckla sig ur den senare Bronsålderns. Om ett sådant organiskt samband mellan de båda tiderna verkligen funnits, skulle man naturligtvis vänta att träffa den högsta utvecklingen af konstskickligheten och den yppersta behandlingen af de nya materialerna icke vid Jernålderns början, såsom nu synes vara fallet, utan först sedan den nya kulturen under en längre tid hunnit stadga sig '). Slutligen måste vi taga i betraktande att äfven grafskicket förändras samtidigt med jernets införande. Detta anses åtminstone gälla såsom regel, ehuru man äfven i afseende ') Dess hufvudbeståndsclelar äro koppar och zink eller bly. Den äldsta nordiska bronsen är såsom flera gånger förut blifvit nämndt alltid sammansatt af koppar och tenn. -) Man känner endast ett fynd i Norden från Bronsåldern i h vilket glas förekommit. I »Skelhöi» nära Randers på Jylland fann man nemligen 1866 i en stenkista: brända menniskoben; 1 syl, några ringar och 1 spänne, af brons samt 1 liten perla af mörkgrönt, nästan svart glas (Arb. 1868: 118 ). 3 ) Ett enda undantag skulle kunna anföras, nemligen 1 celt eller pålstaf af brons, på livilken finnes inristad en figur, som möjligen är en dubbel-runa; af bildad af Nilsson, Br. Å. Pl. 3 f. 31. Denna pålstaf, som är funnen ensam under dikesgräfning vid Gimrings i Hamra socken, Gotland (1859), förvaras nu i St. M. (JV? 2615). De ristade strecken äro ergiga och hafva således troligen tillkommit innan fyndet gjordes. Det finnes emellertid ingenting som bevisar, att pålstafven blifvit i sitt nuvarande skick nedlagd under Bronsåldern. Härvid bör jag påminna om de bada stenyxor med inristade runor som omtalas af Stephens p. 204 och i A. T. 1852: 8. Ingen kan dock vilja i dem finna bevis för skrifkonst under Stenåldern. , 4 ) Såsom äfven Engelhardt anmärkt i E. Th. p. 5. 20 härpå under den sista tiden framdragit flera beröringspunkter mellan de båda perioderna. Under senare delen af Bronsåldern brändes liken, hvarefter askan och benen nedlades i graf- högar, ofta af ganska betydlig storlek. Under den första delen af Jernåldern var det deremot vanligt att begrafva liken obrända, men ieke i konstgjorda högar, utan i stora gemensamma graffält som erbjuda en betydlig likhet med vår tids kyrkogårdar. Denna skilnad kan anses i allmänhet gälla för södra delen af Skandinavien, och det är väl der som vi böra vänta den starkast framträdande kontrasten emellan båda perioderna, om någon ny invandring verkligen egt rum vid denna tid. Alla dessa samtidigt uppträdande nya förhållanden kunna väl knappt förklaras, om vi ej antaga, att den nya kulturen har fullt utvecklad blifvit införd till Norden af ett dit in- vandrande folk. Denna åsigt är äfven den sedan länge vanliga 5 ). I sina äldre arbeten antog dock Worsaae, att det folk som bodde här under Bronsåldern småningom tillegnade sig jernet och en derpå grundad högre civilisation, om också endast under fremmande, förnämligast 1 romerskt, inflytande 2 ). På senare åren har han emellertid åtminstone medgifvit möjligheten af en ny invandring vid Jernålderns början 3 ); ehuru han icke, så vidt jag vet, n agon strides har bestämdt uttalat sig; för en sådan åsigt. Då vi antaga en invandring samtidig med Jernkulturens utbredande 3 Norden, måste vi äfven antaga, redan på grund af traditionen, styrkt genom det i de äldsta runinskrifterna framträdande språket, att, det var en German i sk stam som nu bosatte sig här. Deremot vågar jag icke säga om, såsom man vanligen föreställt sig, våra Germaniska förfäder då för första gängen uppträdde i Norden. Det är möjligt, till och med troligt att så verkligen är, men ännu har intet afgörande bevis blifvit framlagdt för ett sådant antagande. Och det är vida lättare att afgöra, om en ny invandring egt rum vid Jernålderns början, än att bestämma huru nära den inflyttande stammen var beslägtad med landets gamla befolkning; i synnerhet då man icke med visshet vet, om det var Germaner eller Kelter eller något annat folk som bodde här under Bronsåldern. Frågan om närmare eller fjérmare slägtskap mellan landets gamla och nya herrar torde endast kunna afgöras på archeologisk väg, och på den vägen fin- ner man det säkraste svaret på sådana frågor med tillhjelp af språklemningarnc och cranierna. Men vi inse lätt, att ingendera af dessa methoder kan användas i detta fall. Om språket under den Äldre Jernåldern kunna vi visserligen bilda oss en föreställning, men Bronsåldern synes, såsom nyss är anmärkt, alldeles hafva saknat kännedom om skrif konst och har icke lemnat efter sig något spår af sitt språk '). Och i afseende på cranierna möter oss ett likartadt för- hallande. Under slutet af Bronsåldern brändes liken nästan alltid; således kan man icke vänta att få många eran ier från den tiden. Man har visserligen några hela eran i er från den Äldre Bronsåldern 5 ); men dels är antalet af dem, åtminstone af de i tryck beskrifna, alltför ringa, dels kan man icke af dem vänta något svar på ifrågavarande fråga i annat fall, än att de visa sig vara lika med cranierna från Jernålderns början. Äro de olika, kan detta bero lika väl ') Sr här ofvan p. 10, II. Jfr äfven Engelliardt. i Th. p. 73 och, »Guide illustre» etc. p. 15. *) AnO. 1847: 382 etc. '") »Slesvigs Oldtidsminder» p. 45; »Oversigt# etc. 1867: 263. M Möjligen i ortnamn. Vi hoppas vid ett annat tillfälle fä återkomma till en undersökning - af denna interessanta fråga. ') Se t. ex. AnO. 1854: 347 ff. (från Halland); A. T. f. Sv. I: 238 If. (från Småland). 21 pa en invandring under sjelfva Bronsåldern som vid periodens slut. Jag känner emellertid icke, att någon undersökning af dessa cranier ännu är gjord. Vi antaga, att en invandring egt rum vid Jernålderns början; men ä andra sidan måste vi medgifva, att många omständigheter utvisa ett betydligt fortfarande inflytande af det under Bronsåldern herskande folket, som möjligen äfven efter den nya invandringen utgjorde en an- senlig del af landets innevånare. Om vi betrakta Frankrike, England eller något annat land, der den ena folkstammen bosatt sig efter den andra under historisk tid, få vi en klarare före- ställning om huru förhållandet mellan de olika stammarne kunnat vara äfven i Norden. Orsaken hvarföre vi nu måste inrymma åt den gamla befolkningen ett vida större in- flytande på utvecklingen af landets kultur äfven efter Bronsålderns slut, än man förut velat antaga, är den att man på sista tiden lyckats uppvisa åtskilliga beröringspunkter mellan Brons- åldern och Jernåldern, h vil ka perioder förut ansetts stå nästan oförmedlade bredvid hvaralidra. Jag skall söka att här sammanställa de vigtigaste af de fynd och andra omständigheter, som kunna bidraga att sprida ljus öfver den interessanta frågan om Öfvergången mellan Bronsåldern och Jernåldern. Bland hithörande fynd äro i synnerhet följande af vigt. \ id Smedeby i Siversted socken, Sönder-Jylland (Flcnsborg amt), har man på ett fiyg- sandsfält, Bal bade kalladt, funnit en mängd lerurnor fyllda med brända menniskoben. Dessa urnor stodo tätt bredvid hvarandra, 15 — 30 ctm. ('/•» — 1 fot) djupt. Under de flesta låg en flat sten och många voro omgifna af dylika stenar. Ofvan jord syntes inga högar och intet annat spår af att grafvar funnos derunder. Särskildt är anmärkt, att man icke påträffade några kol. 1 urnorna lågo bland benen: romerska bågfibulor af jern och brons, pincetter af jern, pincetter och örslefvar af brons, saxar af jern och brons (-- W. 362, 363), simpla knifvar af jern, 1 genom- borrad probersten ( E. Th. Pl. 16 f. 19), 1 bronssked; jernmidtbeslag till en svärdsskida (— E. Th. Pl. 10 f. 29), sammanbrändt med en bit af en hjernskål etc. Alla pincetterna hafva den form som är vanlig under den Äldre Jernåldern (E. Nyd. Pl. 5 f. J, 7, 8); ingen finnes af den från Bronsåldern kända bredare formen (W. 271, 272). Äfven de andra nu omtalade sakerna tillhöra tydligen Jernåldern. Men jemte dem funnos i urnorna 1 simpel bronsknif af samma form som W. 171, samt 1 jernknif med skaftet hoprulladt i spiral (af bild. E. Nyd. p. 61) och således genom sin form påminnande om Bronsålderns arbeten J ). Vid Sörup i Nimtofte socken, Nörre-Jylland (Randers amt), funnos i en hög: 1 brons- pincett, 1 jernhandtag med flätad silfvertråd (till en dolk eller knif), 1 bronsknif , bitar af sporrar, bronskärl o. s. v. "). 1 en naturlig backe vid Vester-Egesborg, mellan Nmstved och Vordingborg i syd- ligaste delen af Sj mland, har man flera gånger funnit grafvar från Bronsåldern; 3 af dem bestodo endast af lerkärl med brända ben, som utan något skydd voro nedsatta i jorden 60 ctm. (2 fot) djupt. 1 ett af dessa kärl låg 1 bronsknif (= W. 168); i ett annat fanns 1 öppen, vriden ring af bronstråd. Icke långt från och i samma djup som dessa lerkärl upptäcktes två ') Flensborgs M. och deu atiidne Mecklenburgs nu skingrade samling. »Neunter Bericlit der K. Slesvig-Holstein- Laucnb. Gesellschäft fur Vaterl. Alterthiiiner» p. 33 ff. ; Pl. 2 — 4; Worsaae »Slesvig» p. 48: Engelhardt »Nydam» VIII: i i . -) K. M. MDCCCLXXII. E. Nyd. VII: 18 . 22 tätt bredvid hvarandra liggande små högar af brända ben, som likaledes voro nedlagda i jorden utan något skydd; i den ena af dem låg 1 knif, hvars handtag slutar i en ögla, och en bit af 1 syl, båda af brons; i den andra 1 pincett af brons och 1 lancettformig pilspets af jern J ). På Glemminge gårds egor, nära Hob}~ bys gräns i Skåne, fann N. G. Bruzelius i en hög af 3 m. (10 fot) höjd en lerurna, som stod c. 1.2 m. (4 fot) djupt och innehöll brända ben och spetsen af en bronsknif. Dels på samma djup som denna urna, dels något djupare anträffades flera jernbitar , bland hvilka voro 6 spikar med stora hufvuden, c. 8 ctm. långa, samt en liten jernbit med hål etc. »På jernbitarne qvarsitta ännu fastrostade delar af trä och ett annat ämne, hvilka lag, att sluta efter fibrernas riktning, gå på olika håll, så att de troligen ut- göra lemningar af en sköld eller dylikt». I samma hög påträffades äfven en annan lerurna, 1.2 m. djupt. Den var fylld med brända menniskoben, bland hvilka lågo några bitar af en mörk hartsartad massa och 1 stycke af en bronsknif '). Ar 1868 fann en arbetare i skogen till Q vie hemman i Endre socken, Gotland, följande båda saker »liggande bland ben uti en af 4 på kant ställda flisor bildad graf, c. 60 ctm. (2 fot) i fyrkant»: a) 1 litet bronssvärd -, af 36.5 ctm. längd; klingan är nästan rak; spetsen var af bruten och brottet ergigt. Af fästet finnes endast den fyrkantiga fästetenen qvar; dess längd är 11.5 ctm.; i spetsen är ett 16 m.m. långt stycke omböjdt i rät vinkel, b) 1 jernyxa af unge- fär samma form som E. Nyd. Pl. 15 f. 12. L. 16 ctm.; bredd vid eggen 8 ctm. 3 ). Stenkistans obetydliga storlek visar, att benen måste hafva varit brända. Det interessantaste vid detta fynd är, att bronssvärdet vid analys visat sig bestå af 85.45 % koppar, 1.59 tenn och 12.70 zink, jemte starkt spår af bly och ringa spår af jern 4 ). Denna bronsblandning är alldeles fremmande för Bronsåldern; den tillhör deremot Jernåldern. Bland de analyserade fornlemningar af brons, som äro mig bekanta, äro följande två närmast lika svärdet från Qvie: 1 mynt af Hadrianus (år 120 e. Ch.), hvilket innehöll 85.67 % koppar, 1.14 tenn, 10.83 zink och 1.73 bly; samt 1 »skålformadt spänne från Jernåldern» (K. M. 5500), som bestod af 84.44 % koppar, 11. o zink, 3.77 bly och 0.66 silfver (men intet tenn) 5 ). Det nu omtalade svärdet torde vara det första kända bronsväpen från Norden med sådan cheinisk sammansättning. Detta förhållande ökar betydligt det interessanta i omständigheterna vid sjelfva fyndet. Bland de fynd der fornsaker från Bronsåldern förekommit under sådana omständigheter, att vi måste antaga dem hafva blifvit nedlagda i jorden först efter den tid jernet blef kändt här, kunna vi kanske räkna den här ofvan (p. 19, not 3) omtalade Gotländska pålstafven af brons med en inristad runlik figur. På den sista tiden har uppmärksamheten blifvit riktad på flera förhållanden, hvilka lika ') K. M. 16800—3. V. Boye i Årb. 1866: 231. Till dessa fynd bör kanske räknas det som gjordes år 1832 i en torfmosse kallad Balsmyr, Clemensker socken, pä Bornholm. Under torfgräfning fann man här 1 lerkärl; åtskilliga armringar, 2 nålar och 1 celt, alla af brons ; samt några spjutspetsar, dolkar och 1 hammare, af jern. Jernsakerna voro temmeligen väl bevarade, men bronssakerna syntes hafva lidit af eld. Det är emellertid ej klart, om alla dessa föremål lågo tillsammans i mossen (N. T. O. 2: 2 63; Arb. 1868: 13 4). -) A. T. 1855—57: 74, 7 5. ■*) St. M. 3814. Vid ett besök på Gotland förliden sommar, kort efter det fyndet skett, uppsökte jag hittaren och efterhörde de närmare omständigheterna vid detta märkliga fynd. På min fråga förklarade han bestämdt, att båda sakerna legat inom stenkistan. Det finnes ej ringaste anledning att betvifla uppgiftens tillförlitlighet. 4 ) Denna analys är verkställd i Geologiska Byråns laboratorium af Ur A. AV. Cronqvist. Profvet vägde 0.2126 gr. ’) Berlin i AnO. 1852: 264, 249. 23 väl som de nu omnämnda fynden förmedla öfvergången mellan Bronsåldern och Jernåldern. M ånga fornsaker äro i afseende på formen mycket lika under båda perioderna; andra antyda genom sina zirater beröringspunkter som man förut förbisett; åter andra äro genom sjelfva sitt arbete af interesse vid utredandet af frågan om denna öfvergång, o. s. v. Bland de fornsaker som genom sin form utvisa en förbindelse mellan de båda åldrarne böra vi i synnerhet märka följande: a) » Tutulus-formade » bronsspännen. I Maj 1847 fann man under stenbrytning å utmarken till Ullevi i Gårdby socken, Öland: a) 2 runda, nästan alldeles lika spännen af brons, af 110 — 112 m.m. Diam.; det ena är afbildadt Pl. 8 f. 1. De likna till formen mycket de från Bronsåldern kända »tutuli» (W. 207, 209) och »sköldplåtarne» (W. 205). De liafva nemligen i midten cn c. 35 m.m. hög, uppstående spets, omkring hvilken hela den öfra ytan är prydd med en mängd lina, concentriska ringar. På undre sidan finnes den vanliga inrättningen för nålen, nemligen en ögla i hvilken nålens bakre ända varit fästad och en hake för dess spets. Af sjelfva nålen qvarsitta på båda spännena betydliga lemningar, som visa att den varit af jern. b) 1 liten öppen, slät bronsring, nu af- bruten; yttre Diam. 30, Tj. 3 m.m.; och c) 1 liten ring af bronsträd, hvars ändar troligen varit hopknutna; Diam. 20, Tj. 1.5 m.m. Det ena af dessa spännen har vid analys befunnits innehålla 1 ) 93.52 % koppar, 2.98 tenn, 1.99 bly och 1.40 zink, samt starkt spår af jern 2 ). Alven denna bronsblandning var okänd under Bronsåldern i Norden. Bland de af Wibel 3 ) anförda analyser af nordiska föremål från den tiden linnes intet exempel på en så stark tillsats af bly och zink. Deremot häntyder den chemiska sammansättningen af spännet från Ullevi på Jernåldern 4 * * ), hvilket äfven styrkes deraf att nålarne varit af jern. På ön Helgö i Helgasjön, Oijaby socken, Småland, hittades 1861 vid kanten af ett dike, 30 ctm. under jordytan: a) 1 bronsspänne af samma form som de nu beskrifna, 110 m.m. i Diam. (afbildad Pl. 8 f. 2). Den uppstående konen i midten är c. 35 m.m. hög. De concen- triska ringarne äro mycket gröfre än på Ullevi-spännena, och tillfölje deraf äfven mycket färre, nemligen endast 7. Den yttersta randen är tätt besatt med runda knappar och i kanten sitta 2 öglor; allt detta saknas på dem från Ullevi. Deremot ser man äfven på detta spännes bak- sida spår af en nål, nemligen jernrost. Vid samma tillfälle fanns dessutom b) fragment af ett dylikt bronsspä-nne; detta är dock mindre. Det hela lär vara af ädel stil, påminnande om Bronsåldern °)- Äfven i Danmark har man funnit dylika runda spännen. 1 Galler höi vid Stokke- marke nära Maribo, på Låland, funnos tillsammans a) 3 sådana bronsspännen, 101 m.m. (3 7 / 8 l ) Äfven denna analys är utförd i Geologiska Byråns laboratorium af Hr A. W. Cronqvist. Resultatet är vunnet såsom medium af 2 prof, det största å 0.22 5 3 gr. -) En del af detta jern kan möjligen härröra från den ofvan nämnda rosten af nålen. ■ ! ) F. AA ibel »Die Cultur der Bronze-Zeit Nord- und Mittel-Europas» i »26:ster Bericht der Sehl. Holst. Lauenb. Gesellschaft fur Vaterl. Alterthumer» (Kiel 1865). 4 ) Det torde förtjena anmärkas att bronsmynt af kejs. Tacitus och Probus (275 e. Ch.) visa en bronsblandning- inycket lik vårt spännes. Två mynt af sistnämnde kejs. innehöllo, det ena 90.7 "« koppar, 2.0 tenn, 2.3 bly, 1.4 zink och 2.2 silfver; det andra 92.15 % koppar, 3.5 tenn, 3.65 bly och 0.6 zink. (Berlin i AnO. 1852: 264, N:ris 66 68). ■’) förvaras i D:r AA ittlocks vackra samling i Wexiö. 24 c tum) i Diam. (afbildade Arb. 1868: 127 f. 17, 18). lvonen i midten synes på dessa hafva blifvit reducerad till en obetydlighet; ringarne äro mycket breda och deras antal endast 3, utom randen som är fullsatt med stora runda knappar. I kanten sitter en ögla. »Nålarne äro bort- fallna, men synas hafva varit af jern»; b) bitar af ett dylikt bronsspänne; c) 1 harring af brons (afbildad ibid. f. 16), som något liknar W. 219; Diam. 150 m.m. (knappt 5% tum). Ringen kan öppnas derigenom, att den ena fjerdedelen är rörlig kring en gångled 1 ); och d) flera lösa länkar af en kedja af sammanböjda, flata bronsband. Man har således på 3 olika ställen i Norden funnit dessa runda spännen, livilka på grund af sin form utan tvifvél skulle hänföras till Bronsåldern, om icke de på dem alla syn- liga lemningar af jernnålar visade, att de åtminstone icke blifvit nedlagda i jorden förr än kunskapen om jernet hunnit hit. Den chemiska sammansättningen af Ullevi-spännet är, enligt min åsigt, ett bevis för att detta icke heller blifvit tillverkadt under Bronsåldern. Så vi dt jag vet, äro de vid Helgo och i Gallerhöi funna ännu ej analyserade. En chemisk undersökning af dem vore dock af synnerligt stort interesse. b) Svärdfästen. a. Bronssvärd funnet vid Rud i Wermland. b. Bronssvärd funnet vid Hannas i Skåne. c. .Tcrnsvärd med bronsfäste funnet i Kragehul Mose pä Fyn. De till Bronsålderns blomstringstid hörande svärd utmärka sig, såsom bekant är, ej blott genom en egendomlig form på klingan utan äfven derigenom, att fästet är ovanligt kort, all- deles saknar h varje spär af parerstång och äfven i öfrigt betydligt afviker från handtagen på de till Jernåldern hörande svärden. Vid närmare undersökning af förhållandet finna vi emel- lertid, att äfven i detta afseende ett sammanhang mellan de båda perioderna kan uppvisas. B I St. M. förvaras 2 nästan alldeles dylika bronsringar, bada funna a Gotland. Den ena (St. M. 2450) påträf- fades är 1858 »under stenbrytning ä en i Wamliugbo socken belägen allmänning, kallad Walarne; ringen låg uti en hop af blandad gråsten och kalkstenssand». l)en var sönderbruten i liera delar dä den inkom till Museum, men är nu hopsatt sä att jag ej kan afgöra om brotten voro gamla. I. Diam. 11.5 — 12 etm. — Den andra ringen (St. INI. 2484) hittades samma år »i "Wamliugbo socken å en betesmark kallad Walarne, liggande under en enbuske». Denna var hel; I. Diam. 12 12.5 etm. — Bada ringarne hafva kunnat öppnas på samma sätt som den i texten beskrifna. Det tinnes ej uppgifvet pä huru stort afständ från hvarandra de båda fynden gjordes. Intet annat hittades på samma ställe. 25 Vid Rud i By socken, Näs härad i Wermland, har man vid plöjning och gräfning i en äng, vid olika tillfällen men på samma plats, funnit: a) 2 bronssvärd , nästan alldeles lika h varandra. L. 66 och 70 ctm. ; det förstnämnda var nemligen sedan länge afbrutet vid spetsen. Det utrymme som fästet lemnar åt handen är 9.75 och 9 ctm.; parerstångens L. 7 och 7.5 ctm. Öfre delen af det ena är afbildad å föregående sida figur a. Den ovala ringen utmärker om- kretsen af fästets öfversta yta. b) 1 hufvudring af samma form som W. 220, men någon lös dubbelhake finnes ej; I. Diam. 20—21 ctm. c) 5 bitar af en tjock halsring med spiralränder. d) 1 långt spiralarmband — W. 261, men af en smalare ten. e) 1 bit af ett armband , platt på undersidan och med snedgående streckzirater på den öfra kullriga sidan, f) Bitar af 3 spännen W. 231. g) 20 små obetydligt böjda, åt ändarne spetsade, smala band af 5 — 7.5 ctm. längd, h) Några bitar af 1 urna med spår af vackra zirater; samt i) några andra mindre betydliga bitar. Allt af brons; men denna är full med blåsor och arbetet i öfrigt dåligt, åt- minstone på svärden (St. M. 1056, 1314 och 3825). Fyndets alla särskilda delar visa sig till- höra Bronsåldern; men svärdfästet närmar sig till formen mycket mera handtagen på Jern- ålderns svärd än på de vanligaste och vackraste från Bronsåldern. Ett bronssvärd, som i detta afseende står ännu närmare Jernålderns svärd, fanns år 1868 vid Hannas JS 7 i Hannas socken, Ingelstads härad i Skåne, under mergeltagning på en äng, c. 9 ctm. under ytan. Dess längd är 60 ctm.; äfven på detta svärd är en obetydlig bit vid spetsen för längesedan afbruten. Det utrymme som fästet lemnar åt handen är 9.5 ctm.; pa- rerstångens L. 8.5 ctm. På hvardera sidan af fästet stå 3 stift, kring hvilka tydligen knappar af ben eller dylikt fordom sutit. Svärdets öfversta del är aftecknad å föregående sida figur b. (St. M. 3934). Om vi jemföra de vid Rud och Hannas funna svärden med dem från den Äldre Jern- åldern, måste vi medgifva att skilnaden mellan deras fästen icke är synnerligen stor. För att visa detta har jag på föregående sida låtit afbilda äfven ett jernsvärd. Det tillhör en ganska framskriden del af Jernåldern, emedan det är funnet i Kragehul Mose 1 ); men det oaktadt är dess parerstång föga eller intet längre än på de båda bredvidstående bronssvärden. Sådana bronssvärd med mer eller mindre utvecklad parerstång äro ej sällsynta i Norden 2 ). De kunna alla anses tillhöra slutet af Bronsåldern. Bland dem är W. 135 i det afseendet af särskildt interesse, att det genom spiralerna vid fästets öfverkant kan sägas representera en tidigare länk i utvecklingskedjan, än svärden från Rud och Hannas. Äfven utom Norden äro bronssvärd med dylika fästen ofta funna. I Kemble’s »Ilorre Ferales» är ett sådant från närheten af Dijon i Frankrike afbildadt (Pl. 8 f. 5) och ett från Branden- burg (Pl. 8 f. 2). Hos Lindenschmit i »Alterthuiner unserer heidn. Vorzeit» finna vi flera dylika: B. I: l Pl. 2 f. 2, troligen från Bayern; f. 3 och 4, båda troligen funna i trakten af mellersta Rhen; f. 10 — 12: en gjutform för sådana svärdfästen, funnen i Italien. Ibid. I: 8 Pl. 3 f. 1 hafva vi ett dylikt bronssvärd från Bayern, hvilket är synnerligen interessant, emedan fästet är inlagdt med jern. Denna omständighet ger stöd åt den åsigt vi redan på grund af 1 ) E. Krag. Pl. 1 f. 2. Formen är ej ovanlig, se E. Nyd. Pl. 6; AnO. 1836 — 37 Pl. 4 f. 19. 2 ) W. 133, 135; jfr Atlas Pl. 3 f. 21 (3 stift!), Pl. 4 f. 40. Det af Nilsson i Br. Å. Pl. 2 f. 9 afbildade svärdet hör kanske hit, jfr ibid. Pl. 5 f. 60 och p. 61. 4 fästets form liafva framställt, att sådana svärd tillhöra Bronsålderns slut och öfvergåno-en till O O Jernåldern; en åsigt som ytterligare vinner styrka deraf, att vi på bronssvärd från det förut omtalade fyndet vid Hallstatt återfinna samma form å fästet 1 ). Till en utförligare behandling af frågan om sambandet mellan Bronsåldern och Jern- åldern torde vi få återkomma i nästa häfte, då vi i synnerhet skola fästa oss vid de berörings- punkter som grafskicket och mossfynden 2 ) erbjuda. b v. Säcken 1. c. Pl. 5 f. 10, alldeles = W. 135. 2 ) Jfr Årb. 1866: 313 ff. Index to the plates. Plate 1. Gold coins (f. 1. 2. 4) and Gold bracteates (f. 3 and 5 — 25). — All figures in full size. F. 1. Byzantine gold coin of Aelia Ariadne, the wife of Zeno; probably found in Gotland, Sweden. (Visby M. — „Fynd“ No. 191.) 2. The Rev. of a cold coin of the Byzantine Emperor Theodosius II (A. I). 408 — 450); found at Skottgård, Medelpad, Sweden. (St. M. 3562. — ,.Fynd“ No. 118.) 3. Found at Prestgården, parish of Vänge, Gotland, Sweden. (St. M. 3710. — „Fynd u No. 385.) 4. Gold coin of the Byzantine Emperor Justinianus I (A. D. 527 — 565); found at Alfveskogs, Gotland, Sweden. (St. M. 4070. — „Fynd“ No. 237.) 5. Found at Vindum, Viborg A., Denmark. (K. M. C. 158. — „Fynd“ No. 467.) 6. Found in Denmark; locality unknown. (K. M. 21588. — „Fynd“ No. 407.) 7. Found in a grave at Vest-Ly, Stavangers A., Norway. See PI. 8 f. 8. (Bergens M. 1849. — „Fynd“ No. 263.) 8. Found in a grave at Garpestad, Stavangers A., Norway. See PI. 5 f. 11. (Bergens M. 1877. — „Fynd“ No. 262.) 9. Found at Hammenhög, Skåne, Sweden. (St. M. 2791: 352 . — „Fynd“ No. 348.) 10. Found at Eiby, Kjöbenhavns A., Denmark; together with f. 16. (K. M. C. 156. — „Fynd“ No. 441.) 11. Found at Skodborg, Haderslev A., Denmark; together with another similar bracteate. (K. M. 22140. — • „Fynd“ No. 477.) 12. Found at Slangs, Gotland, Sweden; 2 specimens. See „Fynd“ No. 395. (St. M. 2821. — „Fynd“ No. 372.) 13. Found at Gerdstorp, Vestergötland, Sweden. (St. M. 1920. — „Fynd“ No. 313.) 14. Probably found in Sweden; locality unknown. (Lunds M. — „Fynd“ No. 286.) 15. Found in Norway; locality unknown. (Bergens M. 1887. — „Fynd“ No. 245.) 16. Found at Eiby, Kiöbenhavns A., Denmark; together with f. 10; ringshaped, with a cross in the middle. (K. M. C. 157. — „Fynd“ No. 441.) 17. Found in the parish of Dref, Småland, Sweden; ringshaped with a cross in the middle. (In the collection of D:r Vittlock, Vexiö. — „Fynd“ No. 322.) 18. Found at Asmundtorp, Skåne, Sweden. (Lunds M. — „Fynd“ No. 342.) 19. Found in the parish of Långaryd, Småland, Sweden. (In the collection of D:r V ittlock, Vexiö. — „Fynd“ No. 324.) 20. Found at Gippersta, Nerike, Sweden. See PI. 8 f. 4. (St. M. 2644. — „Fynd“ No. 301.) .21. Probably found at Dybeck, Skåne, Sweden; 2 specimens. (In the collection of Mr Norén, Marseille. — „Fynd“ No. 347.) 22 Found at Tösslanda, Vestergötland, Sweden. (Göteborgs M. — „Fynd“ No. 309.) 23. Found at Tjusby, Öland, Sweden. (St. M. 2725. — „Fynd“ No. 360.) 24. Found at Erska, Vestergötland, Sweden; 2 specimens. See PL 8 f. 17. (St. M. 3435. — „Fynd“ No. 310.) 25. Found at Selvik, Stavangers A., Norway; together with PI. 3 f. 1 etc. ((’hr. M. 1324. — „Fynd“ No. 259.) Plate 2. Gold bracteates, found in Sweden. Full size. F. 1. Found at Kjeberg, Bohuslän. (St. M. 1483. — „Fynd“ No. 305.) 2. Found (in a tumulus?) at Sandby, Öland. (St. M. 1304: 1 s 4 1 : 5 . — „Fynd“ No. 355.) 3. Found at Akarp, Skåne: together with f. 9. (St. M. 2180. — ..Fynd" No. 344.) 4. Found at Nors, Gotland. (St. M. 3604. — „Fynd“ No. 370.) F. 5. Found in a tumulus at Jernskogsboda, Vermland; 2 specimens. Together with a silver fibula, PI. 6 f. 4. (St. M. 2786, 3309. — „Fynd“ No. 302.) 6. Found at Börringe, Skåne; 2 specimens; together with f. 8. (St. M. 2119. — „Fynd“ No. 346.) 7. Found at Hermanstorp, Skåne. (St. M. 685. — „Fynd ä ‘ No. 343.) 8. Found at Börringe, Skåne; together kith f. 6. (St. M. 2119. — „Fynd“ No. 346.) 9. Found at Akarp, Skåne; together with f. 3. (St. M. 2180. — „Fynd“ No. 344.) 10. Found in the neighbourhood of Vadstena, Östergötland. (St. M. 70. — „Fynd“ No. 317.) 11. Found at Lundeby, Öland. (St. M. 2214. — „Fynd“ No. 362.) 12. Found at Lilla Istad, Öland. (St. M. 3714. — „Fynd a No. 361.) 13. Found at Kodings, Gotland. (St. M. 2536. — „Fynd“ No. 399; see Nos. 364, (369), 375, (377), 381, 396, 402 and 403,) 14. Found at Ulfstorp, parish of Lefvene, Vestergötland. (St, M. 795. — „Fynd“ No. 315.) 15. Found at Tufvasgården, Halland. (St, M. 2989. — „Fynd” No. 326.) 16. Found at Hulte, Gotland; together with f. (13 and) 21. (St. M. 2691. — „Fynd“ No. 402.) 17. Probably found in Sweden; locality unknown. (St, M. 3111. — „Fynd“ No. 287.) 18. Found at Skenas, Södermanland; open-worked. (St. M. 2954. — „Fynd“ No. 299.) 19. Found in Gotland; place unknown. (St. M. 2976. — „Fynd“ No. 363.) 20. Found at Stora Ryk, Bohuslän. (St. M. 1537. — „Fynd“ No. 303.) 21. Found at Hulte, Gotland; together with f. (13 and) 16. (St. M. 2691. — „Fynd“ No. 402.) 22. Found at Thune, Gotland. (St, M. 2251. — „Fynd li No. 383.) 23. Found at Olofstorp, Vestergötland. (St. M. 895. — „Fynd“ No. 314.) Plate 3. Gold bracteates, found in Norway. Full size. F. 1. Found at Selvik, Stavangers A.; together with PI. 1 f. 25; PI. 3 f. 2, 7, 9. (Chr. M. 1325. — „Fynd“ No. 259.) 2. Found at Selvik, Stavangers A.; see f. 1. (Chr. M. 1329. — „Fynd“ No. 259.) 3. Found at Sletner, Smålenenes A.; together with PI. 8 f. 10, 16 etc. Has been set with 11 garnets, 4 of which now are fallen away. (Chr. M. 2471. — „Fynd“ No. 283.) 4. Found at Nedre Hoen, Buskeruds A.; together with f. 10. (Chr. M. 738. — „Fynd“ No. 276.) 5. Found at Malde, Stavangers A.; together with f. 6, 11, 12, 14, 20, 22, 25; PI. 8 f. 14; PI. 9 f. 8 etc, (Chr. M. 4528. — „Fynd“ No. 260.) 6. Found at Malde, Stavangers A.; see f. 5. (Chr. M. 4524. — „Fynd“ No. 260.) 7. Found at Selvik, Stavangers A.; see f. 1. (Chr. M. 1326. — „Fynd u No. 259.) 8. Found at Övre Töyen, Akershus A.; 8 specimens. Together with f. 15, 24; PI. 8 f. 15 etc. (Chr. M. 1727 and 3898. — „Fynd“ No. 279.) 9. Found at Selvik, Stavangers A.; see f. 1. (Chr. M. 1328. — „Fynd“ No. 259.) 10. Found at Nedre Hoen, Buskeruds A.; see f. 4. (Chr. M. 734. — „Fynd“ No. 276.) 11. Found at Malde, Stavangers A.; 5 specimens. See f. 5. (Chr. M. 4529 — 4533. — „Fynd“ No. 260.) 12. Found at Malde, Stavangers A.; see f. 5. (Chr. M. 4525. — „Fynd“ No. 260.) 13. Found in a tumulus at Vigrestad, Stavangers A. (Chr. M. 3201. — „Fynd“ N:o 264). 14. Found at Malde, Stavangers A.; 2 specimens. See f. 5. (Chr. M. 4534, 4535. — „Fynd“ No. 260.) 15. Found at Övre Töyen, Akershus A.; 4 specimens. See f. 8. (Chr. M. 1792. — „Fynd“ No. 279.) 16. Found at Lille Skjör, Smålenenes A. (Chr. M. 4068. — „Fynd“ No. 284.) 17. Found in a tumulus at Riofve, Stavangers A. (Chr. M. 2022. — „Fynd“ No. 261.) 18. Found at öpstad, Stavangers A. (Chr. M. 715. - — „Fynd„ No. 266.) 19. Found in Christiania, (Chr. M. 1145. — „Fynd“ No. 280.) 20. Found at Malde, Stavangers A.; see f. 5. (Chr. M. 4523. — „Fynd“ No. 260.) 21. Found in a grave at Dalum, Nordre Throndhjems A.; 2 specimens. Together with f. 26; PI. 5 f. 2. (Chr. M. 4565, 4566. — „Fynd“ No. 250.) 22. Found at Malde, Stavangers A.; see f. 5. (Chr. M. 4526. — „Fynd“ No. 260.) 23. Found in a tumulus at Berge, Listers and Mandals A. (Chr. M. 3325. — „Fynd“ No. 269). 24. Found at Övre Töyen, Akershus A.; see f. 8. (Chr. M. 1727. — „Fynd“ No. 279.) 25. Found at Malde, Stavangers A.; see f. 5. (Chr. M. 4527. — “Fynd“ No. 260.) 26. Found in a grave at Dalum, Nordre Troncinjems A.; see f. 21. (Chr. M. 4567. — „Fynd“ No. 250). i Plate 4. Bowshaped fibulae of bronze (f. 1—13, 15 — 20) or silver (f. 14); found in Sweden. Full -size. F. 1. The pin is of bronze. Found at Mossberga, in „Vipetorps Borg“, parish of Högsruin, Öland; no other re- lics. (St. M. 2125.) 2. The pin of iron (?) is lost. Found at Häller, parish of Brastad, Bohuslän, in a sand-pit, near 'a human skeleton; together with a bronze pin and a ring of narrow bronze plate. (St. M. 1473.) 3. Found in a tumulus at Sörhoga, parish of Forssa, Helsingland. ( the Museum at Hudiksvall.) 4. The pin of iron is lost. Probably found in the East part of Småland, or in the isle of Öland; place un- known. (St. M. 2076.) 5. 14ae pin of iron (?) is lost. Probably found in Skåne; place unknown. Has been set with 3 (red) stones, 2 of which are lost. ‘(St. M. 2549.) 6. The pin is of bronze. Found in a mound of stones („stenrör“) at Kejlungs, parish of Lärbro, Gotland; to- gether with 3 round bronze wires, 2 small spiral rings of bronze, 31 heads of amber, glass etc. (St. M. 2581.) 7. The pin of iron is lost. Probably found in the East part of Småland, or in the isle of Öland; place un- known. (St. M. 2076.) 8. The pin of iron is lost. Ornamented with zigzag-lines of silver thread. Found in the parish of Linde, Gotland, probably together with the bottom of a Roman bronze vessel; 3 spearheads, 1 sword, 1 knife, 1 umbo and the handle of a shield, all of iron; 1 pair of tweezers of bronze etc. (St. M. 3706). 9. The pin is of bronze. Found in Gotland; place unknown. (St. M. 2976.) 10. The pin is of bronze. Found in a tumulus in the parish of Långlöt, Öland, together with unburnt human bones and the iron boss of a wooden shield. (St. M. 1304: x 8 3 6: 41 .) 11. The pin is of bronze. Found in Gotland; place unknown. (Visby M. 190). 12. The pin is of bronze. Found under a stone at Mörbylånga, parish of Mörbylånga, Öland; no other relics. (St. M. 1304: x s 4 r> : 2 5.) 13. The pin of ironis lost. Found in Wemmenhög TI:d, Skåne. (St. M. 3217: 23.) 14. Of silver, partly gilt; broken. Pin of silver. Found in a mound of stones („stenrör“) at Rydbo, parish of Glömminge, Öland; together with a glass bead and some fragments of bronze. (St. M. 3103.) 15. Overlaid with twisted silver threads. Pin of bronze, lost. Probably found in the East part of Småland or in the isle of Öland; place unknown. (St. M. 2076.) 16. Probably found in Skåne; place unknown. (St. M. 1518.) 17. The pin is of bronze. Found in a tumulus in the parish of Glömminge, Öland. (St. M. 2918.) 18. Found near the town of Christianstad, Skåne. (St. M. 2109: 1 . 359 .) 19. The pin is of bronze. Probably found in the East part of Småland, or in the isle of Öland; place unknown. (St. M. 2076.) 20. The pin is of bronze. Found near the town of Visby, Gotland, in breaking up a juniper; together with 1 oblong, Gotlandic brooch (= PI. 11), 1 fibula = PI. 4 f. 9, a part of a similar fibula, 1 ring, 1 pin etc., all of bronze. (St. M. 1358.) Plate 5. Bowshaped fibulae. — F. 1, 3—12 full size; f. 2 half size. F. 1. Of silvei’, richly gilt; with filigree-work and 4 garnets. Pin of silver, entire. Found in the parish of Grönby, Skåne, Sweden, together with f. 3. (Lunds M. 3653.) 2. Of silver, richly gilt ; with niello and 1 1 blue glasses, 5 of which now are lost. Pin of silver, lost. Found in a grave at Dalum, Xordre Throndhjems A., Norway; together with the gold bracteates PI. 3 f. 21, 26. etc. (Chr. M. — ,,Fynd“ No. 250.) Half size. 3. Of silver, richly gilt. The pin is lost. Found in the parish of Grönby, Skåne, Sweden; together with f. 1. (Lunds M. 3654.) Ot bronze. Found in a mound of stones at Dimboholm, parish of Dimbo, Vestergötland, Sweden; probably together with an unburnt skeleton. No other x’elics. (In the collection of Mr. H. Werner, Ranten, near Falköping.) 4 . F. 5. Of bronze. Found in Skåne, Sweden; place unknown. (Lunds M.) 6. Of bronze. Pin of iron, gone. A fragment of a bone is fixed (by fire) at' the back. Found in a tumulus at Gullbringa, parish of Hålta, Bohuslän, Sweden; together with ashes, burnt bones, melted bronze, fragments of a bone comb and of an urn of clay. (Göteborgs M.) 7. Of bronze. Pin of iron, lost. Found in a sand-pit at Martorp, parish of Husaby, Vestergötland, Sweden; together with burnt bones and charcoal. (Skara M.) 8. Of bronze, not gilt. Pin of iron, lost. Found in digging in a meadow at Hade, parish of Hedesunda, Gestrikland, Sweden; together with the fibula engraved PI. 6 f. 5, and 3 other fibulae of bronze, 2 spear- heads and 1 knife of iron, the bronze ornaments of 2 (?) horns etc. (St. M. 1209. — See A. T. f. Sv. 2: — ) 9. Of silver, decorated with twisted gold thread. Pin lost. Found in a tumulus at Castellegården, close by the town of Kongelf, Bohuslän, Sweden. (Göteborgs M.) Seen from the side and above. 10. Of bronze gilt. Pin lost. Found in the isle of Gotland, Sweden; place unknown. (Visby M. 194.) 11. Of silver gilt. Found in a tumulus at Garpestad, Stavangers A., Norway; together with a gold bracteate (PI. 1 f. 8) etc. (B. M. 1781. — „Fynd“ No. 262.) 12. Of bronze (or iron?). Found in the parish of Väring, Vestergötland, Sweden, in or close by an urn of clay, together with charcoal and burnt bones. (Skara M.) Seen from the side and above. Plate 6. Bowshaped fibula*, found in Sweden. Full size. Of bronze; the fore-side gilt, set with some red glasses. Found in a pasture-ground in the parish of Nälir, Gotland; no other relics. (St. M. 1079.) Of bronze; the fore-side gilt, set with “verroterie cloisonnée“. The head and the pin are gone. Found in digging at Hällen, parish of Jättendal, Helsingland. No other relics. (St. M. 934). A smaller fibula of bronze gilt, and of the same form, is also found at Hällen. (St. M. 1774.) Of silver gilt; pin of iron, lost. Found at Ösby, parish of Gräsgård, Öland, in taking up potatoes. (St. M. 1297.) Of silver gilt, with niello; a part of it and the pin (of iron?) are gone. Found (in a tumulus) at Jern- skogsboda, Vermland; together with PI. 2 f. 5. (St. M. 2564. — „Fynd“ No. 302.) Of bronze, not gilt; set with garnets. Pin of iron, gone. Probably found at Hade, parish of Hedesunda, Gestrikland, together with PI. 5 f. 8. (St. M. 1209. — See A. T. f. Sv. 2: — ) About the half of a fibula of silver; the fore-side richly gilt, set with garnets and niello. Found in Gotland; place unknown. (St. M. 1543.) Plate 7. Bowsliaped fibulae, found in Sweden. Full size. F. 1. Of bronze, not gilt. Pin of bronze. Found in Gotland; place unknown. (Visby M. 1151.) c) and d) show the sides of the bow. 2. Of silver, partly gilt. Pin of bronze, broken. Found in Gotland; place unknown. (Visby M. 195.) 3. About the half of a fibula of silver gilt. Found in the parish of Björnekulla, Skåne. (St. M. 2110.) 4. Of bronze gilt, set with garnets etc. Pin of bronze. Found in a tumulus at Rikvide, parish of Nälir, Got- land, together with many other antiquities. (St. M. 2394. — „Fynd“ No. 396.) 5. Of silver, partly gilt and set with niello. Pin of silver. Found at Bostorp, parish of Norra Möckleby, Öland; no other relics. (St. M. 2389.) 6. Of bronze, not gilt. Pin of iron (?), gone. Probably found in Skåne; place unknown. (St. M. 1899.) 7. Of silver, not gilt; Fmess c:a 78%. The pin is gone. Found in a tumulus in the parish of Röra, Oroust, Bohuslän. The fibula lay in an urn of clay, together with ashes, ., fragments of bones“, 18 beads of earth and some small tubes of silver, AnO 1836 — 7 PI. 4 f. 28. (St. M. 1472.) 8. Of silver, partly gilt. The pin is lost. Found in a little sea at Alter, near Trollhättan, Vestergötland, in the peat of the bottom, close Gy the remains of a bridge (?) of oak and an iron anchor, together with many ornaments of gold and silver, most of which were sold to some goldsmiths. (St. M. 581.) F. 1. 2. 3. 4. 5. 6 . F. 9. Of silver gilt, with niello ; F:ness 92 %. Pin of iron (?), lost. Found in digging for gravel at Torestorp, pa- rish of Brunn, Vestergötland; together with a golden finger ring with 3 elevated bands, = W. 436. (St. M. 3358.) 10. A part of a beautiful bronze fibula, not gilt. Pin of bronze. Found at Tule, parish of Halla, Gotland; no other relics. (St, M. 2813.) 11. Details from the bow of a very large, howshaped fibula of bronze gilt, = PL 7 f. 4. L. 170 m. m.; Br. 65 m. m. Found in a cornfield at Gumbalde, parish of Stånga, Gotland. (St. M. 1078.) Plate 8. F. 1. Tutulus-shaped brooch of bronze. Pin of iron, lost. Found at Ullevi, Öland, Sweden; 2 specimens. (St. M. 1355. — 2:nd Section p. 23.) a) about 2 / 3 of the actual size; b) full size. 2. Tutulus-shaped brooch of bronze. Pin of iron, lost. Found in the isle of Helgö, Småland, Sweden. (In the collection of D:r Vittlock, Vexiö. — 2:nd Section p. 23.) 2 / 3 of the actual size. 3. About the half of an open gold ring. Found at Valla, Gotland, Sweden; together with a similar gold ring, a cold-coin of Titus etc. (St. M. 1152 and 1195. — „Fynd“ No. 63.) Full size. 4. Finger ring of gold. Found at Gippersta, Nerike, Sweden; together with the gold bracteate, pi. 1 f. 20. (St. M. 2644. — „Fynd“ No. 301.) Full size. 5. Finger ring of gold. Found near the church of Sanda, Gotland, Sweden; together with the ring f. 6, 5 Ro- man silver coins from the 2:nd century etc, (St. M. 2409. — „Fynd“ N:o 52.) Full size. 6. Finger ring of silver, not gilt. Found together until f. 5. (St. M. 2409. — „Fynd“ No. 52.) Full size. 7. Button of gold, with “verroterie cloisonnée“. Found at Öfvede, Gotland, Sweden; together with 11 gold- coins from the 5:th century and 1 gold spiral ring. (St. M. 2747. — „Fynd“ No. 200.) Full size. 8. Glass drinking-vessel. Found in a grave at Vest-Ly, Stavangers A., Norway; together with the gold brac- teate PI. 1 f. 7 etc. (B. M. 1850. — „Fynd“ No. 263.) Half of the actual size. 9. Bronze kettle, seen from the side and abové. Found in a tumulus at Hauge, Nordre Bergenhus A., Nor- way; together with a gold bracteate etc. (B. M. 317. — „Fynd“ No. 256.) l / G of the actual size. 10. Gold ornament of a scabbard. Found at Sletner, Smålenenes A., Norway; together with PL 3 f. 3 and other gold bracteates etc. (Chr. M. 2468. — “Fynd“ No. 283.) Full size. 11. Gold ornament of a scabbard. Found at Mällby, Vestergötland, Sweden; no other relics. (St. M. 437. — „Fynd“ No. 283, note.) Full size. 12. Gold ornament of a scabbard. Found at Backa, Bohuslän, Sweden; no other relics. (St. M. 783. — „Fynd“ No. 283, note.) Full size. 13. Gold ornament of a scabbard; both sides. Found at Thureholm, Södermanland, Sweden; together with . many precious gold ornaments. (St. M. 29. — „Fynd“ No. 283, note.) Full size. 14. Bead ol gold. Five specimens. Found at Malde, Stavangers A., Norway; together with 13 gold bracteates etc., see PL 3 f. 5. (Chr. M. 4536. — „Fynd“ No. 260.) Full size. 15. Bead of gold. Four specimens. Found at Övre Töyen, Akershus A., Norway; together with 13 goldbractea- tes etc,., see PL 3 f. 8. (Chr. M. 1727. — „Fynd“ N:o 279.) Full size. 16. Bead of gold. Found at Sletner, Smålenenes A., Norway; together with gold bracteates (PL 3 f. 3), the gold ornament PL 8 f. 10 etc. (Chr. M. 2470. — „Fynd“ No. 283.) Full size. Bead of gold. Two specimens. Found at Erska, Vestergötland, Sweden; together with 2 gold bracteates (PL 1 f. 24). (St. M. 3435. — „Fynd“ No. 310.) Full size. 17 . Abbreviations, A — »Atlas for Nordisk Oldkyndighed», Kjöbenhavn 1857. Tire cipher indicates the No. of the engraved bracteates. A. A. = »Antiqvariske Annaler», Kbhvn 1812 — 1827. AnO. = »Annaler for Nordisk Oldkyndighed», Kbhvn 1836 — -1863. Arb. — »Arböger for Nordisk Oldkyndighed», Kbhvn 1866 — . Arsb. = »Det Kongel. Nordiske Oldskrift-Selskabs Arsberetninger», Kbhvn. — Cfr. N. Arsb. A. T. = »Antiqvarisk Tidskrift», Kbhvn 1843 — 1863. A. T. f. Sv. — »Antiqvarisk Tidskrift för Sverige», Stockholm 1864 — . B. = Boye, »Oplysende Fortegnelse over Gjenstande af aedle metaller i Museet i Kjöbenhavn», Kbhvn 1859. The cipher indicates the No., not the page. B. M. — The Museum at Bergen, Norway. Br. = Breadth. c. — circa, about. Chr. M. = The Museum in Christiania. Chr. Mynt S. = The collection of coins in Christiania. ctrn. = centimetre. Diarn. — Diameter; — I. Diam. = Interior Diameter. E. Kray. = Engelhardt, »Kragehul Mosefund», Kbhn 1867. The cipher indicates ordinarily the No. of the finds. E. Nyd. — Engelhardt, »Nydam Mosefund», Kbhvn 1865. The cipher indicates ordinarily the No. of the finds. E. Th. = Engelhardt, »Thorsbjerg Mosefund», Kbhvn 1863. Fir/. = figured, engraved ; but /. = figure. F:ness = Fineness, standard (of the gold or silver). „Fynd u refers to the finds described in this work. — Cfr. Lilj. »Fynd». gr. = gramme. 425.0 1 gr. are considered to be = 1 Swedish 233.8 5 5 = 1 Danish M.; 233.9 9 = 1 Norwegian M. H. = Height. I Id — Härad (Hundred). K. M. = The Museum for Northern Antiquities in Kjöbenhavn. K. Mänt S. =- The collection of coins in Kjöbenhavn. Kv. — Kvintin; see M. L. = Length or Lod; see M. Lilj. v Fynd“. = Liljegren, »Fynd i Svensk jord», in »Vitterliets-Akademiens Handlingar» Vol. XIII. M. = Museum or Mark. 1 Mark = x / 2 th — 16 Lod; 1 Lod = 4 kvintin (or qvintin); 1 Norwegian kvintin = 64 aes. m. — métre. mm. = millimetre. N. = Nicolaysen, »Norske Fornlevninger», Christiania. A. Arsb. — - »Arsberetning af Föreningen till Norske Fortidsmindesmerkers Beväring», Christiania. — Cfr. Arsb. N. T. O. — »Nordisk Tidskrift for Oldkyndighed», Kbhvn 1832 — 1836. Pgd. = Prestegjeld (cure). qv. = qvintin; see M. St. = Stephens »The Oldnorthern Runic Monuments», Kbhvn 1866 — 1868. The cipher indicates ordinarily the No. of the bracteates (p. 503 — 564 and p. 873 — 879). St. M. = The Museum for Northern Antiquities in Stockholm. Th. = Thickness. Th. M. = The Museum at Throndhjem, Norway. Ups. M. = The Museum at Upsala, Sweden. W. = W orsaae, »Nordiske Oldsager i Museet i Kjöbenhavn», Kbhvn 1859 (not 1854). The cipher indicates the No. of i the figures. W:t — weight. x = An unknown number. — skålpund (pound). 1 It — 2 Marker. To avoid long descriptions of the bracteates, I have divided them into following classes: (A) — Imitations of Roman or Byzantine gold-coins from the 4:th and 5:th century; with (barbarien imitations of) Ro- man letters. (B) — With human figures, except the head over an animal. Often with runes. (C) — With a human head over a (qvadruped) animal. Often with runes. (D) — With drakes. Never with legends (except »Fynd» No. 416). (E) — Similar to A. 163 and PI. 2 f. 2, 4, 13. Never with legends. (F) — With other animals, not drakes. Never with legends. (G) — Imitations of coins, younger than A. D. 600. (H) — No stamped figures; with filigree-work. fl.i: PL. 2 Pj^q^QCO'Qx ^yjO 'J3O0, J( . '! :>l fet«5s I»' ■P^jqooc LLU > mi : il PL. 3. Tr A.£ro rftZuK 2 . 3 . / I ■ isisÄtIssäs*» ? " ■>- ' x.: - V - ' ;. ;. - 2<«0 f : ! ( f/fu./ r N fy (S( l\^Uxj3g :<% 'a.;. mkméi mm*